BROADCASTS.com

b'

Cilla Banck levde fattig och ensam i sk\\xe5nska Arild. Hennes anteckningsbok ger en s\\xe4regen bild av hennes tid. Kulturredaktionens Mattias Berg dyker in i en 1800-talsm\\xe4nniskas v\\xe4rld.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ess\\xe4n s\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen 2017.

Vad \\xe4r egentligen tidens g\\xe5ng? Eller omv\\xe4rlden? Och vilka sp\\xe5r s\\xe4tter allt det d\\xe4r i en enskild m\\xe4nniskas medvetande?

I sin ljuvliga lilla bok \\u201dVad Cilla Banck visste\\u201d g\\xf6r Lundahistorikern Peter K. Andersson ett allvarligt f\\xf6rs\\xf6k att svara p\\xe5 de h\\xe4r om\\xf6jliga fr\\xe5gorna. Den \\xe4r tunn \\u2013 inte ens 100 sidor \\u2013 men blir redan efter min f\\xf6rsta l\\xe4sning tung av understrykningar och hund\\xf6ron.

Som framg\\xe5r av titeln, kretsar den kring en viss Fr\\xf6ken Cilla Banck som bodde ensam och fattig i en stuga i sk\\xe5nska fiskel\\xe4get Arild mellan 1830 och 1906. Undertiteln \\xe4r \\u201dEn 1800-talsm\\xe4nniskas v\\xe4rldsbild\\u201d \\u2013 vilket ganska exakt f\\xe5ngar Anderssons anspr\\xe5k. Mikro- eller mentalitetshistoria, som det kallas mer fackm\\xe4ssigt.

Men det allra heligaste var \\xe4nd\\xe5 hennes egen dopdr\\xe4kt

Och att just Cilla Banck intresserar en historiker, beror p\\xe5 att hon \\u2013 till skillnad fr\\xe5n de flesta andra outbildade ur fiske- och bondemilj\\xf6 vid den h\\xe4r tiden \\u2013 skrev en sorts dagbok. D\\xe4r nedtecknade hon verkligen allt m\\xf6jligt. Fr\\xe5n klassiska minnesanteckningar om egna utflykter eller d\\xf6dsfall i byn till avskrifter ur veckotidningar, psalmb\\xf6cker, Bibeln och olika slags kalendrar.

Dessutom skapade hon med tidens g\\xe5ng ett museum, eller kanske snarare kuriosakabinett, i sitt hem enligt ungef\\xe4r samma osorterade princip. En samtida bes\\xf6kare vittnar om hur Cilla Banck b\\xf6rjade med att visa den f\\xf6rsta tekanna som kom till Arild \\u2013 och stolt ber\\xe4ttade att den tillverkats vid en \\u201df\\xf6rf\\xe4rligt stor fabrik\\u201d i industrialismens England, f\\xf6r att s\\xe5 sm\\xe5ningom f\\xf6ras till lilla Arild av sj\\xf6m\\xe4n \\xf6ver havet.

Museet var ocks\\xe5 fullt av betydligt mer l\\xe5ngv\\xe4ga f\\xf6rem\\xe5l. Samma bes\\xf6kare r\\xe4knar upp \\u201df\\xe5gelbon fr\\xe5n Indien, tr\\xe4papegojor fr\\xe5n Kanarie\\xf6arna, mandarinkostymer, chilenska kalabasser, sj\\xf6t\\xe5ng fr\\xe5n Stilla Hafvet, japanska kokk\\xe4rl, ryska mj\\xf6lkbyttor\\u201d. Men det allra heligaste var \\xe4nd\\xe5 hennes egen dopdr\\xe4kt.

Efter Cilla Bancks d\\xf6d revs museet, vilket knappast hade skett om hon varit en v\\xe4lb\\xe4rgad kvinna med kulturell nimbus. Men dagboken finns kvar, i all sin m\\xe5lmedvetna g\\xe5tfullhet. Peter K. Andersson p\\xe5pekar att vi n\\xe4stan alltid betraktar historien ur de mer priviligierades perspektiv. Sj\\xe4lv, skriver han, har han \\xe4nd\\xe5 f\\xf6rs\\xf6kt ta reda p\\xe5 hur de fattiga \\u2013 som ofta inte kunde vare sig l\\xe4sa eller skriva \\u2013 faktiskt t\\xe4nkte. Han liknar det arbetet vid en sorts dekryptering: \\u201dsom att hitta en gammal mystisk bok skriven med ett chiffer vars system sedan l\\xe4nge g\\xe5tt f\\xf6rlorat.\\u201d

Stilbildaren i genren, en influens s\\xe5 stark att den samtidigt tycktes sl\\xe4cka ut alla sina efterf\\xf6ljare, var den italienska historikern Carlo Ginzburg som 1976 kom ut med boken \\u201dOsten och maskarna\\u201d. Den handlade om en s\\xe5 kallad vanlig m\\xe4nniskas v\\xe4rldsbild n\\xe5gra hundra \\xe5r f\\xf6re Cilla Banck. N\\xe4mligen den italienske mj\\xf6lnaren Menocchios, som p\\xe5 1500-talet satte sig upp mot kyrkan med sina tankar om skapelsen.

Man kan diskutera hur representativ den h\\xe4r mj\\xf6lnaren faktiskt var. Hur som helst blev han ocks\\xe5 oerh\\xf6rt intresserad av filosofi \\u2013 och kyrkan ans\\xe5g Menocchios hemsnickrade l\\xe4ror s\\xe5 farliga att han br\\xe4ndes p\\xe5 b\\xe5l som k\\xe4ttare.

Och det \\xe4r ju ett av mikro- eller mentalitetshistoriens dilemma: att \\u201dovanliga\\u201d m\\xe4nniskor oftast \\xe4nd\\xe5 \\xe4r intressantare \\xe4n \\u201dvanliga\\u201d. N\\xe4r n\\xe5gon blivit tillr\\xe4ckligt speciell, transformeras \\xe5tminstone personen fr\\xe5n den ena kategorin till den andra, och l\\xe4mnar de mindre speciella kvar i historiens skugga.

Hur kan man d\\xe5 f\\xe5 reda p\\xe5 n\\xe5gonting alls om dem? Ja, ett s\\xe4tt, kanske det enda, \\xe4r att studera hela kollektivet: allts\\xe5 statistik. Efter att jag sj\\xe4lv l\\xe4st \\u201dOsten och maskarna\\u201d n\\xe4r den kom ut i Sverige i b\\xf6rjan av 80-talet, och d\\xe5 tycktes ligga p\\xe5 vart och vartannat nattduksbord, b\\xf6rjade jag ocks\\xe5 studera \\xe4mnet i tiden, ekonomisk historia \\u2013 innan jag alltf\\xf6r snabbt kroknade p\\xe5 alla dessa opersonliga f\\xf6rteckningar. Med viss fasa minns jag s\\xe4rskilt den om \\xe5rsf\\xf6rbrukningen av salt sill under medeltiden.

Cilla Banck g\\xf6r faktiskt ocks\\xe5 f\\xf6rteckningar, eller \\xe5tminstone listor, men p\\xe5 ett helt annat s\\xe4tt. Peter K Andersson menar att de p\\xe5minner om trollformler, som traditionellt anv\\xe4ndes f\\xf6r att skapa trygghet och kontroll.

S\\xe5 hon listar, bokstavligen, allt mellan himmel och hav. Mycket handlar f\\xf6rst\\xe5s om religion. Till exempel f\\xf6ljande f\\xf6rteckning: \\u201dGuds sons blodsutgjutelser. F\\xf6rst i omsk\\xe4relsen, 2 i Gethsemane, 3 wid hudfl\\xe4ngningen, 4 t\\xf6rnekr\\xf6ningen, 5 wid purpurmantelns afryckande, 6 wid h\\xe4nders och f\\xf6tters genomborrande, 7 wid sidos\\xe5rens \\xf6ppnande\\u201d.

Men framf\\xf6r allt \\xe4r det ju havet som i fiskel\\xe4get Arild \\xe4r v\\xe4rldens b\\xf6rjan och slut, alltings m\\xe5tt, livet och d\\xf6den. Risken f\\xf6r drunkning var ocks\\xe5 st\\xe4ndigt n\\xe4rvarande. Cilla Banck listar hela sl\\xe4kter som d\\xf6tt ut i sj\\xf6fartens sp\\xe5r. Till och med hennes egen bror f\\xf6rekommer i en s\\xe5dan till synes opersonlig f\\xf6rteckning: \\u201dEfvenledes omn\\xe4mnes sj\\xf6mannen Lars Banck som gick bort ifr\\xe5n skonerten \\xd6rnen, det h\\xe4nde i Norsj\\xf6n den 6 april 1853.\\u201d

Hon sammanfattar ocks\\xe5 allt detta tragiska i en speciell lista: \\u201dD\\xf6da h\\xe4r i byn i min tid, som jag kan minnas 353 Inber\\xe4knade i n\\xe4mda antal 41 som \\xe4ro drunknade, 2 som sj\\xe4lva afh\\xe4nt sig lifvet. En h\\xe4ngt sig. Och en s\\xe4ngt sig.\\u201d

de flesta v\\xe4rldsh\\xe4ndelser tycks sk\\xf6lja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och l\\xf6sryckt information fastnar som drivved i medvetandestr\\xf6mmen.

Under Cilla Bancks levnad f\\xf6r\\xe4ndras \\xe4nd\\xe5 den globala sj\\xf6fartens villkor dramatiskt. N\\xe4r hon f\\xf6ds 1830 hade det inte g\\xe5tt mer \\xe4n ett decennium sedan den allra f\\xf6rsta \\xf6verfarten med \\xe5ngb\\xe5t \\xf6ver Atlanten. Sedan kom de stora passagerarfartygens tid. Suezkanalen och Nordostpassagen band pl\\xf6tsligt ihop jordklotet p\\xe5 ett nytt s\\xe4tt \\u2013 och med undervattenskablarna f\\xf6r telegrafi vid mitten av 1800-talet blev havet det viktigaste kommunikationsmediet \\xe4ven f\\xf6r den mest inbitna landkrabba.

P\\xe5 s\\xe5 s\\xe4tt flyter havets f\\xf6r\\xe4ndringar ihop med mediehistorien. Dagstidningarnas genombrott skedde ocks\\xe5 just under hennes livstid. N\\xe4r Cilla Banck precis var p\\xe5 v\\xe4g att l\\xe4mna ton\\xe5ren, 1848, grundades Sydsvenska Dagbladet. 1864 blev Dagens Nyheter den f\\xf6rsta massmarknadstidningen, riktad till m\\xe5nga prenumeranter med ett l\\xe4gre pris.

Vad ser vi d\\xe5 av allt det h\\xe4r i hennes dagbok? Eller, f\\xf6r att tala med bokens titel: Vad var det som Cilla Banck visste?

P\\xe5 det ger Peter K. Andersson inget rakt svar, hur nu ett s\\xe5dant skulle se ut. Men han p\\xe5pekar till exempel att en dagstidning \\u2013 och d\\xe5 Helsingborgs Dagblad \\u2013 bara n\\xe4mns en enda g\\xe5ng i hennes dagb\\xf6cker. D\\xe4remot m\\xe4rks den parallellt framv\\xe4xande popul\\xe4rpressen desto tydligare.

Framf\\xf6r allt handlar det om Triumf: Sveriges billigaste veckotidning, som den kallades i annonserna. Ur den har Cilla Banck bland annat skrivit av artiklar om \\u201dwerldens \\xe4ldsta bibliotek\\u201d och \\u201dden fruktansv\\xe4rdaste jordb\\xe4fning som i historisk tid hems\\xf6kt menskligheten\\u201d. I sina listor kan hon ocks\\xe5 blanda rena faktauppgifter om digerd\\xf6den och Stockholms grundande med en \\xe4ventyrlig teori om tidpunkten f\\xf6r Jesu \\xe5terkomst till jorden.

S\\xe5 allt detta visste Cilla Banck. Med sin bok har Peter K. Andersson nu gett oss en \\xf6msint nyckel till hela den h\\xe4r krypterade historien: visat hur en enda person kan fungera som konkret l\\xe4nk mellan abstrakta begrepp som \\u201dmakro-\\u201d och \\u201dmikro\\u201d. Hur de flesta v\\xe4rldsh\\xe4ndelser tycks sk\\xf6lja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och l\\xf6sryckt information fastnar som drivved i medvetandestr\\xf6mmen.

Eller som Andersson sj\\xe4lv skriver i bokens allra sista stycke, om Cilla Bancks v\\xe4rldsbild: \\u201dDet som utm\\xe4rker den \\xe4r inte i f\\xf6rsta hand dess lantliga utg\\xe5ngspunkt utan dess kumulativa och oanalytiska f\\xf6rh\\xe5llande till kunskap. Det viktigaste \\xe4r bara att veta.\\u201d

Mattias Berg, medarbetare p\\xe5 kulturredaktionen

Litteratur

Peter K Andersson: Vad Cilla Banck visste. Ellerstr\\xf6ms, 2017.