BROADCASTS.com

b'

\\xc4r det Jolly Roger snarare \\xe4r Trikoloren som upplysningens f\\xf6rk\\xe4mpar b\\xf6r hissa? Dan J\\xf6nsson l\\xe4ser David Graebers postumt utgivna Pirate Enlightenment, or the Real Libertalia och pr\\xf6var hypotensen.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Historien \\xe4r h\\xf6ljd i dunkel. Historien \\xe4r visserligen alltid h\\xf6ljd i dunkel, men i somliga h\\xf6rn \\xe4r dunklet dunklare \\xe4n annars. Som h\\xe4r: p\\xe5 nord\\xf6stra Madagaskar, troligen i n\\xe4rheten av den lilla \\xf6n Ile Ste-Marie, l\\xe5g i b\\xf6rjan av 1700-talet en stad med namnet Libertalia, eller Libertatia. Libertalia, ber\\xe4ttas det, var en koloni som grundats av pirater med en viss kapten James Mission i spetsen, en republik d\\xe4r myterister och sj\\xf6r\\xf6vare f\\xf6rverkligat ett samh\\xe4lle med radikal j\\xe4mlikhet, d\\xe4r all egendom var gemensam och besluten fattades genom direkt demokrati. Ingen hudf\\xe4rg, ingen tro r\\xe4knades f\\xf6r mer \\xe4n n\\xe5gon annan. Inv\\xe5narna i Libertalia s\\xe5g sig som frihetens v\\xe4ktare och drevs av sitt motst\\xe5nd mot auktoriteter och f\\xf6rtryck i alla former: monarki, slaveri, religion och ekonomisk or\\xe4ttvisa. De konstruerade ett eget spr\\xe5k, f\\xf6rde en vit flagga och levde i vad som kan beskrivas som utopisk kommunism. Med kapten Missions ord var \\u201dvarje m\\xe4nniska f\\xf6dd fri, och med lika stor r\\xe4tt till sin f\\xf6rs\\xf6rjning, som till luften han andas\\u201d.

S\\xe5 ber\\xe4ttas det \\xe5tminstone. Med tiden har historikerna tyv\\xe4rr kommit till slutsatsen att b\\xe5de kapten Mission och hans Libertalia m\\xe5ste betraktas som en myt. Enda k\\xe4llan d\\xe4r de n\\xe4mns \\xe4r den samtida kr\\xf6nikan A General History of the Pyrates, utgiven i London 1724 under pseudonymen Captain Charles Johnson, m\\xf6jligen ett t\\xe4cknamn f\\xf6r f\\xf6rfattaren Daniel Defoe. Mycket annat i Captain Johnsons kr\\xf6nika \\xe4r \\xe5 andra sidan v\\xe4l belagt, s\\xe5 det kan inte uteslutas att myten om Libertalia i viss m\\xe5n var, som det brukar heta, baserad p\\xe5 en verklig historia. Att pirater verkligen etablerade baser och grundade kolonier p\\xe5 Madagaskar \\xe4r oomtvistat, och i Europa gick vid tiden rykten om ett m\\xe4ktigt piratkungarike under ledning av den legendariske \\u2013 men historiskt dokumenterade \\u2013 sj\\xf6r\\xf6varen Henry Avery, som efter en spektakul\\xe4r r\\xe4d mot den indiska stormogulens flotta utn\\xe4mndes till \\u201dm\\xe4nsklighetens fiende\\u201d och jagades som fredl\\xf6s \\xf6ver hela v\\xe4rlden, utan resultat.

\\xc4ven detta kungarike var av allt att d\\xf6ma en myt. D\\xe4remot tycks bilden av piratsamh\\xe4llenas egalit\\xe4ra och demokratiska principer faktiskt ha visst fog f\\xf6r sig. Det var n\\xe4mligen s\\xe5 besluten togs och rikedomarna f\\xf6rdelades ombord p\\xe5 piratskeppen \\u2013 s\\xe5 att samma regler g\\xe4llde n\\xe4r de gick i land verkar logiskt. Men sant eller inte: det ver,kligt betydelsefulla i den h\\xe4r historien \\xe4r kanske egentligen det dokumenterade faktum att ber\\xe4ttelserna om dessa fria och j\\xe4mlika piratsamh\\xe4llen fick s\\xe5dan spridning i det tidiga 1700-talets Europa. Man f\\xe5r komma ih\\xe5g att det h\\xe4r var flera \\xe5rtionden f\\xf6re Montesquieu, Rousseau och encyklopedisterna; det vi idag kallar upplysningen och dess id\\xe9er om en r\\xe4ttvis och f\\xf6rnuftsbaserad samh\\xe4llsordning hade fortfarande inte formulerats. Men de l\\xe5g i tiden. Piratlegendernas ber\\xe4ttelser om blomstrande, alternativa samh\\xe4llen i fj\\xe4rran hav f\\xf6reb\\xe5dade ett epokskifte.

Det \\xe4r h\\xe4r deras historiska betydelse ligger, inte i deras eventuella faktabakgrund. Den amerikanske antropologen David Graeber beskriver i sin posthumt utgivna \\u201dPirate Enlightenment, or The Real Libertalia\\u201d \\u2013 allts\\xe5: \\u201dPiratupplysning, eller det verkliga Libertalia\\u201d \\u2013 hur ryktena om dessa lagl\\xf6sa, egalit\\xe4ra utbrytarrepubliker b\\xf6r ha fungerat som katalysatorer f\\xf6r det politiska t\\xe4nkandet i ett Europa d\\xe4r den absoluta monarkin och den allsm\\xe4ktiga kyrkan hade ett bergfast grepp inte bara om den politiska makten utan ocks\\xe5 om det ideologiska ramverket. Skulle nya tankar t\\xe4nkas fick de helt enkelt komma utifr\\xe5n. Graeber, som dog 2020, har tidigare varit inne p\\xe5 samma sp\\xe5r: i den v\\xe4ldiga \\u201dB\\xf6rjan p\\xe5 allt\\u201d, skriven tillsammans med kollegan David Wengrow, ber\\xe4ttas exempelvis historien om den irokesiske \\xe4dlingen Kandiaronk, som i en vida spridd bok fr\\xe5n 1703 av den franske f\\xf6rfattaren Lahontan framtr\\xe4dde som en verserad och radikal kritiker av den kristna civilisationens klasshierarkier, intolerans och sexuella bigotteri.

Graebers tes \\xe4r allts\\xe5 att impulser som dessa blev avg\\xf6rande f\\xf6r att rucka perspektiven och bereda v\\xe4gen f\\xf6r de id\\xe9str\\xf6mningar som hundra \\xe5r senare fick sitt utlopp i de franska och amerikanska revolutionerna. Tanken \\xe4r i och f\\xf6r sig inte ny; historiker som Marcus Rediker och Peter Lamborn Wilson har l\\xe5ngt tidigare lyft fram piraternas betydelse som f\\xf6rebilder f\\xf6r den tidens fattiga och f\\xf6rslavade. Deras r\\xe4der s\\xe5gs som hj\\xe4lted\\xe5d mot en despotisk \\xf6vermakt, och i deras j\\xe4mlika, f\\xf6rdomsfria samh\\xe4llen anades konturen av en r\\xe4ttvisare v\\xe4rld. Wilson beskriver i sin bok \\u201dPiraternas utopi\\u201d fr\\xe5n 1995 hur piratkolonier som buckanj\\xe4rernas p\\xe5 Hispaniola \\u2013 \\xf6n som idag delas mellan Haiti och Dominikanska republiken \\u2013 eller den i Sal\\xe9 i Marocko i sin tid fick s\\xe5dant inflytande p\\xe5 det allm\\xe4nna medvetandet att de i sj\\xe4lva verket borde ses som f\\xf6rsta stegen i den revolution\\xe4ra utveckling som skulle f\\xf6r\\xe4ndra Europa. Att n\\xe4stan ingenting finns kvar som vittnar om deras existens \\xe4r i sammanhanget inte det v\\xe4sentliga. Ocks\\xe5 det mytiska Libertalia blir f\\xf6r Wilson p\\xe5 s\\xe5 vis \\xe4nd\\xe5 ett historiskt faktum, eller som han formulerar det: \\u201dMan kan anta att ber\\xe4ttelsen blev trodd f\\xf6r att den var trov\\xe4rdig.\\u201d

Sann, verklig, trov\\xe4rdig \\u2013  historieskrivning handlar om att bringa reda i ett skeende d\\xe4r mycket, kanske rentav det allra viktigaste utspelar sig i det f\\xf6rdolda, bortom b\\xe5de vittnesm\\xe5l och dokumentation, och d\\xe4r myter, mysterier och legender ofta \\xe4r drivande i processer som p\\xe5g\\xe5r under generationer, utan direkt p\\xe5visbara samband. Ett viktigt sp\\xe5r i David Graebers ber\\xe4ttelse handlar om hur piraterna p\\xe5 Madagaskar \\xe4nda fr\\xe5n b\\xf6rjan beblandade sig med den inhemska befolkningen och hur deras samh\\xe4llen, ocks\\xe5 l\\xe5ngt efter att de upph\\xf6rt att fungera, p\\xe5 s\\xe5 vis kan s\\xe4gas ha \\xf6verlevt genom lokala kungariken som i m\\xe5nga fall f\\xf6rt vidare deras v\\xe4rderingar \\xe4nda in i v\\xe5r tid. Och Peter Wilson filosoferar, aprop\\xe5 fristaten i Sal\\xe9, som av allt att d\\xf6ma f\\xf6rsvann genom att piraterna konverterade till islam, hur \\u2013 jag citerar: \\u201dDeras inflytande \\xf6ver den europeiska civilisationen tycks ha varit noll och intet, eller till och med mindre \\xe4n noll: i likhet med sl\\xe4ktingar som har sk\\xe4mt ut sig n\\xe4mns de aldrig och \\xe4r inte bara bortgl\\xf6mda utan avsiktligt bortgl\\xf6mda.\\u201d

Men denna avsiktliga, kollektiva gl\\xf6mska \\xe4r kanske ett gigantiskt, europeiskt sj\\xe4lvbedr\\xe4geri? Kanske finns ett verkligt samband mellan dessa avf\\xe4llingar och upplysningstidens beundran f\\xf6r islams konst och kultur? Kanske piraternas terrorverksamhet b\\xf6r ses \\u2013 med Wilsons formulering \\u2013 \\u201dsom ett s\\xe4tt att fly fr\\xe5n (och h\\xe4mnas p\\xe5) en civilisation pr\\xe4glad av ekonomisk och sexuell mis\\xe4r, en sj\\xe4lvgod kristenhet baserad p\\xe5 slaveri, f\\xf6rtryck och elitprivilegier\\u201d? Mycket m\\xf6jligt. Rentav mycket troligt. Men historien s\\xe4ger som bekant lika mycket om den tid den skrivs i som den tid den skriver om. Vad vi ser i den beror i h\\xf6g grad p\\xe5 vad vi f\\xf6rv\\xe4ntar oss att se. Ocks\\xe5 v\\xe5r egen tid \\xe4r h\\xf6ljd i dunkel.

Dan J\\xf6nsson
f\\xf6rfattare och ess\\xe4ist

Litteratur

David Graeber: Pirate Enlightenment, or the Real Libertalia. Penguin books, 2023.

Peter Lamborn Wilson: Piraternas utopi. \\xd6vers\\xe4ttning: John-Henri Holmberg. Bakhpll f\\xf6rlag, 2016.