BROADCASTS.com

b'

F\\xf6rfattaren G K Chesterton kallades paradoxernas furste. F\\xf6r Maria K\\xfcchen \\xe4r han en l\\xe5ngvarig samtalspartner, som hon ofta gr\\xe4lar med. Men i paradoxen m\\xf6ts de.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ess\\xe4n publicerades f\\xf6rsta g\\xe5ngen 2020.

Helt och h\\xe5llet v\\xe4rldsliga m\\xe4nniskor kan aldrig f\\xf6rst\\xe5 v\\xe4rlden.\\u201d S\\xe5 skrev f\\xf6rfattaren G K Chesterton i boken \\u201dOrtodoxi\\u201d fr\\xe5n 1908. Femtio \\xe5r senare, i sin bok \\u201dTr\\xf6stens villkor\\u201d, skrev filosofen och f\\xf6rfattaren Ingemar Hedenius att \\u201dinga religi\\xf6sa samfund, som vill vinna intellektuella personers f\\xf6rtroende, kan i v\\xe5ra dagar avst\\xe5 fr\\xe5n hj\\xe4lpen av n\\xe5gon sorts filosofi.\\u201d
Hedenius var brinnande ateist. Chesterson var lika brinnande kristen. De m\\xf6ttes aldrig, men de symboliserar polerna i ett sp\\xe4nningsf\\xe4lt d\\xe4r den moderna debatten om rationalism och religion b\\xf6rjade p\\xe5 1800-talet och forts\\xe4tter obruten in i v\\xe5r tid.

Mycket i \\u201dOrtodoxi\\u201d kunde lika g\\xe4rna ha formulerats idag. Chestertons sprudlande kvickhet p\\xe5minner om Oscar Wilde. \\xc4nd\\xe5 har jag inte riktigt f\\xf6rst\\xe5tt varf\\xf6r jag st\\xe4ndigt \\xe5terv\\xe4nder till honom. Redan i sin egen tid s\\xe5gs han som konservativ och som en udda f\\xe5gel och han \\xe4r l\\xe5ngtifr\\xe5n oproblematisk. Hans reaktion mot Hitlers makt\\xf6vertagande och nazismens rasteorier var visserligen direkt och stark. Det borde i konsekvensens namn inte finnas minsta str\\xe5k av antisemitism i Chestersons tankev\\xe4rld, men hans sk\\xf6nlitter\\xe4ra b\\xf6cker inneh\\xf6ll karikatyrer av judar som giriga kommunister. Antisemitism \\xe4r ett urgammalt och utbrett drag i v\\xe4sterl\\xe4ndsk kultur generellt. Dess udd br\\xf6ts 1945. Till dess var det acceptabelt bland europ\\xe9er att driva med judar. Vi gl\\xf6mmer det g\\xe4rna idag, men Chesterton p\\xe5minner mig.

Han har kallats paradoxernas furste. Trots sin konservativa h\\xe5llning, v\\xe4nde han ut och in p\\xe5 konventionella syns\\xe4tt med paradoxen som vapen.
Att inte tro p\\xe5 Gud, h\\xe4vdade skeptiker som Hedenius, \\xe4r att bejaka f\\xf6rnuftet. Gudstro \\xe4r irrationellt och d\\xe4rmed f\\xf6rkastligt. Mot detta h\\xe4vdar Chesterton det meningsl\\xf6sa med att tala om f\\xf6rnuft och tro som motsatser. \\xc4ven f\\xf6rnuftet \\xe4r en fr\\xe5ga om tro, skriver han. Det kr\\xe4ver av oss att vi tror oss om att vara n\\xe5got mer \\xe4n f\\xf6rvirrade apor.
Hans tilltro till f\\xf6rnuftet inneb\\xe4r n\\xe5got annat \\xe4n en ateistisk materialism, vars slutstation blir att m\\xe4nniskans fria vilja ogiltigf\\xf6rklaras.

Chesterton, som f\\xf6ddes 1874, var ateist i ungdomen. H\\xe4nf\\xf6rt slukade han andra ateisters skrifter. Och just dessa skrifter s\\xe5dde, som han uttrycker det, \\u201ddet f\\xf6rsta vilda tvivlet p\\xe5 tvivlandet sj\\xe4lvt\\u201d.

Kristendomen ans\\xe5gs hindra m\\xe4nniskor fr\\xe5n att s\\xf6ka gl\\xe4dje. Samtidigt ans\\xe5gs den skapa irrationell lycka. Den ber\\xf6vade m\\xe4nniskor deras frihet, h\\xe4vdade samma materialister som f\\xf6rnekade den fria viljan. Kristendomen var f\\xf6r fredligt f\\xe5raktig och f\\xf6r krigiskt blodt\\xf6rstig. Den tilltalade d\\xe5raktiga kvinnor och den var kvinnofientlig. De kristna var f\\xf6r lyckliga och f\\xf6r olyckliga. Den unge Chesterton fick inte ihop det \\u2013 tills en ljudl\\xf6st blixt i hans huvud v\\xe4nde p\\xe5 allt. Kristendomens sj\\xe4lva k\\xe4rna, ins\\xe5g han, ligger i konflikten mellan motsatta lidelser, i paradoxen.
\\u201dDen som f\\xf6rlorar sitt liv skall vinna det.\\u201d \\u201dGenom d\\xf6d till liv.\\u201d \\u201dDe sista skall vara de f\\xf6rsta.\\u201d Paradoxen \\xe4r inte metaforisk: En m\\xe4nniska i d\\xf6dsfara m\\xe5ste k\\xe4mpa f\\xf6r sitt liv genom att s\\xe4tta det p\\xe5 spel. \\u201dSekularitetens dubbla attack\\u201d, skrev Chesterton, \\u201dhar kastat ljus \\xf6ver tron.\\u201d

Jag h\\xe5ller verkligen l\\xe5ngtifr\\xe5n alltid med honom. Att l\\xe4sa honom \\xe4r inte sj\\xe4lvbekr\\xe4ftande. Det \\xe4r en dialog p\\xe5 gr\\xe4nsen till gr\\xe4l. Han \\xe4r inte alltid exakt. Han skriver om \\u201dbuddhismen\\u201d men menar den yngre teosofin, en v\\xe4sterl\\xe4ndsk l\\xe4ra inspirerad av buddhism och hinduism som vann mark i Europa och USA under hans samtid. Men i v\\xe5r tid, n\\xe4r det ofta presenteras som filosofiskt rationellt att inte tro p\\xe5 Gud, fascinerar det att en person s\\xe5 till den grad filosofiskt t\\xe4nker sig fram till en kristen tro.

\\xc4ven en ateist borde kunna gilla det. S\\xe4rskilt som Chesterton uppt\\xe4cker en k\\xe4rna av ateism mitt i det kristna mysteriet:
\\u201dMin Gud, min Gud, varf\\xf6r har du \\xf6vergivit mig?\\u201d Enligt tv\\xe5 av Bibelns fyra evangelier var det Jesus sista ord p\\xe5 korset innan han dog.
\\u201dDet var inte vid korsf\\xe4stelsen som jorden skakade och solen slocknade p\\xe5 himlen\\u201d, skriver Chesterton, \\u201dutan vid ropet fr\\xe5n korset \\u2013 ropet som f\\xf6rkunnade att Gud hade \\xf6vergett Gud. L\\xe5t nu \\u2026 ateisterna sj\\xe4lva \\u2013 fast\\xe4n det \\xe4r f\\xf6r sv\\xe5rt att uttrycka i ord \\u2013 v\\xe4lja en gud. De kommer bara att finna \\u2026 en enda religion i vilken Gud f\\xf6r ett \\xf6gonblick tycks vara ateist.\\u201d

Att omutligt t\\xe4nka sig fram till en st\\xe5ndpunkt f\\xf6r eller emot Gud, leder kanske till sist ohj\\xe4lpligt in i paradoxen. Det sl\\xe5r mig n\\xe4r jag l\\xe4ser Chesterton, men ocks\\xe5 n\\xe4r jag l\\xe4ser 1900-talsateister som Ingemar Hedenius och norrmannen Arnulf \\xd8verland.
\\xd8verland kallade kristendomen f\\xf6r \\u201dden tionde landspl\\xe5gan\\u201d och friades med n\\xf6d och n\\xe4ppe fr\\xe5n ett h\\xe4delse\\xe5tal. \\u201dJag har aldrig gillat kristendomen\\u201d, konstaterade han ofta frankt, och v\\xe4nde p\\xe5 Jesus ord i sin vrede mot nazismen: F\\xf6rl\\xe5t dem inte, ty de vet vad de g\\xf6r.

Man skulle inte gissa att en m\\xe4nniska med den inst\\xe4llningen skrev psalmer. Men i den norska psalmboken finns f\\xf6ljande rader av \\xd8verland: \\u201dV\\xe5r dag \\xe4r kort. V\\xe5r \\xe5ngest stor vid tidens \\xf6ppna grind. O Gud. Finns h\\xe4r en sorg p\\xe5 jord som inte ock \\xe4r din?\\u201d
Hans vrede mot kristendomen har kallats profetisk snarare \\xe4n religionskritisk. Och Ingemar Hedenius skrev \\xe5r 1963 i diktsamlingen Nog finns en dag:
\\u201dGud \\xe4r min broder och lika skuldbelastad som jag Hans \\xf6ga v\\xe4rlden, r\\xf6sten kosmos \\u2013 ogripbar i sin sorg\\u201d.

Ateister skriver psalm och dikt om Guds sorg. En kristen beskriver Gud som ateist. Det betyder inte att Hedenius och \\xd8verland var garderobskristna som trodde p\\xe5 Gud och Jesus egentligen. Lika lite var Chesterton ateist egentligen. Paradoxens gnistor ska inte anv\\xe4ndas f\\xf6r att f\\xf6sa in m\\xe4nniskor i f\\xe5llor d\\xe4r de inte vill befinna sig och inte h\\xf6r hemma.

Men kanske s\\xe4rskiljer dessa flyktigt gnistrande paradoxer livets strukturer fr\\xe5n naturlagarna som styr d\\xf6da ting. Och kanske s\\xe4rskiljer de m\\xe4nniskans fria inre liv fr\\xe5n de helt konsekventa och f\\xf6ruts\\xe4gbara tankekonstruktioner som k\\xe4nnetecknar b\\xe5de fundamentalistisk religiositet och fundamentalistisk rationalism.

Vi m\\xe4nniskor \\xe4r varken konsekventa eller f\\xf6ruts\\xe4gbara. Vi \\xe4r komplext mots\\xe4gelsefulla och paradoxala. Troligen \\xe4r det d\\xe4rf\\xf6r jag forts\\xe4tter att dras till G K Chestersons bok \\u201dOrtodoxi\\u201d, f\\xf6r att paradoxen \\xe4r hans drivkraft. Ortodox \\xe4r han minst av allt, och han bekr\\xe4ftar vad jag alltid har anat: Ett tankearbete \\xe4r inte fullbordat n\\xe4r allt st\\xe4mmer med allt annat. Det fullbordas, men bara flyktigt, i paradoxens gnista.

Maria K\\xfcchen, f\\xf6rfattare och kritiker