BROADCASTS.com

b'

I takt med den artificiella intelligensens framv\\xe4xt kommer de m\\xe4nskliga f\\xf6rm\\xe5gorna att bli mer efterfr\\xe5gade. S\\xe5 varf\\xf6r v\\xe4rderar vi dem inte h\\xf6gre? Eva-Lotta Hult\\xe9n sl\\xe5r ett slag f\\xf6r praktisk kunskap.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Den r\\xe4ttr\\xe5diga stenhuggarhustrun Gertrud vill inte bara att hennes sju barn ska bli duktiga p\\xe5 att hj\\xe4lpa till hemma och f\\xe5 bra yrken; hon vill att de ska bli goda m\\xe4nniskor. D\\xe4rf\\xf6r l\\xe4r hon dem att l\\xe4sa, skriva, r\\xe4kna och upp\\xf6va yrkeskunskaper men ocks\\xe5 att reflektera och visa medk\\xe4nsla. De f\\xe5r tr\\xe4na konkret p\\xe5 de kunskaper hon f\\xf6rmedlar. Matematik \\xf6vas genom att stega upp avst\\xe5nd i hemmet och j\\xe4mf\\xf6ra olika v\\xe4ggars l\\xe4ngd med varandra. Eftertanke uppmuntras varje l\\xf6rdagskv\\xe4ll n\\xe4r alla redog\\xf6r f\\xf6r vad de kunde gjort b\\xe4ttre under veckan. Empati praktiseras genom att barnen f\\xe5r fundera \\xf6ver hur de kan hj\\xe4lpa andra och sedan genomf\\xf6ra de goda g\\xe4rningarna dagen d\\xe4rp\\xe5. De f\\xe5r dessutom l\\xe4ra sig att spinna garn och ut\\xf6var denna syssla medan de repeterar bibelverser eller tr\\xe4nar stavelser.

Learning by doing. Uttrycket har anv\\xe4nts f\\xf6r att beskriva en skolundervisning som ger eleverna m\\xf6jlighet att l\\xe4ra in och till\\xe4mpa sina kunskaper genom praktiska \\xf6vningar. Begreppet f\\xf6rknippas med filosofen och pedagogen John Dewey. Han anv\\xe4nde aldrig sj\\xe4lv exakt de orden men utvecklade id\\xe9er i den andan p\\xe5 sin experimentskola i Chicago kring sekelskiftet 1900. Men andra hade g\\xe5tt f\\xf6re honom. En var Johann Heinrich Pestalozzi som utvecklade sina tankar i slutet av 1700-talet. Det var han som i romanen \\u201dLienhard och Gertrud\\u201d l\\xe4t bondkvinnan Gertrud visa hur hans id\\xe9er om utbildning f\\xf6r yngre barn s\\xe5g ut i praktiken. Gertruds praktik uppm\\xe4rksammas i ber\\xe4ttelsen av lokala myndighetspersoner som best\\xe4mmer att byskolan ska b\\xf6rja arbeta enligt hennes principer, inklusive spinnande p\\xe5 lektionstid.

Lienhard och Gertrud handlar inte bara om fostran och utbildning av barn utan om livet i en schweizisk bondby i slutet av 1700-talet och var en popul\\xe4r bok i sin samtid. I den engelska upplaga jag hittar p\\xe5 n\\xe4tet, och som kom ut 1895, allts\\xe5 runt 100 \\xe5r efter att boken f\\xf6rst publicerats, konstaterar emellertid \\xf6vers\\xe4ttaren i sitt f\\xf6rord att ber\\xe4ttelsen i sitt originalskick bitvis \\xe4r s\\xe5 tr\\xe5kig att den \\xe4r om\\xf6jlig att l\\xe4sa utan att g\\xe4spa. Det \\xe4r inte f\\xf6r sina litter\\xe4ra kvaliteter den fortsatt att vara relevant utan f\\xf6r sina tankar om utbildning.

Pestalozzi fortsatte utveckla b\\xe5de id\\xe9er och praktik genom att f\\xf6rest\\xe5, och sj\\xe4lv driva skolor, med blandad framg\\xe5ng. En skola fick l\\xe4ggas ner p\\xe5 grund av bristande ekonomi, fr\\xe5n en annan blev han bortk\\xf6rd men en tredje var under en tid mycket popul\\xe4r bland rika och ansedda i Europa, som skickade sina barn dit.

I en senare bok beskriver Pestalozzi sina id\\xe9er mer ing\\xe5ende och f\\xf6rklarar varf\\xf6r han anser att barn beh\\xf6ver utvecklas inte bara kunskapsm\\xe4ssigt utan ocks\\xe5 som medborgare och medm\\xe4nniskor. Gertrud f\\xf6rekommer inte alls i denna bok, som \\xe4r en samling brev skrivna till v\\xe4nnen Gessner, men Pestalozzi kapitaliserar med titeln p\\xe5 sin tidigare romans popularitet. Det var s\\xe4kert klokt f\\xf6r \\u201dHuru Gertrud fostrar sina barn\\u201d \\xe4r r\\xf6rig och tjatig och sannerligen ingen njutning att l\\xe4sa. Man f\\xe5r verkligen vara intresserad av Pestalozzis id\\xe9er f\\xf6r att ta sig an den.

Det var bland andra Otto Salomon, som var en av dem som utvecklade den svenska skolsl\\xf6jden. Han drev kursverksamhet och sl\\xf6jdseminarium vid N\\xe4\\xe4s, utanf\\xf6r G\\xf6teborg och l\\xe4t 1896, 150 \\xe5r efter Pestalozzis f\\xf6delse, ge ut boken p\\xe5 svenska, med ett eget, f\\xf6rklarande och upplysande f\\xf6rord. Otto Salomon verkade i Pestalozzis anda. Han hade ett socialt patos, ville h\\xf6ja aktning och status f\\xf6r kroppsligt arbete och utveckla sina elever som hela m\\xe4nniskor.

En annan person som tog intryck var Ellen Key som refererar till Pestalozzi i sin banbrytande bok Barnets \\xe5rhundrade. Hon lyfter fr\\xe4mst fram hans betoning av att arbeta med barnets sj\\xe4lsliv men det g\\xe5r att se m\\xe5nga likheter dem emellan vad g\\xe4ller exempelvis synen p\\xe5 de praktiska sysslornas betydelse. Barn b\\xf6r f\\xe5 l\\xe4ra k\\xe4nna verkligheten omkring sig och sj\\xe4lva bidra till den.

I Sverige har id\\xe9er om att g\\xf6ra l\\xe4rande konkret, stimulera alla sinnen, utbilda individen i sin helhet och fr\\xe4mja v\\xe4rderingar och f\\xf6rm\\xe5gor traditionellt haft en stark st\\xe4llning men ocks\\xe5 alltid m\\xf6tt motst\\xe5nd. Varf\\xf6r l\\xe4gga tid p\\xe5 att grupparbeta eller teckna n\\xe4r katederundervisning \\xe4r mer effektivt f\\xf6r faktaf\\xf6rmedling? Det finns nog heller ingen som sanningsenligt skulle kunna h\\xe4vda att handens kunskap n\\xe5gonsin haft lika h\\xf6g status som huvudets. Att ha kvar \\xe4mnen som sl\\xf6jd, idrott och bild har allt som oftast motiverats med att de har positiv inverkan ocks\\xe5 p\\xe5 de mer akademiska \\xe4mnena, ist\\xe4llet f\\xf6r att h\\xe4vda deras v\\xe4rde i egen r\\xe4tt.

N\\xe5got som ocks\\xe5 slagit mig som egentligen m\\xe4rkligt \\xe4r hur viktigt m\\xe5nga tycker att det \\xe4r att alla gymnasieprogram ska vara studief\\xf6rberedande, allts\\xe5 ge m\\xf6jlighet att l\\xe4sa vidare p\\xe5 h\\xf6gskola; medan ingen propagerar f\\xf6r det omv\\xe4nda: att alla gymnasieprogram ska ge kompetens f\\xf6r att klara ett konkret yrke och bidra till samh\\xe4llet direkt efter gymnasiet. Men varf\\xf6r skulle inte alla som l\\xe4ser exempelvis naturvetenskapligt program ocks\\xe5 kunna f\\xe5 l\\xe4sa till en undersk\\xf6terskebeh\\xf6righet p\\xe5 k\\xf6pet, och alla som l\\xe4ser samh\\xe4llsprogrammet ges kunskaper inom handel eller vaktm\\xe4steri?

Vi \\xe4r uppenbarligen inte s\\xe4rskilt angel\\xe4gna om att h\\xf6ja statusen f\\xf6r praktiska yrken eller underl\\xe4tta f\\xf6r alla att f\\xe5 jobb efter gymnasiet, utan n\\xf6jer oss med att m\\xf6jligg\\xf6ra klassresor. Dock bara \\xe5t det h\\xe5ll vi uppfattar som upp\\xe5t i hierarkin: fr\\xe5n handens till huvudets dom\\xe4ner. Vilket b\\xf6r till\\xe4ggas \\xe4r en f\\xf6renkling av hur det ligger till f\\xf6r m\\xe5nga mer fysiska yrken kr\\xe4ver naturligtvis ocks\\xe5 stora doser tankeverksamhet.

I tider av artificiell intelligens sp\\xe5s arbetsmarknaden komma att efterfr\\xe5ga framf\\xf6r allt de specifikt m\\xe4nskliga f\\xf6rm\\xe5gorna, som omd\\xf6me, samarbetsf\\xf6rm\\xe5ga eller inlevelsef\\xf6rm\\xe5ga. Men ocks\\xe5 kvalificerade hantverkskunskaper och omsorgskunskaper anses ha en lysande framtid. Robotar \\xe4r d\\xe5liga p\\xe5 att efterlikna b\\xe5de m\\xe4nskliga k\\xe4nslor och r\\xf6relser. En f\\xf6rskolepedagogs, r\\xf6rmokares eller renoverande snickares arbetsuppgifter kommer troligen inte kunna tas \\xf6ver ens av den mest intelligenta maskin.

Till det kommer att vi ocks\\xe5 i framtiden kommer ha behov av att k\\xe4nna mening och st\\xe5 i relation till samh\\xe4llet och till andra m\\xe4nniskor. Forskaren Martin Lack\\xe9us och l\\xe4raren Maria Wiman \\xe4r n\\xe5gra av de som nu b\\xf6rjat forska kring och arbeta med vad de kallar f\\xf6r v\\xe4rdeskapande l\\xe4rande. Allts\\xe5 l\\xe4rande som ger eleverna m\\xf6jligheter att konkret bidra och g\\xf6ra n\\xe5got f\\xf6r andra. Det kan handla om att l\\xe4sa sagor f\\xf6r yngre barn, hj\\xe4lpa gamla eller nyanl\\xe4nda eller r\\xe4dda utrotningshotade djur. F\\xf6r den som undrar: ja, det ger ocks\\xe5 m\\xe4tbara effekter p\\xe5 elevernas studieresultat, \\xe4ven om det inte \\xe4r huvudpo\\xe4ngen.

Det g\\xe5r att se en b\\xe5ge fr\\xe5n Pestalozzis skola till dagens, d\\xe4r samma tankar och praktik st\\xf6tts och bl\\xf6tts genom \\xe5rhundradena och det \\xe4r en vacker b\\xe5ge. Den b\\xe4r utbildningens roll f\\xf6r att utveckla det sant m\\xe4nskliga hos oss.

Eva-Lotta Hult\\xe9n, f\\xf6rfattare och journalist