BROADCASTS.com

b'

Hur kan trehundra sidor om n\\xe4stan ingenting f\\xf6rvandlas till ett helgjutet konstverk? Det har med musikaliteten att g\\xf6ra, menar \\xf6vers\\xe4ttaren Jan Erik Bornlid.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2016-02-17.

Min fascination f\\xf6r den \\xf6sterrikiske f\\xf6rfattaren Thomas Bernhards skrivkonst b\\xf6rjade f\\xf6r ett kvartssekel sedan med l\\xe4sningen av Alte Meister (Gamla m\\xe4stare) p\\xe5 originalspr\\xe5k. Jag hade visserligen l\\xe4st n\\xe5gra av delarna i Sj\\xe4lvbiografin dessf\\xf6rinnan och tyckt att de h\\xf6ll god kvalitet men det var f\\xf6rst m\\xf6tet med en av hans romaner p\\xe5 tyska som v\\xe4ckte mitt stora intresse. En tanke slog mig att jag en dag kanske skulle kunna \\xf6vers\\xe4tta honom och jag b\\xf6rjade unders\\xf6ka vilka b\\xf6cker som \\xe4nnu inte \\xf6versatts. Alte Meister var en av dem.

Vad var det d\\xe5 i boken som fascinerade mig? Det \\xe4r sv\\xe5rt att s\\xe4tta fingret p\\xe5 enskildheter i det som \\xe4r sammanfogat till ett helgjutet konstverk - trehundra sidor om n\\xe4stan ingenting. En person sitter p\\xe5 en b\\xe4nk p\\xe5 Konsthistoriska Mus\\xe9et i Wien i tv\\xe5 timmar och betraktar den enda tavlan p\\xe5 hela mus\\xe9et som \\xe4r v\\xe4rd att betrakta, den italienske 1500-talsm\\xe5laren Tintorettos Den vitsk\\xe4ggige mannen, och samtidigt iakttas personen i smyg av jag-ber\\xe4ttaren fr\\xe5n en angr\\xe4nsande sal. Det m\\xe5ste finnas kvalitet i spr\\xe5k och struktur f\\xf6r att ett s\\xe5dant grepp ska fungera \\xf6ver mer \\xe4n fem sidor.

Thomas Bernhards spr\\xe5k \\xe4ger en oerh\\xf6rd energi och i kombination med musikaliteten och modet att inte skygga f\\xf6r upprepningar, utan snarare g\\xf6ra dem till viktiga delar i framst\\xe4llningen, skapas en verkningsfull text. Givetvis beror min uppskattning av honom ocks\\xe5 p\\xe5 hans kompromissl\\xf6sa h\\xe5llning mot nationalsocialismen och den hycklande katolska kyrkan, som genomsyrar m\\xe5nga av hans verk under 1980-talet. Det hade sina politiska orsaker i \\xd6sterrike. J\\xf6rg Haider var p\\xe5 v\\xe4g att g\\xf6ra sitt fr\\xe4mlingsfientliga och antisemitiska parti till en maktfaktor och Kurt Waldheim valdes till president. I samma veva uppdagades den senares SS-verksamhet under kriget, d\\xe5 han bland annat var delaktig i deporteringen av judar till utrotningsl\\xe4ger.

Musikaliteten i Bernhards texter \\xe4r b\\xe5de explicit och implicit. N\\xe4stan alla hans romaner och pj\\xe4ser inneh\\xe5ller ett musikstycke, Underg\\xe5ngaren \\xe4ven tre unga pianister, en av dem \\xe4r en h\\xf6gst verklig ut\\xf6vare av musik - den kanadensaren Glenn Gould, som spelar Bachs Goldbergvariationer p\\xe5 ett oefterh\\xe4rmligt s\\xe4tt, inte ens Vladimir Horowitz kommer i n\\xe4rheten av Goulds ekvilibrism vid flygeln, vilken ocks\\xe5 f\\xe5r de tv\\xe5 andra huvudkarakt\\xe4rerna i romanen att avsluta pianistkarri\\xe4ren.

Men musiken finns ocks\\xe5 integrerad i m\\xe5nga av Bernhards verk. Kompositionen av pj\\xe4serna f\\xf6ljer ofta sonatens tre satser och i en pj\\xe4s - i Jakts\\xe4llskapet - anges det i en not att den tredje akten \\xe4r den "l\\xe5ngsamma satsen". I dess andra akt p\\xe5g\\xe5r f\\xf6r \\xf6vrigt ett kortspel, d\\xe4r spelarnas utrop "jag vann" och kortens sm\\xe4llande mot bordet rytmiskt ackompanjerar dialogen. Lika viktiga f\\xf6r rytmen i romaner \\xe4r de av jag-ber\\xe4ttaren st\\xe4ndigt \\xe5terkommande "hade jag sagt till Gambetti" i Utpl\\xe5ning och "t\\xe4nkte jag i f\\xe5t\\xf6ljen" i Skogshuggning. I f\\xf6rsta halvan av Korrigering fungerar "den h\\xf6llerska vindskammaren" p\\xe5 samma vis. \\xc4ven hans frekventa bruk av kursiveringar framkallar en musikalisk effekt, som det \\xe5terkommande "den konstn\\xe4rliga kv\\xe4llsm\\xe5ltiden" i Skogshuggning. Frasen laddas efter hand med betydelser och till slut st\\xe5r den f\\xf6r ett av jag-ber\\xe4ttaren avskytt m\\xf6te med kulturpersoner som han tjugo \\xe5r tidigare haft en n\\xe4ra relation till.

G\\xe5r det egentligen att \\xf6vers\\xe4tta Thomas Bernhard till andra spr\\xe5k? Nej, skulle man vilja s\\xe4ga och f\\xe5r visst st\\xf6d av originalets upphovsman sj\\xe4lv som ans\\xe5g att en \\xf6vers\\xe4ttning inte har n\\xe5got alls med originalet att g\\xf6ra. \\xc4nd\\xe5 har m\\xe5nga gett sig i kast med uppgiften. Bernhard har ju ocks\\xe5 viss f\\xf6rk\\xe4rlek f\\xf6r \\xf6verdrifter s\\xe5 det kanske \\xe4nd\\xe5 finns en m\\xf6jlighet att \\xf6verf\\xf6ra hans texter till andra spr\\xe5k och samtidigt bevara n\\xe5got av deras k\\xe4nnetecken. N\\xe4r en \\xf6vers\\xe4ttning av en Bernhard-roman har g\\xe5tt till tryckeriet k\\xe4nner jag mig \\xe4nd\\xe5 som m\\xe5nga av karakt\\xe4rerna i hans verk - otillr\\xe4cklig, ett nytt misslyckande har l\\xe4mnat min hand. Efter en tid har jag trots allt lockats att gripa mig an ett nytt verk.

Jag har efterstr\\xe4vat en rytm och komplexitet som i n\\xe5gon m\\xe5n svarar mot Bernhards tyska. Det st\\xf6ter ibland p\\xe5 problem, som i debutromanen Frost, d\\xe4r den gamle konstn\\xe4ren Strauchs l\\xe5nga monologer har varannan mening i direkt anf\\xf6ring (i presens) och varannan i presens konjunktiv. Eftersom svenskan n\\xe4stan saknar konjunktiv blir det egentligen ingen skillnad p\\xe5 svenska. D\\xe4rf\\xf6r \\xf6versatte jag varannan mening i presens och varannan i preteritum, som man kanske \\xe4nd\\xe5 ska anv\\xe4nda i svenskan vid konjunktiv - i b\\xe4sta fall blir det ett slags st\\xe4ms\\xe5ng som ligger n\\xe4ra originalets.

En annan sv\\xe5righet utg\\xf6r Bernhards f\\xf6rk\\xe4rlek f\\xf6r att framst\\xe4lla parallella skeenden och v\\xe4xla mellan dem i samma mening. Vilka satser h\\xf6r egentligen ihop? Inte minst f\\xf6rekommer det i Korrigering, d\\xe4r Bernhard f\\xf6r \\xf6vrigt tappar bort sig sj\\xe4lv flera g\\xe5nger. Han inleder ett resonemang som avbryts av ett antal inskjutna satser om helt andra saker och \\xe5terv\\xe4nder aldrig till den inledande tankeg\\xe5ngen. M\\xe5nga g\\xe5nger har jag st\\xe5tt undrande inf\\xf6r en komplicerad mening och t\\xe4nkt att det h\\xe4r klarar jag inte av. Men liksom sv\\xe5rl\\xf6sta korsord kan l\\xf6sa sig efter en natts s\\xf6mn finner jag ofta en l\\xf6sning p\\xe5 problemet dagen d\\xe4rp\\xe5. Som om det undermedvetna hade \\xe4ltat meningen och n\\xe4sta dag lagt fram en l\\xf6sning.

Ett exempel ur Korrigering f\\xe5r visa utformningen och effekterna av Bernhards spr\\xe5k och hur det kan \\xf6vers\\xe4ttas. Det \\xe4r ett utsnitt i en tre sidor l\\xe5ng mening i b\\xf6rjan av boken, den som f\\xf6r ordet \\xe4r huvudkarakt\\xe4ren Roithamer, som ofta tog sin tillflykt till ett av H\\xf6ller konstruerat och bebott hus:

hier in der h\\xf6llerschen Dachkammer ist mir alles m\\xf6glich gewesen, was mir au\\xdferhalb der h\\xf6llerschen Dachkammer immer unm\\xf6glich gewesen war, meines Geistesgaben nachzugeben und dadurch meine Geistesf\\xe4higkeiten zu entwickeln und meine Arbeit vorw\\xe4rts zu bringen, denn war ich au\\xdferhalb der h\\xf6llerschen Dachkammer immer gehindert gewesen, meine Geistesf\\xe4higkeiten zu entwickeln, so konnte ich sie in der folgerichtigsten Weise in der h\\xf6llerschen Dachkammer entwickeln, alles in der h\\xf6llerschen Dachkammer ist meinem Denken entgegengekommen

Det l\\xe5ter som poesi. Och Bernhards f\\xf6rsta litter\\xe4ra verk var faktiskt tv\\xe5 diktsamlingar.

P\\xe5 svenska kan det bli s\\xe5 h\\xe4r:

h\\xe4r i den h\\xf6llerska vindskammaren blev allt det som varit om\\xf6jligt f\\xf6r mig utanf\\xf6r den h\\xf6llerska vindskammaren m\\xf6jligt f\\xf6r mig, att ge efter f\\xf6r mina f\\xf6rst\\xe5ndsg\\xe5vor och d\\xe4rigenom utveckla min intellektuella f\\xf6rm\\xe5ga och bringa mitt arbete fram\\xe5t, f\\xf6r var jag utanf\\xf6r den h\\xf6llerska vindskammaren alltid f\\xf6rhindrad att utveckla min intellektuella f\\xf6rm\\xe5ga s\\xe5 kunde jag utveckla den p\\xe5 det mest f\\xf6ljdriktiga vis i den h\\xf6llerska vindskammaren, allt i den h\\xf6llerska vindskammaren tillm\\xf6tesgick mitt t\\xe4nkande

N\\xe4r jag l\\xe4ser Thomas Bernhard idag kan jag delvis f\\xf6rst\\xe5 att han v\\xe4ckte en hel del rabalder. Han var ofta ocks\\xe5 ute efter att provocera och inte s\\xe4llan blev det r\\xe4ttsliga efterspel. Ett exempel \\xe4r processen efter utgivningen av Skogshuggning 1984 d\\xe5 en tons\\xe4ttare, Gerhard Lampersberg, k\\xe4nde igen sig i den inte s\\xe4rskilt positivt skildrade huvudpersonen Auersberger. Bernhard och f\\xf6rlaget anklagades f\\xf6r f\\xf6rtal och boken drogs in i \\xd6sterrike, f\\xf6rst ett halv\\xe5r senare fanns den \\xe5terigen i bokhandeln. Idag och fr\\xe5n svensk horisont f\\xf6rknippar man inte romanpersonerna lika mycket med verkliga "f\\xf6rebilder". Nu l\\xe4ser jag romanen som en uppg\\xf6relse med ett kotteri inom kulturv\\xe4rlden, som nog kan ha sin motsvarighet lite varstans. Och d\\xe4rtill utformad p\\xe5 ett ypperligt spr\\xe5k som i alla fall leder till vissa abstinenssymptom hos mig n\\xe4r jag inte har l\\xe4st det p\\xe5 ett tag.

Jan Erik Bornlid, \\xf6vers\\xe4ttare