BROADCASTS.com

b'

F\\xe5 m\\xe4nniskor hade ett s\\xe5dant inflytande \\xf6ver Gustaf Fr\\xf6dings liv och efterm\\xe4le som hans syster Cecilia. I denna ess\\xe4 p\\xe5minner Elisabeth Lindfors om kvinnan bakom den store skalden.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Och minns du Ali Baba

och minns du v\\xe5r gr\\xf6na sal

syrengrotta, lummig och sval

d\\xe4r m\\xf6rk som den sk\\xf6na

sultanen av Saba

och brun\\xf6gd och spenslig och smal,

du satt och f\\xf6rtalde

en saga, du valde

bland en tusen en n\\xe4tters tal.

S\\xe5 sk\\xf6nt skriver Gustaf Fr\\xf6ding om sin \\xe4ldre syster, Cecilia, i St\\xe4nk och flikar fr\\xe5n 1896.  Hon \\xe4r hans f\\xf6rtrogna och den som alltid tror p\\xe5 hans storhet. Han skriver om n\\xe4r hon som barn ber\\xe4ttar sagor f\\xf6r honom och f\\xe5r honom att s\\xe4ga ja till sin fantasi.

Cecilia anses vacker, best\\xe4md, trygg och frimodig, men \\xe4ven orolig och svartsjuk. Hon har \\xf6gon som \\xe4r svarta som lysande kolbitar, av vissa anses hon ha ett kyligt intellekt, av andra betraktas hon som en varm kvinna. Friarna st\\xe5r p\\xe5 k\\xf6 p\\xe5 de europeiska baler hon bevistar.

I ungdomen \\xe4r Cecilia f\\xf6rlovad med en tysk jurist, Eduard Cr\\xfcsemann, vigseln dem emellan ska \\xe4ga rum i G\\xf6teborg men n\\xe4r beskedet kommer att han har f\\xf6rlorat hela sin f\\xf6rm\\xf6genhet blir inget br\\xf6llop av. De forts\\xe4tter att vara f\\xf6rlovade en tid men enligt Cecilia inser hon under tiden den egna familjens arvsbelastning, allts\\xe5 galenskapen, och avst\\xe5r.

Hon \\xe4r konstn\\xe4rligt lagd men utbildar sig senare till l\\xe4rare och \\xe4r under n\\xe5gra \\xe5r anst\\xe4lld p\\xe5 Eva Rodhes skola i G\\xf6teborg.

Gustaf Fr\\xf6ding \\xe4r slarvig med pengar, f\\xf6r att inte s\\xe4ga omd\\xf6mesl\\xf6s. Fadersarvet rinner honom ur h\\xe4nderna och han l\\xe5nar mycket av sina studiekamrater i Uppsala. Systrarna, Cecilia och Hedda, f\\xe5r r\\xe4dda hans heder och m\\xe5nga \\xe4r de som s\\xe4ger sig ha fordringar p\\xe5 honom.

Till sist \\xe4gnar Cecilia sitt liv \\xe5t att hj\\xe4lpa honom, de bor en l\\xe5ng tid tillsammans p\\xe5 Bang\\xe5rdsgatan i Uppsala.

Hon \\xe4r den som sk\\xf6ter om honom och systern Hedda, som arbetar p\\xe5 bank i G\\xf6teborg, st\\xe5r f\\xf6r ekonomin. De lever ett knapert liv men som tur \\xe4r f\\xe5r syskonen ibland \\xe4rva en del pengar, tidvis blir det ocks\\xe5 inkomster av utgivningen, och m\\xe5nga g\\xe5nger r\\xe4ddar det situationen. Hon h\\xe5ller Gustaf utanf\\xf6r konflikter och strider och anser att han har nog med sin egen kamp. P\\xe5 den punkten \\xe4r hon best\\xe4md och kan d\\xe4rf\\xf6r inkr\\xe4kta p\\xe5 hans frihet och v\\xe4rna om hans intressen.

N\\xe5got hemskt intr\\xe4ffar

Gustaf Fr\\xf6ding v\\xe5rdas i G\\xf6rlitz 1889 \\u2013 90. V\\xe5rdanstalten anses vara en av de b\\xe4sta mot alkoholism och Gustaf f\\xe5r f\\xf6rtroende f\\xf6r personalen, han k\\xe4nner ro d\\xe4r, dricker n\\xe4stan ingenting, och kan avsluta sin f\\xf6rsta diktsamling \\u201dGuitarr och dragharmonika\\u201d, som utkommer p\\xe5 Bonniers 1891. Den f\\xe5r positivt mottagande och Fr\\xf6ding kan d\\xe4refter p\\xe5 allvar kalla sig skald.

N\\xe4r Gustaf skrivs ut fr\\xe5n v\\xe5rdhemmet i G\\xf6rlitz vill han g\\xf6ra en resa genom Europa men Cecilia v\\xe5gar inte sl\\xe4ppa iv\\xe4g honom ensam, hon har f\\xf6r avsikt att g\\xf6ra honom s\\xe4llskap. Emellertid f\\xf6rsvinner han under vistelsen i grannstaden Dresden. Efter\\xe5t ber\\xe4ttar han att han har supit och befunnit sig p\\xe5 ett antal horhus och att n\\xe5got \\u201dhemskt\\u201d har intr\\xe4ffat - vilket han ofta skulle \\xe5terkomma till. Vad det \\u201dhemska\\u201d best\\xe5r i f\\xf6rt\\xe4ljer dock inte historien.

Sommaren 1896 vistas syskonen p\\xe5 Ut\\xf6, en harmonisk tid, d\\xe4r skriver Gustaf Fr\\xf6ding \\u201dSt\\xe4nk och flikar\\u201d som bland annat inneh\\xe5ller dikten \\u201dEn morgondr\\xf6m\\u201d, f\\xf6r vilken han senare blir \\xe5talad.

Ida B\\xe4ckman (1867 \\u2013 1950), l\\xe4rarinna, journalist och f\\xf6rfattare, s\\xf6ker upp skalden p\\xe5 Ut\\xf6, Cecilia och hon blir de b\\xe4sta v\\xe4nner, de bildar ett slags triangel. Ida \\xe4r f\\xf6rtjust i b\\xe5da syskonen, Gustaf f\\xf6resl\\xe5r hon till och med \\xe4ktenskap. Hon skriver \\xe4ven om Cecilias vackra \\xf6gon, som hon drunknar i, och om hennes klokskap, hennes dyrkan och \\xf6mhet.

Men Ida B\\xe4ckman kommer s\\xe5 sm\\xe5ningom i on\\xe5d, d\\xe5 \\xe4r Gustaf Fr\\xf6ding inskriven p\\xe5 hospitalet i Uppsala. \\xd6verl\\xe4karen och Cecilia best\\xe4mmer att Ida inte \\xe4r en person som Gustaf b\\xf6r tr\\xe4ffa, det kan vara \\u201dmenligt f\\xf6r hans h\\xe4lsa\\u201d. Kanske \\xe4r det s\\xe5 att han blivit f\\xf6r intresserad av Ida? Det vet vi inte och kommer aldrig att f\\xe5 veta.

Sedermera utkommer Ida B\\xe4ckman med en bok om sitt f\\xf6rh\\xe5llande till Gustaf Fr\\xf6ding, \\u201dGrals\\xf6karen\\u201d och f\\xf6r den f\\xe5r hon mycken spe. Vissa kritiker anser att hon inte ens har tr\\xe4ffat skalden, vilket allts\\xe5 \\xe4r fel, men det \\xe4r klart att hans namn \\xe4r ett slags \\u201dd\\xf6rr\\xf6ppnare\\u201d, genom honom tr\\xe4ffar Ida B\\xe4ckman till exempel Gustaf Fjaestad och Selma Lagerl\\xf6f.

\\u201dOch minns du Ali Baba\\u201d utkommer 46 \\xe5r efter Cecilias d\\xf6d och \\xe4r ett slags redog\\xf6relse f\\xf6r Gustafs uppv\\xe4xt. Gustaf som \\xe4r fem \\xe5r yngre \\xe4n Cecilia och ofta som barn h\\xe4nger efter sin syster, Mathilda, ett par \\xe5r \\xe4ldre, \\xe4r enligt Cecilia ett geni. Hon skildrar den trasiga familjen, modern som transporteras till Danmark vid Gustafs f\\xf6delse och som inte orkar ta hand om honom n\\xe4r hon \\xe5terkommer. Fadern blir underligare och underligare, vissa skulle s\\xe4ga att han blir galen.

Cecilia tar strid

Men Cecilia blir tr\\xf6tt p\\xe5 och av omh\\xe4ndertagandet, dessutom \\xe4r hon sjuklig, s\\xe5 skalden v\\xe5rdas fr\\xe5n 1905 till sin d\\xf6d av sjuksystern Signe Trotzig p\\xe5 Gr\\xf6ndal och i Tullinge. De kommer f\\xf6rst\\xe5s varandra n\\xe4ra och det tycker Cecilia inte om.

N\\xe4r skalden d\\xf6r visar det sig att han har sk\\xe4nkt utgivningsr\\xe4tten till det som senare ska bli samlingen \\u201dReconvalescentia\\u201d till Signe Trotzig och d\\xe5 tar Cecilia strid. Det \\xe4r hon och ingen annan som ska st\\xe5 f\\xf6r skaldens efterm\\xe4le.

Hon \\xe4r sedan l\\xe4nge den som st\\xe5r f\\xf6r kontakten med Bonniers F\\xf6rlag och det \\xe4r hon som ansvarar f\\xf6r sammanst\\xe4llningen av materialet till samlingarna \\u201dEftersk\\xf6rd\\u201d (1910) och \\u201dEfterl\\xe4mnade skrifter\\u201d(1914).

Vad \\xe4r det som g\\xf6r att en syster tar hand om sin bror som Cecilia Fr\\xf6ding g\\xf6r? Hon \\xe4r inte ensam, m\\xe5nga \\xe4r de kvinnor som tar hand om sina syskon, sina f\\xf6r\\xe4ldrar eller sin make vid den h\\xe4r tiden. Enligt tradition \\xe4r omh\\xe4ndertagandet kvinnas lott - men \\xe4r det s\\xe5 enkelt?

Om det \\xe4r brist p\\xe5 pengar eller den \\xe4rftliga belastningen eller \\xf6vertygelsen om att brodern \\xe4r ett geni som \\xe4r det avg\\xf6rande kan ingen veta. F\\xf6r Cecilia kanske det \\xe4r allt sammantaget?

Hon \\xe4r i alla fall den som \\xe4gnar sitt liv \\xe5t Gustaf Fr\\xf6ding och initierar tolkningar av skaldens dikter, ibland i samr\\xe5d med systern, Hedda. Hon har allts\\xe5 i h\\xf6g grad bidragit till Gustaf Fr\\xf6dings efterm\\xe4le.

De sista \\xe5ren \\xe4r Cecilia Fr\\xf6ding sjuklig, opereras och d\\xf6r 1914, 59 \\xe5r gammal. Gustaf Fr\\xf6ding d\\xf6r 1911, 51 \\xe5r gammal. Skalden f\\xe5r en st\\xe5tlig begravning, 200 000 personer kantar v\\xe4gen d\\xe4r hans likkista f\\xf6rs fram. Det f\\xe5r inte Cecilia men s\\xe5 sm\\xe5ningom, 2012, och tack vare V\\xe4rmlands nation f\\xe5r hon en egen gravsten, tillsammans med systern, Hedda, bredvid honom p\\xe5 Uppsalas gamla begravningsplats.

Elisabeth Lindfors