Freud pa semester

Published: June 28, 2023, 4 a.m.

b'

Poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson har l\\xe4st en serie b\\xf6cker om Sigmund Freuds semestervanor. En verksamhet som liknar den psykoanalytiska praktiken.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Denna ess\\xe4 s\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen i augusti 2016.

Brittiska konstn\\xe4ren och f\\xf6rfattaren Sharon Kivland har tagit sig an ett angen\\xe4mt konstn\\xe4rligt uppdrag: hon upprepar Sigmund Freuds semesterresor. Under femtontalet \\xe5r har hon tagit in p\\xe5 samma hotell, f\\xf6rs\\xf6kt \\xe4ta samma mat p\\xe5 samma eller \\xe5tminstone liknande restauranger, skrivit vykort fr\\xe5n samma platser och f\\xf6rs\\xf6kt efterlikna sm\\xe5 scener som Freud beskrivit. P\\xe5 sin t\\xe5gresa till Herzegovina hoppas hon exempelvis intensivt kunna inleda en konversation med en ok\\xe4nd belevad medresen\\xe4r, g\\xe4rna en advokat, att diskutera freskerna i Orvieto med och turkiska seders f\\xf6rh\\xe5llande till d\\xf6d och sexualitet. Precis som Freud sj\\xe4lv g\\xf6r i det ber\\xf6mda inledningsavsnittet i sin bok om felhandlingar, Vardagslivets psykopatologi.

Freud gjorde semesterresor varje \\xe5r fram till f\\xf6rsta v\\xe4rldskriget, ofta f\\xf6rst med familjen till alperna och sedan i september till Italien med sin yngre bror Alexander, en expert p\\xe5 reserutter och tidtabeller. Och n\\xe4r jag s\\xe4ger expert menar jag det verkligen, Alexander Freud h\\xf6ll f\\xf6rel\\xe4sningar om t\\xe5g och tariffer p\\xe5 Export-Akademien i Wien och skrev veckovisa rapporter om saken i tidningen Allgemeiner Verkers-Anzeiger. Sharon Kivland i sin tur reser med sin syster och de f\\xf6rsta \\xe5ren h\\xe4nger hennes son med, innan han s\\xe5 sm\\xe5ningom menar sig ha f\\xe5tt andra intressen \\xe4n v\\xe4derf\\xf6rh\\xe5llanden och val av bakverk p\\xe5 Sigmund Freuds Italienresor. En bra grej med sonens n\\xe4rvaro \\xe4r att Kivland sanningsenligt kan underteckna sina vykort med S. F., som f\\xf6rutom att vara Freuds initialer ocks\\xe5 \\xe4r de f\\xf6r Sharon och Francis, sonens namn.

Kivlands semestrande har resulterat i en serie om \\xe5tta n\\xe4tta och stramt formgivna volymer, \\u201dFreud on holiday\\u201d, illustrerade med tidstypiska vykort, tidtabeller och egna foton p\\xe5 gator och torg, b\\xe5tar, t\\xe5gstationer. Bildmaterialet \\xe4r svartvitt, suddigt, avsiktligt amat\\xf6ristiskt och n\\xe4stan fritt fr\\xe5n m\\xe4nniskor.

Kivland presenterar inte Freuds resor kronologiskt utan i f\\xf6rh\\xe5llande till psykoanalytiska fr\\xe5gor och teman i sitt eget och Freuds liv: i en bok unders\\xf6ker hon vandringens och flanerandets f\\xf6rh\\xe5llande till fri association och bor p\\xe5 det f\\xf6rmodligen mest k\\xe4nda Freudhotellet, Hotel du Lac, vid sj\\xf6n Lavarone i norra Italien. I n\\xe4sta bok erfar hon med Sigmund och Alexander Freud en k\\xe4nsla av melankoli i Trieste men tar sig som dem med b\\xe5t till Aten och inte bara n\\xe4rl\\xe4ser utan liksom upplever artikeln \\u201dEn minnesst\\xf6rning p\\xe5 Akropolis\\u201d. Freud sj\\xe4lv darrade av nervositet och f\\xf6rv\\xe4ntan n\\xe4r han n\\xe4rmade sig Akropolis och n\\xe4r han till sist kom dit utbrast han i ett slags turistens credo: \\u201dS\\xe5 allt det h\\xe4r existerar verkligen, precis som vi l\\xe4rde oss i skolan.\\u201d

I boken \\u201dFreuds dreams of Rome\\u201d beskriver hon Freuds sammanlagt fyra \\xe5tergivna dr\\xf6mmar om Rom och hans resor dit, framf\\xf6r allt den sista fr\\xe5n 1923, d\\xe5 han nyligen diagnosticerats med k\\xe4kcancer. Hans l\\xe4kare Felix Deutsch ville att Freud skulle f\\xe5 en fin resa och h\\xf6ll inne med sjukdomsbeskedet. N\\xe5gon som k\\xe4nde till saken var dock hans reskamrat, Anna Freud. Ingen l\\xe4tt b\\xf6rda f\\xf6r en dotter att b\\xe4ra, f\\xe5r man f\\xf6rmoda. Kivlands Rom-budget till\\xe5ter dock inte, som Freuds, tre veckor p\\xe5 fashionabla Hotel Eden, det hade kostat henne 11 tusen Euro, allts\\xe5 104 tusen svenska kronor, f\\xf6r ett ordin\\xe4rt dubbelrum, utan f\\xe5r n\\xf6ja sig med tre dagar. Vi f\\xe5r h\\xe5lla tummarna f\\xf6r mer stipendiepengar till henne n\\xe4sta \\xe5r.

Att fr\\xe5gan om semester har att g\\xf6ra med beg\\xe4ret och livets mening \\xe4r uppenbart. Det \\xe4r ju p\\xe5 semestern det finns tid att g\\xf6ra vad man vill. Fr\\xe5gan inst\\xe4ller sig s\\xe5ledes: Vad \\xe4r det jag faktiskt mest av allt vill g\\xf6ra? Det \\xe4r ingen l\\xe4tt sak, utan en fr\\xe5ga som regelm\\xe4ssigt ger upphov till mer obehag \\xe4n lust.

Men Freud var p\\xe5 bra hum\\xf6r p\\xe5 semestrarna, han var uppe tidigt, tog en espresso, t\\xe4nde en Trabucco-cigarr och satte p\\xe5 sig \\xe4ppelknyckarbyxorna, ivrig att komma iv\\xe4g p\\xe5 vandringar, museibes\\xf6k, shopping. Som bortbl\\xe5st var hans vanligtvis lite lynniga och nedst\\xe4mda allvar. Freud gillade att bada, men inte att fiska. Freud gillade att lukta p\\xe5 den vaniljdoftande Brunkullan, J\\xe4mtlands landskapsblomma. Men mest tyckte han om att plocka champinjoner. I de alpina sensommarskogarna h\\xe4nde det att han t\\xe4vlade med sina barn om att hitta den mest v\\xe4lv\\xe4xta svampen. N\\xe4r han fick syn p\\xe5 ett pr\\xe4ktigt exemplar sl\\xe4ngde han sin hatt p\\xe5 den, s\\xe5 att ingen annan skulle hinna f\\xf6re. Den stora skandalen i Freuds liv var dess fr\\xe5nvaro av skandaler.

F\\xf6r Kivland liksom f\\xf6r Freud inneb\\xe4r dock sj\\xe4lva resandet ett visst m\\xe5tt av \\xe5ngest: Ska t\\xe5get komma i r\\xe4tt tid? Kommer hotellet att vara bra? Hur ska den fr\\xe4mmande milj\\xf6n inverka p\\xe5 matsm\\xe4ltning, s\\xf6mn, avf\\xf6ring? Kivland \\xe4r s\\xe4rskilt nerv\\xf6s inf\\xf6r t\\xe5gresor, speciellt efter att en g\\xe5ng ha missat ett flyg till Kanada till f\\xf6ljd av ett f\\xf6rsenat t\\xe5g. Och Freud fick 1890 eller 1891, han mindes inte riktigt, en \\xe5ngestattack p\\xe5 t\\xe5gstationen i Berchtesgaden och var efter detta alltid orolig f\\xf6r att missa t\\xe5get och anl\\xe4nde till stationen i absurt god tid. Avresan \\xe4r, som han skriver i Dr\\xf6mtydning, en av de vanligaste och mest tr\\xe4ffande symbolerna f\\xf6r d\\xf6den.

Kivlands fyra avslutande volymer utg\\xf6rs av appendix i form av tunna h\\xe4ften med rubrikerna \\u201dFreuds dining\\u201d, \\u201dFreuds weather\\u201d, \\u201dFreuds hotels\\u201d, \\u201dFreuds shopping\\u201d. Det \\xe4r en inventering ur biografier, texter och inte minst dagb\\xf6cker:

Neapel, 31 augusti 1902: \\u201dMiddagen var uts\\xf6kt. F\\xf6rst en soppa med pasta. Sedan fisk, grillat kalvk\\xf6tt med en s\\xf6tsur s\\xe5s, en sallad med gr\\xf6na b\\xf6nor, tre sorters ost och sedan frukt, bland annat druvor, den egentliga anledningen till mitt bes\\xf6k h\\xe4r. Allt sk\\xf6ljdes ned med ett vitt vin fr\\xe5n Ischia, f\\xf6r tv\\xe5 och halv lire flaskan.\\u201d

Shoppingen d\\xe5? Jo, Freud shoppade entusiastiskt och k\\xf6pte omsorgsfullt valda presenter till hustrun och g\\xe5vor till bekanta, smycken, porslin, kl\\xe4der. Och till sig sj\\xe4lv: r\\xf6kdon, favoritcigarrerna Don Pedros, b\\xf6cker och en fin liten l\\xe5da f\\xf6r sina slipsar. Men framf\\xf6r allt antikviteter som han l\\xe4t skicka hem till Wien.

Semester \\xe4r en mots\\xe4gelsefull sak; det \\xe4r tiden f\\xf6r frihet, vila, avslappning, tupplurar i solstolen, flanerande, vitt vin p\\xe5 hotellbalkongen \\u2013 varf\\xf6r inte en Sachertorte? Men ocks\\xe5 upplevelser, intensitet, nya smaker. Det \\xe4r d\\xe5 vi tar som mest fotografier, det \\xe4r undantagstillst\\xe5ndet som blir v\\xe5rt livs minnesbild.

Kivlands b\\xf6cker har som utg\\xe5ngspunkt den p\\xe5 samma g\\xe5ng n\\xe5got ironiskt, men \\xe4nd\\xe5 s\\xe5 sansl\\xf6st omsorgsfullt, genomf\\xf6rda analogin mellan semestrandet och det psykoanalytiska arbetet. Ocks\\xe5 p\\xe5 stilens niv\\xe5 har dessa tunna b\\xf6cker en alldeles egen tontr\\xe4ff; sommarsl\\xf6 och lika uppm\\xe4rksam som en tankspridd detektiv f\\xf6rs\\xf6ker hon finna n\\xe5got hon inte ens vet vad det \\xe4r: det \\xe4r det perfekta psykoanalytiska utg\\xe5ngsl\\xe4get!

Men semestrandets struktur handlar inte bara om att \\xe5ka iv\\xe4g utan ocks\\xe5 om att komma tillbaka till sitt arbetsjag. Det \\xe4r det som skiljer semester fr\\xe5n arbetsl\\xf6shet eller pension\\xe4rstillvaro. Hemkomstens efterverkan p\\xe5 resan. Semestern \\xe4r det vuxna livets tittutlek. Fort/Da. Jag var borta, men nu \\xe4r jag tillbaka.

Ulf Karl Olov Nilsson, f\\xf6rfattare och psykoanalytiker

'