BROADCASTS.com

b'

Utan First Folio, boken med Shakespeares pj\\xe4ser fr\\xe5n 1623, skulle scenkonsten och kulturen i stort se annorlunda ut. Men en bok kan inte f\\xe5nga den f\\xf6rg\\xe4ngliga teatern, s\\xe4ger Mette Hildeman Sj\\xf6lin.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Sju \\xe5r efter Shakespeares d\\xf6d samlade tv\\xe5 kollegor fr\\xe5n hans gamla teaterkompani The King\\u2019s Men ihop hans pj\\xe4ser, redigerade manuskripten och gav ut dem i en stor samlingsvolym.

The First Folio, som utg\\xe5van kommit att kallas, publicerades 1623 och kallas s\\xe5 helt enkelt eftersom det var f\\xf6rsta g\\xe5ngen Shakespeares pj\\xe4ser gavs ut i folioformat, ett st\\xf6rre bokformat d\\xe4r varje ark har vikts en g\\xe5ng. Det var f\\xf6rresten f\\xf6rsta g\\xe5ngen som dramatik gavs ut i en s\\xe5 p\\xe5kostad bok i England \\xf6ver huvud taget. Folioformatet var vanligtvis reserverat f\\xf6r allvarliga \\xe4mnen \\u2013 historiekr\\xf6nikor och religi\\xf6sa skrifter. Och teater var inte allvar. Shakespeare har ju kommit att bli sj\\xe4lva sinnebilden f\\xf6r finkultur i v\\xe4stv\\xe4rlden, men p\\xe5 hans tid s\\xe5gs hans konstform inte ens som kultur utan som underh\\xe5llning \\u2013 ett tidsf\\xf6rdriv knappt mer civiliserat \\xe4n den konkurrerande bj\\xf6rnhetsningen.

\\xc4nd\\xe5 var detta inte f\\xf6rsta g\\xe5ngen som Shakespeares dramer publicerades. H\\xe4lften av de 36 pj\\xe4serna i Folion hade tidigare tryckts i det mindre kvartoformatet, d\\xe4r varje ark viks tv\\xe5 g\\xe5nger. Att s\\xe5 m\\xe5nga av hans sk\\xe5despel kom ut i tryck under hans livstid vittnar om att de var mycket popul\\xe4ra, \\xe4ven om f\\xf6rfattarens namn inte alltid stod med i kvartoutg\\xe5vorna, som till skillnad fr\\xe5n Folion var billiga att tillverka och k\\xf6pa, och inte gjorda f\\xf6r att h\\xe5lla. Men arton av pj\\xe4serna, inklusive Trettondagsafton, Julius Caesar och Stormen, hade aldrig tidigare givits ut i tryck och hade g\\xe5tt f\\xf6rlorade om det inte hade varit f\\xf6r the First Folio.

Tack vare denna enda bok finns mycket av det vi menar med Shakespeare bevarat. Men\\u2026 \\xe4r det verkligen det som \\xe4r Shakespeare?

Teater \\xe4r till sin natur f\\xf6rg\\xe4nglig. Ingen upps\\xe4ttning av en pj\\xe4s \\xe4r den andra lik \\u2013 inte heller n\\xe5gon f\\xf6rest\\xe4llning av samma upps\\xe4ttning \\xe4r helt lik en annan. Pj\\xe4sen blir levande f\\xf6rst i m\\xf6tet med just den h\\xe4r publiken som har k\\xf6pt biljetter till just den h\\xe4r f\\xf6rest\\xe4llningen. En stund senare finns den inte l\\xe4ngre, utom i minnet.

Efter sista f\\xf6rest\\xe4llningen plockas scenografin is\\xe4r, st\\xe4lls i sina best\\xe5ndsdelar undan i ett f\\xf6rr\\xe5d eller k\\xf6rs till tippen. Sk\\xe5despelarna \\xe4r inte l\\xe4ngre de rollfigurer de har l\\xe5nat sina kroppar \\xe5t. Replikerna kommer aldrig att s\\xe4gas igen. I alla fall inte p\\xe5 samma s\\xe4tt. Teatern \\xe4r flyktig, ogripbar. Det \\xe4r det som g\\xf6r den levande. Och det \\xe4r det som g\\xf6r den till teater.

N\\xe4r vi publicerar en teatertext i en bok f\\xf6rs\\xf6ker vi gripa det ogripbara. Fixera livet i tiden, l\\xe5sa fast en id\\xe9 i fysisk form. I det h\\xe4r fallet stora ark papper, tillverkade f\\xf6r hand i Frankrike av linnelump, doppade i en gelatinl\\xf6sning, f\\xf6rsedda med bl\\xe4ckbokst\\xe4ver i en tryckpress, ark f\\xf6r ark, vikta och sammansydda.

P\\xe5 grund av d\\xe5tidens tryckteknik \\xe4r varje foliant unik. Av de 750 exemplar som trycktes var inte ett enda felfritt. Att kassera ett ark p\\xe5 grund av n\\xe5gra felplacerade typer hade varit alldeles f\\xf6r dyrt och tids\\xf6dande. \\xc4ven om boktryckarkonsten f\\xf6rs\\xf6ker g\\xf6ra teatern evig och konstant, f\\xf6rs\\xf6ker bevara Shakespeares uppskattade f\\xf6rest\\xe4llningar till efterv\\xe4rlden, verkar det vara ett projekt som \\xe4r d\\xf6mt att misslyckas. Liksom tv\\xe5 f\\xf6rest\\xe4llningar aldrig \\xe4r varandra lika \\xe4r inte heller tv\\xe5 exemplar av Folion det.

Shakespeare var sj\\xe4lv sk\\xe5despelare och skrev om teaterns f\\xf6rg\\xe4nglighet. I Som ni behagar liknar han v\\xe4rlden vid en teaterscen och olika \\xe5ldrar i en m\\xe4nniskas liv vid olika scener i en pj\\xe4s. I Macbeth j\\xe4mf\\xf6r han, i Hagbergs \\xf6vers\\xe4ttning, livet med \\u201den stackars sk\\xe5despelare som larmar / Och g\\xf6r sig till en timmes tid p\\xe5 scenen / Och sedan ej h\\xf6rs av\\u201d.

Vi hade inte k\\xe4nt till dessa tv\\xe5 exempel om det inte varit f\\xf6r Folion, eftersom varken Som ni behagar eller Macbeth hade publicerats tidigare. Men det finns \\xe4ven pj\\xe4ser som redan var utgivna i kvartoformat som hade sett helt annorlunda ut.

Hamlet, till exempel, finns i tv\\xe5 olika kvartoversioner. Den f\\xf6rsta skiljer sig s\\xe5 mycket fr\\xe5n pj\\xe4sen som vi \\xe4r vana att se och l\\xe4sa den att m\\xe5nga forskare kallar den \\u201dThe Bad Quarto\\u201d. M\\xe5nga tror att en birollsinnehavare har rekonstruerat texten ur minnet och s\\xe5lt den f\\xf6r publikation, medan andra tror att den f\\xf6rsta kvarton kan vara en tidigare eller alternativ version av Hamlet.

Kenneth Branaghs fyratimmarsfilm fr\\xe5n 1996 marknadsf\\xf6rdes som v\\xe4rldshistoriens f\\xf6rsta of\\xf6rkortade Hamlet-film. Men vad inneb\\xe4r det egentligen? Det finns inget som tyder p\\xe5 att Shakespeare n\\xe5gon g\\xe5ng satte upp Hamlet med alla ord som n\\xe5gon g\\xe5ng har ing\\xe5tt i n\\xe5gon version av texten. N\\xe4r Shakespeare spelas p\\xe5 teatern f\\xf6rkortas texten alltid i n\\xe5gon m\\xe5n j\\xe4mf\\xf6rt med den publicerade version man utg\\xe5r fr\\xe5n. Den i sin tur bygger p\\xe5 ett redigeringsarbete, inte s\\xe4llan utifr\\xe5n tv\\xe5 eller fler olika versioner av texten.

Faktum \\xe4r att det aldrig har funnits en definitiv, fullst\\xe4ndig version av Hamlet. Shakespeare anpassade sina pj\\xe4ser efter situationen, ensemblen och publiken. Det var levande texter, som \\xe4ndrades och utvecklades s\\xe5 l\\xe4nge de spelades. Kanske \\xe4r Hamlet inte ens en text, utan summan av alla upps\\xe4ttningar genom tiderna?

P\\xe5 scen handlar det ju om att g\\xf6ra val, att v\\xe4lja och v\\xe4lja bort. Det g\\xe5r inte att efterstr\\xe4va fullst\\xe4ndighet. D\\xe4rf\\xf6r \\xe4r texten inte heller exakt densamma i olika upps\\xe4ttningar \\u2013 inte ens om vi fr\\xe5nser \\xf6vers\\xe4ttningsfr\\xe5gan. N\\xe4r Hamlet s\\xe4tts upp p\\xe5 svenska anv\\xe4nds ju inga av Shakespeares ord, och olika \\xf6vers\\xe4ttare har, liksom olika regiss\\xf6rer och sk\\xe5despelare, gjort olika valt. Valt och valt bort.

Shakespeares pj\\xe4ser har bearbetats s\\xe5 l\\xe4nge de har spelats. N\\xe4r teatrarna \\xf6ppnade 1660 efter att ha varit nedst\\xe4ngda under Engelska samv\\xe4ldet spelades Shakespeares pj\\xe4ser eftersom de tack vare the First Folio fanns tillg\\xe4ngliga. Men nya ideal och praktiska f\\xf6ruts\\xe4ttningar r\\xe5dde p\\xe5 teatern och pj\\xe4serna bearbetades kraftigt, eller \\u201df\\xf6rb\\xe4ttrades\\u201d, som det hette.

N\\xe4r Shakespeare skrev sina tragedier, komedier och kr\\xf6nikespel (en indelning som f\\xf6rresten gjordes f\\xf6rsta g\\xe5ngen i Folion) utgick han sj\\xe4lv fr\\xe5n tidigare ber\\xe4ttelser och texter som han bearbetade. I Kung Lear anv\\xe4nde han sig bland flera andra k\\xe4llor av en samtida pj\\xe4s med samma namn. Shakespeares pj\\xe4ser \\xe4r ett steg i en p\\xe5g\\xe5ende r\\xf6relse av bearbetning, tillbakasyftning och kreativitet.

Men n\\xe4r hans kollegor, John Heminge och Henry Condell, best\\xe4mde sig f\\xf6r att samla och ge ut hans verk gjorde de n\\xe5got radikalt i s\\xe5 m\\xe5tto att de skapade en f\\xf6ruts\\xe4ttning f\\xf6r f\\xf6rest\\xe4llningen om ett original. \\xc4ven om Shakespeares pj\\xe4ser fortfarande bearbetas finns det en mer eller mindre stabil text att g\\xe5 tillbaka till. Det finns en \\xf6gonblicksbild av pj\\xe4serna. Den \\xe4r inte hela sanningen om dem. Men den inneb\\xe4r i alla fall att vi har n\\xe5gonting att bearbeta, \\xf6vers\\xe4tta och uppf\\xf6ra. Den inneb\\xe4r att vi har m\\xf6jligheten att vara med att forts\\xe4tta skapa och ta del av den teater som \\xe4r Shakespeare.

Mette Hildeman Sj\\xf6lin
lektor i engelska