BROADCASTS.com

b'

Den finlandssvenska lyrikskatten \\xe4r stor och betydelsefull. Maria K\\xfcchen reflekterar \\xf6ver en rik poesi som skrivs p\\xe5 ett ifr\\xe5gasatt spr\\xe5k.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-01-22.

2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen \\u201dA\\u201d, en prosalyrisk triptyk som skildrar l\\xe4ngtan efter \\xf6verskridande och f\\xf6rvandling.

Titanen som b\\xe4r upp himlen p\\xe5 sina axlar l\\xe4ngtar efter att vara n\\xe5got annat \\xe4n det han \\xe4r. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En \\xe4lskande vill bli en del av sin \\xe4lskades kropp.

Den \\xe4lskade har en stj\\xe4rnas namn, Alfa Cassiopeia. \\u201dBlommorna kl\\xf6ser sig fram \\xf6ver huden\\u201d st\\xe5r det i \\u2019A\\u2019, \\u201doch Alfa Cassiopeia b\\xf6rjar prata i s\\xf6mnen, hon skriker och v\\xe4nder sig i f\\xf6rtvivlan medan huden hotar att spricka.\\u201d

Att f\\xf6rs\\xf6ka tala, kan vara att g\\xe5 s\\xf6nder \\u2013 s\\xe4rskilt om spr\\xe5ket som \\xe5l\\xe4ggs dig inte \\xe4r ditt eget.

finlandssvensk dikt har central betydelse \\xad\\u2013 f\\xf6r Finland generellt, f\\xf6r svenskan i Finland, och f\\xf6r svenska spr\\xe5ket och svensk poesi i allm\\xe4nhet.

H\\xf6sten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning f\\xf6r finskspr\\xe5kiga och finl\\xe4ndare i Sverige. Hon ber\\xe4ttade att finskan f\\xf6r henne, hela livet, har varit n\\xe5gonting hon har sk\\xe4mts \\xf6ver att hon inte kan. F\\xf6rst n\\xe4r hon flyttade fr\\xe5n Finland till Malm\\xf6 b\\xf6rjade hon se finskan som en m\\xf6jlighet i st\\xe4llet f\\xf6r ett misslyckande.

Diktsamlingen \\u201dA\\u201d fick str\\xe5lande kritik just f\\xf6r spr\\xe5kk\\xe4nslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet f\\xf6r hennes spr\\xe5k, svenskan.

Spr\\xe5k \\xe4r identitet, och spr\\xe5kets k\\xe4rnved \\xe4r dess poesi. Relationen mellan spr\\xe5k, identitet och dikt \\xe4r intim. S\\xe5 n\\xe4r finlandssvenska poeter ber\\xe4ttar om sin relation till finskan, ber\\xe4ttar det ocks\\xe5 n\\xe5got om l\\xe4get f\\xf6r svensktalande i Finland generellt.

Svensktalande i Finland \\xe4r inte alltid bra p\\xe5 finska. Det borde de bli, eller ocks\\xe5 borde de flytta \\u201dhem\\u201d till ett Sverige d\\xe4r de inte har n\\xe5gra r\\xf6tter, enligt sannfinl\\xe4ndare och r\\xf6ster inom finskhetsf\\xf6rbundet. Finskhetsf\\xf6rbundet \\xe4r en drygt hundra \\xe5r gammal sammanslutning, som idag str\\xe4var efter att avskaffa den officiella tv\\xe5spr\\xe5kigheten i Finland.

Effekten skulle bli f\\xf6r\\xf6dande \\u2013 f\\xf6r svenskspr\\xe5kiga medier, f\\xf6r den svenska modersm\\xe5lsundervisningen i Finlands skolor, f\\xf6r finlandssvensk poesi.

Redan idag \\xe4r den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det \\xe4r inte fr\\xe4mst dikt som de svenskspr\\xe5kiga i Finland l\\xe4ser.

Men finlandssvensk dikt har central betydelse \\xad\\u2013 f\\xf6r Finland generellt, f\\xf6r svenskan i Finland, och f\\xf6r svenska spr\\xe5ket och svensk poesi i allm\\xe4nhet.

Texten till Finlands nationals\\xe5ng \\u201dMaamme\\u201d, \\xe4r en \\xf6vers\\xe4ttning fr\\xe5n det finlandssvenska originalet \\u201dV\\xe5rt land\\u201d av Johan Ludvig Runeberg. Dikten \\xe4r h\\xe4mtad ur hans massiva diktepos F\\xe4nrik St\\xe5ls s\\xe4gner fr\\xe5n 1848:

\\u201dEj lyfts en h\\xf6jd mot himlens rand, ej s\\xe4nks en dal, ej sk\\xf6ljs en strand, mer \\xe4lskad \\xe4n v\\xe5r bygd i nord, \\xe4n v\\xe5ra f\\xe4ders jord\\u201d \\u2013 det \\xe4r l\\xe5ngt fr\\xe5n Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande v\\xe4rldsmedborgaren i Edith S\\xf6dergrans dikter, som chockerade sin omv\\xe4rld  med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare.

\\u201dMannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli\\u201d skrev S\\xf6dergran i debutboken \\u2019Dikter\\u2019 1916. \\u201dVi \\xe4ro alla krigarinnor, hj\\xe4ltinnor, ryttarinnor, \\u2028\\u2026 vi \\xe4ro de minst v\\xe4ntade och de djupast r\\xf6da, \\u2028tigerfl\\xe4ckar, sp\\xe4nda str\\xe4ngar, stj\\xe4rnor utan svindel.\\u201d

Fr\\xe5n Edith S\\xf6dergran och fram\\xe5t har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska spr\\xe5kets gr\\xe4nser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en \\u201drenare\\u201d och mer omsorgsfullt bevarande svenska \\xe4n rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt \\xe4r konservativ, tv\\xe4rtom.

1922, \\xe5ret f\\xf6re Edith S\\xf6dergrans d\\xf6d, debuterade Gunnar Bj\\xf6rling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. \\u201dJag blev barn, f\\xf6rr\\xe4n jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar.\\u201d S\\xe5 skrev Bj\\xf6rling i sin tredje diktsamling \\u201dKiri-Ra!\\u201d Fr\\xe5n 1930. Hans tidiga dikter utstr\\xe5lar en livsgl\\xe4dje som g\\xe5r igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggm\\xe4star \\xe5ttio \\xe5r senare:

\\u201dVi s\\xe5g p\\xe5 soliga platser / de mest f\\xf6rtjusande / palmer i skrattgr\\xf6nt / lyckogr\\xf6nt, sagogr\\xf6nt\\u201d \\u2013 skrev Byggm\\xe4star 2010 i \\u201dVagga liten vagabond\\u201d.

Bj\\xf6rlings och Byggm\\xe4stars r\\xf6ster blir f\\xf6rv\\xe4xlingsbara, och det har sagts \\xe4ven om Martina Moliis-Mellberg att hon g\\xf6r det sv\\xe5ra l\\xe4tt. Men den finlandssvenska poesin talar sj\\xe4lvklart inte med en enda entydig r\\xf6st, eller med ett enda spr\\xe5k.

Hos Cia Rinne, i b\\xf6cker som \\u201dZarzoum\\u201d fr\\xe5n 2001 och \\u201dNotes for soloists\\u201d som kom \\xe5tta \\xe5r senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne \\xe4r f\\xf6dd i en finlandssvensk familj i G\\xf6teborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljus\\xe5r fr\\xe5n den sn\\xe4vt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta \\xe4r en likhet mellan Edith S\\xf6dergran och Cia Rinne.

Kanske \\xe4r det karakt\\xe4ristiskt f\\xf6r poesi generellt, att poeterna r\\xf6r sig mellan spr\\xe5k och l\\xe4nder i f\\xf6rs\\xf6k att trotsa konventioner och gr\\xe4nser. Kanske \\xe5 andra sidan inte. Kanske har \\xf6verskridandets poetik b\\xf6rjat formuleras p\\xe5 allvar f\\xf6rst de senaste hundra \\xe5ren, n\\xe4r de exkluderades r\\xf6ster har tagit plats i skrift och dikt \\u2013 de som inte \\xe4r m\\xe4n, inte \\xe4r heterosexuella, inte \\xe4r vita.

Perera j\\xe4mf\\xf6rs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men k\\xe4rnan i hans dikt \\xe4r utsatthet p\\xe5 grund av rasism

\\u201dWhite monkey\\u201d heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som h\\xf6sten 2017 bel\\xf6nades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppm\\xe4rksammade debut \\u201dVitsvit\\u201d fr\\xe5n 2013. B\\xe5de hos Farrokhzad och Perera finns ett r\\xf6stspel mellan livs\\xf6den som ben\\xe4mns p\\xe5 liknande vis \\u2013 pojken, mamman, pappan, mormodern.

Dessa livs\\xf6den i Pereras bok, s\\xe4ger Svenska Yles jury, \\u201dskildrar allm\\xe4ngiltiga teman som hudf\\xe4rg, utanf\\xf6rskap och gemenskap. I M\\xe4rta Tikkanens anda skriver Perera om n\\xe5got till synes djupt personligt som tvingar l\\xe4saren att lyssna och begrunda.\\u201d

Perera j\\xe4mf\\xf6rs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men k\\xe4rnan i hans dikt \\xe4r utsatthet p\\xe5 grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avs\\xf6kt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik:

\\u201dMin v\\xe4n s\\xe4ger att vitheten fyller hen med skam.\\u201d st\\xe5r det i \\u201dWhite Monkey\\u201d.

\\u201d\\u2019Det \\xe4r jag som f\\xf6rst\\xf6r v\\xe4rlden. Allt \\xe4r mitt fel. Allt.\\u2019 Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det \\xe4r klart att min \\xe4n beh\\xf6ver tr\\xf6sten mest.\\u201d

Det handlar om vit br\\xe4cklighet och vita t\\xe5rar \\u2013 men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering prim\\xe4r.

Yle \\xe4r Finlands public service-bolag f\\xf6r radio och teve. Nedsk\\xe4rningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste \\xe5ren oroar de svenskspr\\xe5kiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands inv\\xe5nare, och dessa fem procent f\\xe5r kontinuerligt sitt spr\\xe5kliga existensber\\xe4ttigande ifr\\xe5gasatt. Beh\\xf6vs finlandssvenskan?

Fr\\xe5gan \\xe4r f\\xf6rs\\xe5tlig. Spr\\xe5k \\xe4r en central b\\xe4rare av identitet. Att ifr\\xe5gas\\xe4tta finlandssvenskan, inneb\\xe4r att \\xe4ven de som talar finlandssvenska ifr\\xe5gas\\xe4tts.

"Suomessa puhutaan suomea" h\\xe4vdar finskhetsf\\xf6rbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska.

Att s\\xe4ga s\\xe5, \\xe4r att ifr\\xe5gas\\xe4tta m\\xe4nniskors existensber\\xe4ttigande. I ett land talas alltid flera spr\\xe5k, och vi \\xe4r v\\xe5ra spr\\xe5k.

Beh\\xe4rskar du inte spr\\xe5ket som du f\\xf6rv\\xe4ntas anv\\xe4nda f\\xf6r att beskriva dig sj\\xe4lv och dina sammanhang, d\\xe5 blir det sv\\xe5rt att \\xf6verhuvudtaget f\\xf6rst\\xe5 vem du \\xe4r.

Finlandssvensk poesi beh\\xf6ver ses i det ljuset: som ett s\\xe4tt att forts\\xe4tta existera genom att skapa, uppr\\xe4tth\\xe5lla och st\\xe4ndigt nyskapa ett spr\\xe5k.

Maria K\\xfcchen, f\\xf6rfattare och kritiker

Maria K\\xfcchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska f\\xf6rfattare:

Katarina G\\xe4ddn\\xe4s: "Venuspassagen" (Schilds & S\\xf6derstr\\xf6ms 2005)

Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag \\xe4r naken)"  (Schilds & S\\xf6derstr\\xf6ms 2014)

Edith S\\xf6dergran: "Dikter" (Schildts 1916)

Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & S\\xf6derstr\\xf6ms 2015, Modernista 2017) 

"7" (Schilds & S\\xf6derstr\\xf6ms 2017 )

Solveig von Schoultz: "Ett s\\xe4tt att r\\xe4kna tiden" (Alba 1989)