BROADCASTS.com

b'

Finns det n\\xe5gra likheter mellan bunkercellen och samh\\xe4llet utanf\\xf6r? Aase Berg l\\xe4ser Natascha Kampuschs bok Tio \\xe5r i frihet och funderar \\xf6ver m\\xe4n som st\\xe4nger in kvinnor.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2017-02-07.

Vad h\\xe4nde med gillestugan? Det d\\xe4r rummet i k\\xe4llarplan med murrig f\\xe4rgs\\xe4ttning och sunkig helt\\xe4ckningsmatta, ibland med en fondtapet f\\xf6rest\\xe4llande bokskog p\\xe5 kortv\\xe4ggen?

Den r\\xe4knades inte in i boarean eftersom den hade l\\xe5g takh\\xf6jd och inga riktiga f\\xf6nster, bara sm\\xe5 gluggar ut mot n\\xe5nting meningsl\\xf6st i markplan, typ ett cykelst\\xe4ll.

F\\xf6rutom att gillestugan var ett s\\xe4tt att s\\xe4nka fastighetsskatten och f\\xe5 f\\xf6rdelaktiga statliga l\\xe5n var den ocks\\xe5 ett utrymme f\\xf6r slappande, d\\xe4r barnen kunde smeta popcorn p\\xe5 manchestersoffan utan repressalier. \\xc4ven m\\xe4nnen f\\xf6redrog att h\\xe5lla till d\\xe4r f\\xf6r att h\\xe4nga med grabbarna och dricka mellan\\xf6l eller hemk\\xf6rt r\\xf6dvin fr\\xe5n de dammiga damejeannerna.   

Det representativa sociala livet utspelade sig i vardagsrummet. Det var d\\xe4r de fina m\\xf6blerna stod, det var d\\xe4r man hade uppstyrda middagar. Vardagsrummet var kvinnans inredningsdom\\xe4n. Hon hade inget eget rum. Hon hade bara ett showroom.

Mannen kunde alltid rymma till gillestugan, den funkade perfekt som Man Cave. Men om kvinnan ville rymma hade hon inget annat val \\xe4n att dra fr\\xe5n sj\\xe4lva huset.  

Gillestugan var en mer rumsren parallell till k\\xe4llaren eller garaget, platserna f\\xf6r l\\xe4gre drifter och ljusskygga verksamheter. Det \\xe4r ju n\\xe4rmast en klich\\xe9 att m\\xe4n \\xe4gnar sig \\xe5t det de kallar integritet i husets mest undanskymda utrymmen. Det oskyldigaste \\xe4r v\\xe4l att dra sig tillbaka till manlighetsgrottan f\\xf6r att syssla med n\\xf6rdiga hobbies. Eller, f\\xf6r all del, konsumera porr.

Men den som tror sig ha en frizon inom r\\xe4ckh\\xe5ll uppt\\xe4cker snart att det bara \\xe4r en f\\xf6rl\\xe4ngning av f\\xe4ngelset. Den som inte har n\\xe5got eget rum alls m\\xe5ste d\\xe4remot spr\\xe4nga sig ut i v\\xe4rlden.

Ibland p\\xe5g\\xe5r v\\xe4rre verksamheter \\xe4n hobbies och porrsurf i mannens heliga rum.  

Det \\xe4r ingen slump att den skumraskiga manlighetens mest extrema ut\\xf6vare, m\\xe4n som g\\xe5r \\xf6ver gr\\xe4nsen och st\\xe4nger in riktiga kvinnor, g\\xe4rna anv\\xe4nder sig av bunkerliknande k\\xe4llare.   

I Sverige har vi ju sen n\\xe5gra \\xe5r tillbaka v\\xe5r egen k\\xe4llarpsykopat: Bunkerl\\xe4karen. Hans offer har publicerat en bok och intervjuats i b\\xe5de Skavlan och p\\xe5 dagstidningarnas kvinnonischade sidor f\\xf6r mindfulness och mjukporr.

Bunkerl\\xe4karen skulle g\\xf6ra om kidnappningsoffret till flickv\\xe4n, eftersom det tydligen inte funkade p\\xe5 andra premisser \\xe4n den totala kontrollens.

Det vore l\\xe4tt att avf\\xe4rda honom som ett monster. Men f\\xf6r att verkligen f\\xf6rst\\xe5 hans beteende \\xe4r det b\\xe4ttre att se brottet som konsekvens av viljan att \\xe4ga kvinnan. Eller som en f\\xf6rl\\xe4ngning av den viktorianska dubbelmoralen. Det handlar fortfarande om horan och madonnan, men nuf\\xf6rtiden ska de g\\xe4rna kombineras i en person.

Vissa kvinnor kan man ligga med utan att \\xe4gna sig \\xe5t samspel eller verklighet. Men detta v\\xe4cker samtidigt f\\xf6rakt hos mannen, b\\xe5de mot kvinnan och mot sig sj\\xe4lv. Det transaktionsm\\xe4ssiga sexets maktobalans \\xe4r alltf\\xf6r sk\\xf6r. Kanske \\xe4r det d\\xe4rf\\xf6r en del bunkerm\\xe4n har som m\\xe5l att g\\xf6ra om sina f\\xe5ngar till hemmafruar \\u2013 f\\xf6r att h\\xf6ja kvinnorna i respekt s\\xe5 att f\\xf6r\\xf6varna kan se sig sj\\xe4lva i \\xf6gonen.

Bunkerl\\xe4karens offer har inte helt \\xe5terh\\xe4mtat sig fr\\xe5n sitt trauma, men verkar \\xe4nd\\xe5 ha kommit ut som starkare.

F\\xf6r mannen blev friheten att best\\xe4mma allt och ha makt i slut\\xe4ndan snarare en f\\xe5ngenskap. Det kan knappast ha ing\\xe5tt i planen att g\\xe5 p\\xe5 st\\xe4ndiga kisspromenader med offrets toypudel. Genom att st\\xe4nga in en annan st\\xe4nger kidnapparen ocks\\xe5 in en del av sig sj\\xe4lv. Om han s\\xe5 bara av egenintresse vill h\\xe5lla offret vid liv m\\xe5ste han ta p\\xe5 sig dygnet runt-tj\\xe4nsten som n\\xe5t slags sadistisk servicepersonal.

Bunkerl\\xe4karen hamnade dessutom i ett riktigt f\\xe4ngelse till slut. Nu \\xe4r det han som sitter inburad.   

Den h\\xe4r typen av brott \\xe4r en m\\xf6rk skrattspegel av det normativa \\xe4ktenskapet, d\\xe4r m\\xe4ngder av studier visar att kvinnor m\\xe5r s\\xe4mre \\xe4n m\\xe4n. Vid skilsm\\xe4ssor \\u2013 vi kan kalla det frisl\\xe4ppande \\u2013 k\\xe4nner kvinnorna sig oftare l\\xe4ttade medan m\\xe4nnen i h\\xf6gre grad sjunker in i depression.

Ett av de internationellt mest k\\xe4nda kidnappningsoffren \\xe4r Natascha Kampusch, som h\\xf6lls som f\\xe5nge fr\\xe5n tio\\xe5rs\\xe5ldern tills hon lyckades fly n\\xe4r hon var arton. I boken 3096 dagar beskrev hon tiden som insp\\xe4rrad. Och f\\xf6r en tid sen kom hennes andra bok i \\xf6vers\\xe4ttning av Per Holmer - Tio \\xe5r i frihet \\u2013 som handlar om livet efter rymningen.   

Med sitt unika j\\xe4mf\\xf6relsematerial har Kampusch en sk\\xe4rande blick f\\xf6r de osynliga f\\xe5ngstburarna i det vi andra tror \\xe4r ett fritt samh\\xe4lle.

I k\\xe4llarh\\xe5lan l\\xe4rde hon sig vilka reaktioner som blev f\\xf6ljden av ett visst beteende, och skaffade egna maktmedel f\\xf6r att parera g\\xe4rningsmannens straff. Ett mikrokosmos av manipulativt maktmissbruk och destruktiv psykologi, allts\\xe5. N\\xe4r hon kommer ut till de \\u201dgoda\\u201d m\\xe4nniskorna \\u2013 ja, hon s\\xe4tter goda inom citattecken \\u2013 uppt\\xe4cker hon likheterna mellan k\\xe4llarens mikrokosmos och detta makrokosmos. De personer hon uppfattar som mest vettiga \\xe4r patienterna p\\xe5 psykavdelningen hon vistas p\\xe5 till en b\\xf6rjan. Alla andra spelar ett raffinerat spel. Hon m\\xf6ter m\\xe4nniskor som vill skuldbel\\xe4gga offer, offer som anv\\xe4nder sitt martyrskap som makt, hon ser orgier i f\\xf6rdomar, f\\xf6rtal och skvaller, mediadrevens lystna hetsjakt.

Kort sagt \\u2013 fr\\xe5n k\\xe4llarens f\\xe5ngenskap har hon hamnat rakt i k\\xe4ftarna p\\xe5 den av samh\\xe4llet  sanktionerade narcissismen, d\\xe4r alla s\\xf6ker ytlig sj\\xe4lvbekr\\xe4ftelse och anv\\xe4nder offret f\\xf6r egenintressen och sentimentalitet.  

Kampusch g\\xf6r en klassanalys och inser att mediabilden av henne f\\xe4rgas av uppv\\xe4xten i en av Wiens miljonprogramsf\\xf6rorter. Hon ser ironin i att kidnapparen f\\xf6rs\\xf6kte iscens\\xe4tta sitt liv som fasadborgerligt \\u2013  han var proper och prydlig med v\\xe4lklippt gr\\xe4smatta. Det \\xe4r just den sortens m\\xe4nniskor som efter frisl\\xe4ppandet moraliserar \\xf6ver henne som person snarare \\xe4n \\xf6ver sj\\xe4lva brottet.

Vad Kampusch har gjort i f\\xe5ngenskapen, \\xe4r att \\xf6va sig p\\xe5 frihet. En frihet som kommer inifr\\xe5n oavsett yttre omst\\xe4ndigheter. D\\xe4rf\\xf6r kommer hon inte ut som det vrak m\\xe4nniskor f\\xf6rv\\xe4ntar sig. Hon pratar inte i grymtanden och v\\xe4sningar, kr\\xe4lar inte p\\xe5 alla fyra \\u2013 tv\\xe4rtom \\xe4r hon attraktiv, intelligent och v\\xe4lformulerad. Hon gav aldrig upp sin identitet under f\\xe5ngenskapen. Den styrkan v\\xe4ndes till hennes nackdel n\\xe4r hon sl\\xe4pptes ut \\u2013 att hon inte var totalt nedbruten s\\xe5gs som ett tecken p\\xe5 att det inte kan ha varit s\\xe5 illa som hon p\\xe5stod.  

G\\xe4rningsmannens k\\xe4llare har numera fyllts igen med cement.

Gillestugornas tid \\xe4r f\\xf6rbi, numera byggs husen p\\xe5 betongplattor.

Men den manliga integritetens k\\xe4llare \\xe4r inte utpl\\xe5nad. Den har blivit en inre k\\xe4llare ist\\xe4llet. Motst\\xe5ndet mot j\\xe4mst\\xe4lldheten bedrivs idag mer dolt. F\\xe5ngstmetoderna har blivit mer diffusa och komplicerade, men de har inte f\\xf6rsvunnit.

Ur askan i elden. Kampusch gick fr\\xe5n den uppenbara f\\xe5ngenskapen till den subtila och manipulativa.

Att j\\xe4mst\\xe4lldheten tar s\\xe5 l\\xe5ng tid p\\xe5 sig beror inte bara p\\xe5 att m\\xe4nnen vill beh\\xe5lla sina privilegier. Det beror ocks\\xe5 p\\xe5 att frihet \\xe4r jobbigt. I dagens l\\xe4ge \\xe4r ingen fri. \\xc4ven den som har makten \\xe4r bojad vid bunkern. Den som st\\xe4nger in en annan \\xe4r samtidigt sin egen f\\xe5nge. Gillestugan har f\\xf6rvandlats till en labyrint.

Aase Berg, poet och kritiker

Litteratur

Natascha Kampusch: Tio \\xe5r i frihet, \\xf6versatt av Per Holmer, Albert Bonniers f\\xf6rlag 2016.