BROADCASTS.com

Published: July 13, 2023, 4:01 a.m.

b'

Existentialismen zoomade in p\\xe5 individen, vardagen och friheten. Filosofen Ulrika Bj\\xf6rk reflekterar \\xf6ver denna tankev\\xe4rld och \\xf6ver vad det inneb\\xe4r att man inte f\\xf6ds, utan formas, till kvinna.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ess\\xe4n s\\xe4ndes f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen den 10 september 2018.

\\n

Filosofihistorien \\xe4r full av \\xf6gonblick \\u2013 tidpunkter som bara kan urskiljas i den pl\\xf6tsliga v\\xe4ndning med vilken n\\xe5got intr\\xe4ffar, som f\\xf6rfattaren Aris Fioretos skriver i avhandlingen \\u201dDet kritiska \\xf6gonblicket\\u201d. \\xd6gonblicket \\xe4r en pl\\xf6tslig \\xf6verg\\xe5ng har Platon sagt. Ov\\xe4ntat sl\\xe5r n\\xe5got om fr\\xe5n r\\xf6relse till stillhet, fr\\xe5n stillhet till r\\xf6relse.

\\n

Ett mytomspunnet filosofiskt \\xf6gonblick \\xe4r de tyska t\\xe4nkarna Ernst Cassirers och Martin Heideggers m\\xf6te i den schweiziska skidorten Davos v\\xe5ren 1929. Deras oenighet om vad det \\xe4r att vara m\\xe4nsklig har blivit symbolisk f\\xf6r en splittring inom den europeiska filosofin. Den ena riktningen, som kommit att kallas \\u201danalytisk\\u201d, s\\xe4tter (f\\xf6renklat s\\xe5klart) sin tilltro till m\\xe4nniskans spontanitet och f\\xf6rm\\xe5ga att skapa sin v\\xe4rld. Den andra, som kommit att kallas \\u201dkontinental\\u201d, ser m\\xe4nniskans \\xe4ndlighet och historiska tillh\\xf6righet som i huvudsak best\\xe4mmande f\\xf6r vem hon \\xe4r.

\\n

En filosofi om \\u201df\\xf6rv\\xe4ntan, tr\\xf6tthet, \\xe4ngslan, om en vandring uppf\\xf6r en kulle, passionen f\\xf6r en \\xe5tr\\xe5dd \\xe4lskare, motvilja\\u2026det kalla havet vid Le Havre om h\\xf6sten, k\\xe4nslan av att sitta p\\xe5 en alltf\\xf6r tjock m\\xf6belstoppning

\\n

Ett mindre omtalat \\xf6gonblick intr\\xe4ffar i slutet av 1932, d\\xe5 tre unga filosofer sitter p\\xe5 baren Gaslyktan i Paris och skvallrar \\xf6ver varsin aprikoscocktail. Det \\xe4r den d\\xe5 tjugofem\\xe5riga Simone de Beauvoir, som betraktar v\\xe4rlden \\u201dgenom sina elegant halvslutna \\xf6gon\\u201d, hennes tjugosju\\xe5riga pojkv\\xe4n Jean-Paul Sartre och hans \\u201dcharmige gamle skolkamrat\\u201d fr\\xe5n elitskolan, Raymond Aron. I den stunden f\\xf6ds den moderna existentialismen, skriver Sarah Bakewell i sin internationellt hyllade bok \\u201dExistentialisterna\\u201d som kom p\\xe5 svenska 2017. Boken \\xe4r en sorts biografi \\xf6ver den kontinentala filosofin, v\\xe4vd kring dess avg\\xf6rande \\xf6gonblick.

\\n

Simone de Beauvoir har \\xe5tergett scenen i sin sj\\xe4lvbiografi. De var alla hemma \\xf6ver jullovet; hon sj\\xe4lv och Sartre fr\\xe5n l\\xe4rarjobb i landsorten, Aron fr\\xe5n filosofistudier i Berlin. Aron \\xf6ppnade b\\xe5das \\xf6gon f\\xf6r fenomenologin. Kanske, f\\xf6rest\\xe4ller sig Bakewell, beskrev han hur de tyska fenomenologerna gav sig i kast med livet s\\xe5som vi upplever det, \\u201d\\xf6gonblick f\\xf6r \\xf6gonblick\\u201d, i den v\\xe4rld vi alltid redan \\xe4r inkastade i. \\u201dTill sakerna sj\\xe4lva!\\u201d, som m\\xe4staren Edmund Husserl uttryckte det. Det kan \\xf6vers\\xe4ttas till: \\xf6dsla inte tid p\\xe5 tolkningar... Betrakta detta framf\\xf6r dig och beskriv det s\\xe5 noggrant som m\\xf6jligt. \\u201dDu f\\xf6rst\\xe5r, om du \\xe4r fenomenolog\\u201d, l\\xe4r Aron ha sagt, \\u201dkan du tala om denna cocktail och bedriva filosofi!\\u201d

\\n

Fr\\xe5n det \\xf6gonblicket vecklar en skarp, medryckande och underh\\xe5llande biografi ut sig som varken hemfaller \\xe5t jargong, fastnar i biografiska detaljer eller f\\xf6rirrar sig i filosofiska diton. Historien om existentialismens intellektuella v\\xe4ndningar r\\xf6r sig mellan kaf\\xe9bord och dansklubbar p\\xe5 den v\\xe4nstra stranden i Paris, Freiburgs f\\xf6rel\\xe4sningssalar och obetr\\xe4dda stigar i Schwartzwald, Svartskogen. Huvudgestalter \\xe4r Sartre och Heidegger, t\\xe4tt f\\xf6ljda av Beauvoir.

\\n

Som sinnesst\\xe4mning, p\\xe5minner Sarah Bakewell, kan existentialismen sp\\xe5ras till Bibelns missmodiga Predikare och den upproriske (men i slut\\xe4ndan underkastade) Job; till Augustinus sj\\xe4lvrannsakan och till 1600-talst\\xe4nkaren Blaise Pascals skr\\xe4ck inf\\xf6r rymdens tystnad. Som r\\xf6relse f\\xf6reb\\xe5dades den av 1800-talets missanpassade (t\\xe4nk p\\xe5 \\xe5ngestridna f\\xf6rfattare som S\\xf6ren Kierkegaard och Friedrich Nietzsche). Sartres briljans var att han f\\xf6rvandlade den n\\xe5got skrivbordm\\xe4ssiga tyska fenomenologin till en filosofi om \\u201df\\xf6rv\\xe4ntan, tr\\xf6tthet, \\xe4ngslan, om en vandring uppf\\xf6r en kulle, passionen f\\xf6r en \\xe5tr\\xe5dd \\xe4lskare, motvilja\\u2026det kalla havet vid Le Havre om h\\xf6sten, k\\xe4nslan av att sitta p\\xe5 en alltf\\xf6r tjock m\\xf6belstoppning\\u2026en film, en jazzl\\xe5t, en glimt av tv\\xe5 fr\\xe4mlingar som m\\xf6ts under en gatlykta.\\u201d Trots att Sartre, s\\xe5 att s\\xe4ga, flyttar ut filosofin till livet d\\xe4r det p\\xe5g\\xe5r, \\xe4r det ingen av hans skrifter som Bakewell utser till existentialismens mest omdanande verk, utan Simone de Beauvoirs \\u201dDet andra k\\xf6net\\u201d.

\\n

Hennes chockerande budskap, f\\xf6r en l\\xe4sare p\\xe5 femtiotalet, \\xe4r att det inte skulle beh\\xf6va vara s\\xe5h\\xe4r: man f\\xf6ds inte till (underordnad, tinglik) kvinna; man blir det

\\n

\\u201dLe Deuxi\\xe8me Sexe\\u201d kom 1949 men f\\xf6regreps tjugo \\xe5r tidigare. Vi befinner oss \\xe5terigen i Paris, denna g\\xe5ng i Luxembourgtr\\xe4dg\\xe5rden ett par \\xe5r innan existentialismens f\\xf6delse och samma sommar som schismen i Davos. Beauvoir och Sartre studerar filosofi vid Sorbonne och hon utl\\xe4gger f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen sin teori om en pluralistisk etik f\\xf6r honom. Under tre timmar s\\xe5gar han teorin. Beauvoir kommenterar nederlaget i en dagboksanteckning: \\u201dJag \\xe4r inte l\\xe4ngre s\\xe4ker p\\xe5 vad jag t\\xe4nker eller om jag alls kan t\\xe4nka\\u201d.

\\n

\\xd6gonblicket \\xe4r emblematiskt f\\xf6r vad det inneb\\xe4r att vara en kvinnlig intellektuell, menar litteraturvetaren Toril Moi. Beauvoirs tvivel r\\xf6r inte bara det t\\xe4nkta, utan det egna t\\xe4nkandet. Det \\xe5terkommer ocks\\xe5 indirekt i \\u201dDet andra k\\xf6net\\u201d, d\\xe4r Beauvoir fr\\xe5gar sig varf\\xf6r kvinnor och det feminina vart hon \\xe4n v\\xe4nder sig verkar underordnas m\\xe4n och det maskulina. Finns ens \\u201dkvinnan\\u201d? Och vad \\xe4r i s\\xe5 fall en kvinna? Lika lite som mannen \\xe4r kvinnan n\\xe5got givet, resonerar Beauvoir, men genom historien har hon blivit den andre, objektet, i f\\xf6rh\\xe5llande till mannen, subjektet. Som n\\xe4r n\\xe5got i r\\xf6relse tvingas till stillhet. P\\xe5 \\xe5ttahundra sidor visar hon hur underordningen har motiveras vetenskapligt, gestaltats litter\\xe4rt och iscensatts historiskt. Hennes chockerande budskap, f\\xf6r en l\\xe4sare p\\xe5 femtiotalet, \\xe4r att det inte skulle beh\\xf6va vara s\\xe5h\\xe4r: man f\\xf6ds inte till (underordnad, tinglik) kvinna; man blir det.

\\n

Just de orden har blivit ett avg\\xf6rande \\xf6gonblick i Beauvoirs text. Kanske \\xe4r p\\xe5st\\xe5endet \\u201dMan f\\xf6ds inte till kvinna, man blir det\\u201d existentialismens mest bevingade mening. Den dyker upp i verkets andra del, d\\xe4r Beauvoir visar hur underordningen levs, \\xf6gonblick f\\xf6r \\xf6gonblick, men har sedan f\\xe4rdats \\xf6ver kontinenter och spr\\xe5k och inspirerat generationer av kvinnor i deras kamp f\\xf6r frihet. Precis som existentialismen har p\\xe5st\\xe5endet viktiga biografiska \\xf6gonblick; tidpunkter d\\xe5 det har tolkats i en ny och ov\\xe4ntad riktning. Vi kanske tror att vi f\\xf6ds till kvinnor och m\\xe4n som av naturen beg\\xe4r varandra, skrev till exempel f\\xf6rfattaren Monique Wittig 1981, men i sj\\xe4lva verket skapas beg\\xe4ret av ett f\\xf6rtryckande socialt system. Det finns inget naturligt, st\\xe4mde filosofen Judith Butler in 1986. Vi f\\xf6ds inte till \\u201dnaturliga kvinnor\\u201d eller m\\xe4n med \\u201dnaturliga beg\\xe4r\\u201d. Snarare \\xe4r det som om vi deltog i en sorts kulturell teater, d\\xe4r vi repeterar \\u2013 allts\\xe5 upprepar \\u2013 beg\\xe4rets handlingar s\\xe5 att de verkar naturliga.

\\n

En situation, p\\xe5 existentialismens spr\\xe5k, rymmer s\\xe5dant som \\xe4r givet \\u2013 det jag inte kan \\xe4ndra p\\xe5 \\u2013 men ocks\\xe5 friheten att i varje \\xf6gonblick v\\xe4lja

\\n

Wittig och Butler citerar den bristf\\xe4lliga engelska \\xf6vers\\xe4ttningen av \\u201dDet andra k\\xf6net\\u201d fr\\xe5n 1953: \\u201dOne is not born, but rather becomes a woman\\u201d. N\\xe4r en ny engelsk \\xf6vers\\xe4ttning kom 2010 l\\xf6d meningen: \\u201dOne is not born, but rather becomes woman\\u201d. Vad \\xe4r skillnaden? Jo, de nya \\xf6vers\\xe4ttarna har utel\\xe4mnat den obest\\xe4mda artikeln \\u201da\\u201d (en) framf\\xf6r kvinna. P\\xe5 det s\\xe4ttet, f\\xf6rsvarar de sig, har de tolkat den p\\xe5 franska tvetydiga satsen i enlighet med Beauvoirs \\xf6vertygelse: kvinnan \\xe4r en social konstruktion. I juni 2011 m\\xf6ttes en grupp filosofer f\\xf6r att tala om \\xf6vers\\xe4ttningen, p\\xe5 en vinbar i Eugen i det amerikanska pinot-noir-distriktet Oregon. Debatten blev lika engag\\xe9 som p\\xe5 existentialisternas tid och utmynnade i en antologi: \\u201d\\u2019On ne na\\xeet pas femme: on le devient\\u2026\\u2019 The Life of a Sentence\\u201d (2017).

\\n

I den kan man l\\xe4sa hur den socialkonstruktivistiska tolkningen, enligt kritikerna, f\\xf6ruts\\xe4tter ett motsatspar som Beauvoir redan har \\xf6vergett, n\\xe4mligen indelningen i n\\xe5got naturligt och n\\xe5got kulturellt. Som fenomenolog utg\\xe5r Beauvoir ist\\xe4llet fr\\xe5n livet s\\xe5som det upplevs; som existentialist fr\\xe5n villkoret att vara kastad in i en situation. En situation, p\\xe5 existentialismens spr\\xe5k, rymmer s\\xe5dant som \\xe4r givet \\u2013 det jag inte kan \\xe4ndra p\\xe5 \\u2013 men ocks\\xe5 friheten att i varje \\xf6gonblick v\\xe4lja vad jag vill g\\xf6ra av denna \\u201dgivenhet\\u201d.

\\n

Det l\\xe5ter n\\xe4stan som en f\\xf6rsoning av splittringen i Davos: den m\\xe4nskliga tillvaron \\xe4r tvetydig. Med Sarah Bakewells ord \\xe4r den \\u201dp\\xe5 en och samma g\\xe5ng innesluten av gr\\xe4nser och gr\\xe4ns\\xf6verskridande\\u201d. I \\u201dDet andra k\\xf6net\\u201d, kan man konstatera n\\xe4r man l\\xe4ser boken idag, skildrar Beauvoir inte bara vad som m\\xe5ste ha varit uppenbart f\\xf6r var och en redan p\\xe5 femtiotalet: att kvinnor underordnas m\\xe4n. Med elegant halvsluten blick f\\xf6rutser hon ocks\\xe5 \\xf6gonblick av f\\xf6rvandling: ov\\xe4ntade tidpunkter d\\xe5 gr\\xe4nser faktiskt \\xf6verskrids, stillhet sl\\xe5r om till r\\xf6relse, f\\xf6rtryck v\\xe4nds till frihet.

\\n

Ulrika Bj\\xf6rk, lektor i filosofi vid S\\xf6dert\\xf6rns h\\xf6gskola

\\n

\\n

Litteratur

\\n

Simone de Beauvoir, \\u201dLe Deuxi\\xe8me Sexe\\u201d, del 1 och II (Paris: Gallimard, 1949)

\\n

Simone de Beauvoir, \\u201dDet andra k\\xf6net\\u201d, \\xf6vers. \\xc5sa Moberg och Adam Incz\\xe8dy-Gombos i samarbete med Eva Gothlin (Stockholm: Norstedts, 2002)

\\n

Sarah Bakewell, \\u201dExistentialisterna. En historia om frihet, vara och aprikoscocktails\\u201d (Stockholm: Albert Bonniers f\\xf6rlag, 2017)

\\n

Judith Butler, \\u201dSex and Gender in Simone de Beauvoir\\u2019s Second Sex\\u201d, Yale French Studies nr 72 (1986)

\\n

Aris Fioretos, \\u201dDet kritiska \\xf6gonblicket: H\\xf6lderlin, Benjamin, Celan (Stockholm: Norstedts, 1991)

\\n

Peter E. Gordon, \\u201dContintental Divide: Heidegger, Cassirer, Davos\\u201d (Cambridge: Harvard University Press, 2010)

\\n

Bonnie Mann & Martina Ferrari, utg., \\u201d\\u2019On ne na\\xeet pas femme: on le devient\\u2026\\u2019 The Life of a Sentence\\u201d (Oxford: Oxford University Press, 2017)

\\n

Toril Moi, \\u201dSimone de Beauvoir: hur man skapar en kvinnlig intellektuell\\u201d, \\xf6vers. Lisa Wilhelmsson (Esl\\xf6v: Brutus \\xd6stlings f\\xf6rlag Symposion, 1996)

\\n

Monique Wittig, \\u201dOne is Not Born a Woman\\u201d, Feminist Studies 1, nr 2 (1981)

'