BROADCASTS.com

b'

Vad inneb\\xe4r det att vara en moralisk person? Lars Hermansson menar att det alltf\\xf6r ofta ses som synonymt med att s\\xe4ga r\\xe4tt sak och att vara emot r\\xe4tt saker. Vi m\\xe5ste v\\xe5ga t\\xe4nka och tala friare.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 15 maj 2018.

I tjugo\\xe5rs\\xe5ldern hade jag en period n\\xe4r jag bara med sv\\xe5righet kunde avh\\xe5lla mig fr\\xe5n att sparka till duvor och sm\\xe5 hundar n\\xe4r de kom s\\xe5 n\\xe4ra att det vore m\\xf6jligt. Detsamma g\\xe4llde m\\xe4nniskor p\\xe5 kryckor. Det var inte f\\xf6r att jag ogillade duvor och sm\\xe5 hundar och m\\xe4nniskor p\\xe5 kryckor, utan f\\xf6r att det hade varit s\\xe5 l\\xe5gt, s\\xe5 i allm\\xe4nhetens \\xf6gon f\\xf6rkastligt.

Ju mer jag t\\xe4nkte p\\xe5 vilket kr\\xe4k jag skulle vara om jag gav efter f\\xf6r trycket desto st\\xf6rre blev trycket. Jag antar att jag led av en mild variant av det som p\\xe5 engelska brukar kallas \\u201dcall of the void\\u201d, den pl\\xf6tsliga insikten om att livet \\xe4r o\\xe4ndligt br\\xe4ckligt och att vem som helst, \\xe4ven jag, n\\xe4stan n\\xe4r som helst, genom att bryta en \\xf6verenskommelse, kan krossa det: det r\\xe4cker med att vrida p\\xe5 ratten ett halvt varv n\\xe4r man m\\xf6ter en bil p\\xe5 landsv\\xe4gen, eller att med kraft knuffa till en person som st\\xe5r och v\\xe4ntar p\\xe5 perrongen n\\xe4r t\\xe5get dundrar in. Eller att bara sl\\xe4ppa ett sp\\xe4dbarn man f\\xe5tt i famnen. Ett \\xf6gonblicks verk, som det heter. Det \\xe4r r\\xe4tt obehagligt n\\xe4r man t\\xe4nker p\\xe5 det. Det \\xe4r v\\xe4l d\\xe4rf\\xf6r vi inte g\\xf6r det s\\xe5 ofta.

F\\xe5 v\\xe4sterl\\xe4nningar skulle idag h\\xe4vda att de handlar som de g\\xf6r f\\xf6r att det \\xe4r deras plikt.

Men om vi aldrig t\\xe4nker p\\xe5 det: vilka blir vi d\\xe5? Om vi aldrig tvivlar p\\xe5 att vi \\xe4r goda r\\xe4tt igenom? Jag tror svaret \\xe4r: vi blir moralister.

Immanuel Kant menade i sitt f\\xf6rsta moralfilosofiska verk, \\u201dGrundl\\xe4ggning av sedernas metafysik\\u201d, att den goda handlingen m\\xe5ste k\\xe4nnas lite som en uppoffring annars \\xe4r den inte riktigt god. Att s\\xe4ga sanningen till exempel, \\xe4r bara en god handling om du har n\\xe5got att f\\xf6rlora p\\xe5 att inte ljuga. Det g\\xe5r ju faktiskt att vara sanningsenlig av egoistiska sk\\xe4l. Du ska handla av plikt, inte f\\xf6r att du sj\\xe4lv eller n\\xe5gon annan eller samh\\xe4llet som helhet tj\\xe4nar p\\xe5 det. Pliktetiken, som den h\\xe4r morall\\xe4ran brukar kallas, \\xe4r k\\xe4nd f\\xf6r att inneh\\xe5lla fler f\\xf6rbud \\xe4n p\\xe5bud. Du ska inte ljuga, inte stj\\xe4la, inte sparka undan folks kryckor och s\\xe5 vidare. L\\xe4nge var f\\xf6rbuden f\\xf6rankrade i en kristen etik som till stora delar handlade om att inte bejaka sina beg\\xe4r, att avst\\xe5 fr\\xe5n v\\xe4rldslig makt, k\\xf6ttets lust och andra f\\xe5f\\xe4ngligheter. Men n\\xe4r det kristna fundamentet relativiserades i och med sekulariseringen kom pliktetiken som morall\\xe4ra p\\xe5 skam. F\\xe5 v\\xe4sterl\\xe4nningar skulle idag h\\xe4vda att de handlar som de g\\xf6r f\\xf6r att det \\xe4r deras plikt.

Men pliktk\\xe4nslan kan vara omedveten, det \\xe4r en av de tankar den slovenske filosofen Slavoj \\u017di\\u017eek blev ber\\xf6md f\\xf6r genom otaliga f\\xf6rel\\xe4sningar och b\\xf6cker som \\u201dNjutandets f\\xf6rvandlingar\\u201d och \\u201dIdeologins sublima objekt\\u201d p\\xe5 1980- och 90-talen. \\u017di\\u017eek

menar att det senkapitalistiska samh\\xe4llet visserligen h\\xe5ller sig med en del gamla ned\\xe4rvda f\\xf6rbud om att inte d\\xf6da och s\\xe5 vidare, men att det som framf\\xf6r allt k\\xe4nnetecknar denna kapitalism utan kristendom \\xe4r p\\xe5budet att njuta, unna sig, utforska driftslivets tidigare s\\xe5 m\\xf6rka vr\\xe5r och bli en fri m\\xe4nniska \\u2013 den ekonomiska tillv\\xe4xten till fromma. Men p\\xe5tvingad frihet \\xe4r som bekant s\\xe4llan upplevd frihet. Och det \\xe4r sv\\xe5rt att njuta p\\xe5 befallning, i synnerhet om n\\xe5gon ska tj\\xe4na pengar p\\xe5 det. Chailatte var kanske en kul grej, men det d\\xe4r designk\\xf6ket: kostade inte det lite mer \\xe4n det smakade? Och hur var det med moralen under dessa konsumismens glansdagar? Tja, Stig Larsson sammanfattade det ganska bra i en ofta citerad diktrad: \\u201dGod \\xe4r den som smakar gott.\\u201d Fast inte bara s\\xe5. Det var ocks\\xe5 en hederssak (fast man kanske inte anv\\xe4nde just det ordet) att inte framst\\xe4lla sig som godare \\xe4n man var: cynism stod h\\xf6gre i kurs \\xe4n idealism, ironi h\\xf6gre \\xe4n utopi.

vi lever i en tid n\\xe4r moral och spr\\xe5k \\xe4r intimt f\\xf6rknippade, n\\xe4r moral \\xe4r spr\\xe5k, och spr\\xe5k moral.

Och idag?

F\\xf6r ett tag sedan fick jag hemskickat ett korrektur fr\\xe5n en publikation jag ska delta i. L\\xe4ngst upp p\\xe5 en h\\xf6gersida, p\\xe5 egen rad, skild fr\\xe5n resten av ordet som \\xe5terfanns p\\xe5 f\\xf6reg\\xe5ende sida, stod stavelsen \\u201dna.\\u201d \\u201dBilder-na\\u201d stod det helt korrekt, men ordet blev sv\\xe5rl\\xe4st n\\xe4r det var uppdelat p\\xe5 tv\\xe5 olika tidskriftssidor. D\\xe4rf\\xf6r hade korrekturl\\xe4saren ringat in den ensamma stavelsen, ritat en pil till den och skrivit ordet \\u201dhorunge\\u201d. Men har de inte rensat ut den d\\xe4r typografiska termen f\\xf6r l\\xe4nge sedan, var det f\\xf6rsta jag t\\xe4nkte. Jag googlade, och visst, men inte f\\xf6r s\\xe5 l\\xe4nge sedan. 2016 rekommenderade Svenska spr\\xe5kr\\xe5det att vi ska b\\xf6rja anv\\xe4nda \\u201densamrad\\u201d ist\\xe4llet, och tv\\xe5 \\xe5r tidigare, 2014, utlyste F\\xf6reningen Svenska tecknare, som organiserar ocks\\xe5 svenska typografer, en t\\xe4vling om vilket ord som borde ers\\xe4tta den nedv\\xe4rderande termen. \\u201dSladdis\\u201d vann, t\\xe4tt f\\xf6ljd av \\u201dbusunge.\\u201d

Jag sitter d\\xe4r med korret och stirrar p\\xe5 den ensamma stavelsen, pilen och det nedv\\xe4rderande ordet, och f\\xf6rs\\xf6ker f\\xf6rest\\xe4lla mig hur jag skulle k\\xe4nna om jag faktiskt var son till en prostituerad. Skulle jag ta det personligt och tro att typografen k\\xe4nde till n\\xe5got om min familj, att ordet var en medveten skymf? Eller skulle jag k\\xe4nna mig ledsen och arg, inte bara f\\xf6r egen del, utan ocks\\xe5 \\xe5 alla andra sexarbetarbarns v\\xe4gnar? Eller skulle jag tycka att det var komiskt att den d\\xe4r ensamma stavelsen p\\xe5 n\\xe5got s\\xe4tt skulle kunna representera mig? Jag vet inte. Men jag vet att vi lever i en tid n\\xe4r moral och spr\\xe5k \\xe4r intimt f\\xf6rknippade, n\\xe4r moral \\xe4r spr\\xe5k, och spr\\xe5k moral. N\\xe4stan s\\xe5 att somliga tror att det finns ett inneboende ont i vissa ord. Jag h\\xf6r ofta m\\xe4nniskor anv\\xe4nda det s\\xe5 kallade n-ordet i satser som \\u201dOch d\\xe5 sade hon n-ordet\\u201d eller \\u201dP\\xe5 den tiden man kunde s\\xe4ga n-ordet\\u201d, i situationer n\\xe4r det inte finns n\\xe5gon svart m\\xe4nniska i rummet som skulle kunna ta illa vid sig.

Vi m\\xe5ste ocks\\xe5 vilja andra saker, f\\xf6ra andra diskussioner, t\\xe4nka att det samh\\xe4lle vi vill leva i inte bara ska vara motsatsen till det vi inte vill leva i.

Jag \\xe4r inte den f\\xf6rsta att se likheten med medeltidens teologiska och filosofiska s\\xe5 kallade universaliestrid, som grovt f\\xf6renklat stod mellan nominalister och realister, d\\xe4r nominalisterna \\u2013 den mest k\\xe4nde \\xe4r kanske Wilhelm av Ockham \\u2013 menade att allm\\xe4nbegreppen, de ord vi anv\\xe4nder f\\xf6r att beskriva inte ett enskilt ting i v\\xe4rlden, utan tinget i allm\\xe4nhet \\u2013 som stol, demokrat, horunge eller sanning \\u2013 att de \\xe4r tomma skal som vi kan fylla med vad som helst, medan de mest extrema realisterna verkligen trodde att det till exempel fanns en satanisk essens i ordet satan. Och att vi d\\xe4rf\\xf6r m\\xe5ste v\\xe4ga varje ord p\\xe5 guldv\\xe5g.

Jag t\\xe4nker att str\\xe4van efter moralisk renhet, d\\xe5 som nu, har med r\\xe4dsla att g\\xf6ra. Det g\\xe4ller att inte vackla, n\\xe4r det finns s\\xe5 mycket smuts d\\xe4rute, i Ungern, Polen, inuti Donald Trump, ja till och med p\\xe5 sj\\xe4lvaste \\xd6stermalm. Vi m\\xe5ste st\\xe5 enade och starka nu, t\\xe4ppa till alla sprickor d\\xe4r \\u201dthe call of the void\\u201d skulle kunna h\\xf6ras. Det \\xe4r inte l\\xe4ge f\\xf6r nyanser och sj\\xe4lvrannsakan. \\u201dGod \\xe4r den som s\\xe4ger r\\xe4tt\\u201d, skulle man kunna travestera Stig Larsson. Och det \\xe4r f\\xf6rst\\xe5s bra att vi st\\xe5r upp f\\xf6r alla m\\xe4nniskors lika v\\xe4rde och det fria ordet. Men n\\xe4r alla st\\xe5r upp p\\xe5 samma s\\xe4tt. Allt h\\xf6gre ropar vi som till varje pris vill vara goda sj\\xe4lvklarheter eftersom en visserligen stor men dock minoritet, uttalar det f\\xf6r oss ot\\xe4nkbara. Allt vi vill \\xe4r att de d\\xe4r 20 procenten inte ska v\\xe4xa och bli 30, 35, 40, 50. Men om det \\xe4r allt vi vill, d\\xe5 kommer det att bli s\\xe5. Vi m\\xe5ste ocks\\xe5 vilja andra saker, f\\xf6ra andra diskussioner, t\\xe4nka att det samh\\xe4lle vi vill leva i inte bara ska vara motsatsen till det vi inte vill leva i. Och vara oeniga, inte bara med varandra, utan ocks\\xe5 med oss sj\\xe4lva.

Jag ger kanske inte s\\xe5 mycket f\\xf6r Kants pliktetik, men jag tror \\xe4nd\\xe5 p\\xe5 det d\\xe4r att den goda handlingen inte ska vara alldeles l\\xe4tt att utf\\xf6ra. Och att vi inte ska stirra oss blinda p\\xe5 ondskan hos andra, utan ocks\\xe5 erk\\xe4nna att den har f\\xe4ste djupt inom oss sj\\xe4lva.

Lars Hermansson, f\\xf6rfattare och kritiker