BROADCASTS.com

b'

1860 utkom en nederl\\xe4ndsk bok som bidrog till mildra det koloniala f\\xf6rtrycket i Indonesien, men som ocks\\xe5 fick inflytande \\xf6ver svensk litteratur. Jimmy Vulovic ber\\xe4ttar om en viktig bok om kaffe.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

N\\xe4r pastorn talar k\\xe4nns allt bra igen. F\\xf6rsamlingen sitter i det trygga koloniala Nederl\\xe4nderna, med ekonomiska intressen som str\\xe4cker sig l\\xe5ngt ut i v\\xe4rlden. I sin predikan mot allt annat \\xe4n den egna kristendomen ger han klara besked. Det finns inget att ha d\\xe5ligt samvete f\\xf6r. Tv\\xe4rtom. Alla kristna \\xe4r i sj\\xe4lva verket skyldiga att omv\\xe4nda de icke-kristna. Uppdraget \\xe4r heligt. Och hedningarnas v\\xe4g till fr\\xe4lsning, f\\xf6rklarar han, g\\xe5r genom h\\xe5rt arbete. Deras anletes svett \\xe4r den enda v\\xe4gen. S\\xe5 talar han. Kyrkobes\\xf6karna, det vill s\\xe4ga kolonialismens vita vinnare, kan andas ut. De kan finna sj\\xe4lsfrid i sitt v\\xe4rv, njuta frukterna av den lukrativa handeln. F\\xf6r deras profit \\xe4r ju sanktionerad av Gud. Det har pastorn sagt.

\\u201dMultatuli \\xe4r den sannaste bok jag l\\xe4st \\u2013 fast den blott \\xe4r en bok om kaffe.\\u201d S\\xe5 skriver Eyvind Johnson i ett brev till f\\xf6rfattarkollegan och v\\xe4nnen Rudolf V\\xe4rnlund i juli 1921. Romanen han syftar p\\xe5 \\xe4r den antikolonialistiska Max Havelaar eller Nederl\\xe4ndska handelskompaniets kaffeauktioner som gavs ut i Nederl\\xe4nderna 1860. Multatuli \\xe4r latin. Det betyder \\u201djag har lidit mycket\\u201d. Och bakom den pseudonymen d\\xf6ljer sig f\\xf6rfattaren Eduard Douwes Dekker som f\\xf6ddes 1820 och dog 1887. Efter flera \\xe5r i tj\\xe4nst f\\xf6r den nederl\\xe4ndska kolonialmakten i Indonesien, best\\xe4mde han sig f\\xf6r att avsl\\xf6ja det f\\xf6rtryck som p\\xe5gick d\\xe4r. Med Max Havelaar ville han visa b\\xe5de or\\xe4ttvisorna och den f\\xf6rljugna v\\xe4rldsf\\xf6rb\\xe4ttrarsj\\xe4lvbild som f\\xf6rtryckarna tog till sig f\\xf6r att slippa se och f\\xf6rst\\xe5 kolonialismens negativa konsekvenser.

  Multatuli ekar l\\xe4nge i Eyvind Johnsons f\\xf6rfattarskap. Han l\\xe4rde sig att det kr\\xe4vs ett nytt spr\\xe5k, en ny form, f\\xf6r att synligg\\xf6ra ett f\\xf6rtryck som annars bara syns och k\\xe4nns underifr\\xe5n, exempelvis de m\\xe5nga or\\xe4ttvisor som \\xe4ven svenska arbetare upplevde. Och norrl\\xe4nningen i honom s\\xe5g och skildrade dessutom periferins underordning i relation till centrum. I den anarkistiska tidskriften Brand skrev han 1922 att Eduard Douwes Dekker \\u201dvar en av de stora pl\\xf6jarna f\\xf6r den fria tanken, f\\xf6r den fria h\\xf6ga moral som bryta vanans udd\\u201d. Och n\\xe4r han romandebuterade med Timans och r\\xe4ttf\\xe4rdigheten 1925 \\xe4r sonen till en egoistisk och girig fabrik\\xf6r huvudperson. Sonen heter Stig. Hans blick inifr\\xe5n borgerligheten avsl\\xf6jar de falska och sj\\xe4lvf\\xf6rh\\xe4rligande motiveringarna till de \\xf6verordnades makt i klassamh\\xe4llet. Ungef\\xe4r som n\\xe4r Multatuli ger oss interi\\xf6rer fr\\xe5n kolonialismens f\\xf6rljugenhet.

Ett nytt perspektiv eller en ov\\xe4ntad ber\\xe4ttarteknik \\xe4r grepp som kan bryta vanans udd, en strategi f\\xf6r att skaka om och synligg\\xf6ra n\\xe5got nytt. Och Max Havelaar \\xe4r unik i sin tid inte enbart p\\xe5 grund av den antikoloniala blicken. \\xc4ven formen \\xe4r unik. Inte minst d\\xe4rf\\xf6r att tre personer f\\xf6r ordet i romanen. Titelpersonen Max Havelaar g\\xf6r det bland annat via avsl\\xf6jande dokument som han tagit med sig hem till Nederl\\xe4nderna efter att ha avskedats fr\\xe5n sin tj\\xe4nst i den koloniala administrationen. Anledningen till avskedet var att han tagit st\\xe4llning f\\xf6r de fattiga inhemska b\\xf6nderna. Dokumenten vittnar om total r\\xe4ttsl\\xf6shet under en vit makt. Men de visar dessutom att de rika lokala h\\xe4rskarna spelar en avg\\xf6rande roll i det systematiska f\\xf6rtrycket. Begreppet rasism r\\xe4cker allts\\xe5 inte ensamt till f\\xf6r att f\\xf6rklara or\\xe4ttvisan. I grunden handlar det mesta i romanen om ekonomi och ekonomisk vinst.

Max Havelaar l\\xe4mnar i f\\xf6rhoppning om utgivning dokumenten till Betavus Droogstoppel. Han \\xe4r en v\\xe4n fr\\xe5n skoltiden och aff\\xe4rsman p\\xe5 den internationella kaffemarknaden. Om det inte vore f\\xf6r att det kanske skulle kunna gynna aff\\xe4rerna, hade den snikne aff\\xe4rsmannen aldrig befattat sig med skrifterna. Men entrepren\\xf6ren i honom ser m\\xf6jligheter att utveckla en sydostasiatisk kaffehandel. Med en bok om kaffeb\\xf6nans vidare vinstpotential i \\xe4nnu outnyttjade jordomr\\xe5den hoppas han framst\\xe5 som framsynt. Samtidigt som han hoppas att det ska leda till fler int\\xe4kter. Men n\\xe5gon f\\xf6rfattare \\xe4r han ju inte. D\\xe4rf\\xf6r engagerar han i sin tur en ung skribent, Stern, f\\xf6r att skriva boken. Men Stern, som visar sig vara idealist, v\\xe4ljer att fokusera p\\xe5 det Max Havelaars dokument ber\\xe4ttar om kolonialismens or\\xe4ttvisor. Ist\\xe4llet f\\xf6r att skriva den bok som Droogstoppel \\xf6nskar sig.

Sterns ber\\xe4ttelse visar det systematiska f\\xf6rtryck d\\xe4r fattiga indonesiska b\\xf6nder till sv\\xe4ltpris tvingas odla varor \\xe5t en redan \\xf6verg\\xf6dd v\\xe4sterl\\xe4ndsk marknad ist\\xe4llet f\\xf6r ris till den egna sv\\xe4ltande befolkningen. Dessutom beskattas de h\\xe5rt. Sv\\xe4lttillvaron och skatterna g\\xf6r det om\\xf6jligt f\\xf6r dem att bygga upp ett eget kapital. D\\xe4rmed ges de heller inte m\\xf6jlighet att bygga upp ett eget v\\xe4lst\\xe5nd. Om\\xf6jliggjord social mobilitet \\xe4r som bekant ett av klassamh\\xe4llets allra tydligaste k\\xe4nnetecken. B\\xf6nderna \\xe4r dessutom enligt lag f\\xf6rbjudna att flytta ifr\\xe5n sina hemtrakter f\\xf6r att s\\xf6ka lyckan p\\xe5 annat h\\xe5ll. Slaveri \\xe4r ett ord som ligger v\\xe4ldigt n\\xe4ra till hands.

Det uppst\\xe5r snabbt en \\xf6ppen konflikt mellan ber\\xe4ttarna. I sj\\xe4lva romanen allts\\xe5, fr\\xe5n det ena kapitlet till det andra. Den vinsthetsande aff\\xe4rsmannen Droogstoppel g\\xe5r i sina kapitel till h\\xe5rt angrepp mot det som den humane Stern framf\\xf6r i sina. Konflikten \\xe4r retoriskt effektiv. F\\xf6r genom den avsl\\xf6jar Droogstoppel sig sj\\xe4lv som den giriga egoist han \\xe4r. Ingen beh\\xf6ver d\\xe5 ens p\\xe5tala att aff\\xe4rsmannen, i allt han g\\xf6r, enbart drivs av egenintresse. Och med den konflikten uppst\\xe5r \\xe4ven en f\\xf6r romanen viktig diskussion om vad sk\\xf6nlitteratur \\xe4r bra f\\xf6r, egentligen. Svaret \\xe4r tydligt. Litteratur ska p\\xe5visa f\\xf6rtryck och p\\xe5verka v\\xe4rlden i en r\\xe4ttvis riktning. Udden riktas mot den h\\xf6gtravande parnassens navelsk\\xe5dande tomg\\xe5ngslitteratur. Och Eyvind Johnson tog starkt intryck av det resonemanget ocks\\xe5. Det framg\\xe5r av ett brev till Rudolf V\\xe4rnlund i februari 1922: \\u201dHan \\xe4r min avgud \\u2013 ty han har r\\xe4ddat min sj\\xe4l \\u2013 han har r\\xe4ddat mig fr\\xe5n vansinne och hoppl\\xf6shet \\u2013, \\xc5 \\u2013 Multatuli du \\u201dlitteraturens\\u201d f\\xf6raktare och \\xe4nd\\xe5 en diktens konung!\\u201d

Den f\\xf6rljugna sj\\xe4lvgodhet som \\xe4r Droogstoppel och hans likars k\\xe4nnetecken s\\xe4ger att allt i v\\xe4rlden \\xe4r helt i sin ordning, att allt \\xe4r exakt som det b\\xf6r vara och dessutom g\\xe5r mot det b\\xe4ttre. D\\xe4rf\\xf6r finns det alls ingen anledning att ifr\\xe5gas\\xe4tta den r\\xe5dande ordningen. Men m\\xe5nga l\\xe4sare h\\xf6ll inte med. Idag \\xe4r Max Havelaar en of\\xf6rtj\\xe4nt bortgl\\xf6md roman, vilket \\xe4r konstigt med tanke p\\xe5 den historiska p\\xe5verkan verket har haft. I ess\\xe4n \\u201dThe book that killed colonialism\\u201d, publicerad i New York Times 1999, beskriver den indonesiske f\\xf6rfattaren Pramoedya Ananta Toer utgivningen som \\u201dearth-shaking\\u201d. De nederl\\xe4ndska liberaler som kr\\xe4vde en reformering av kolonialsystemet gjorde den till ett vapen i r\\xe4ttvisekampen. Det resulterade s\\xe5 sm\\xe5ningom i lite b\\xe4ttre f\\xf6rh\\xe5llanden i kolonierna, till exempel d\\xe5 det g\\xe4llde m\\xf6jligheter till utbildning. Det ledde i sin tur till att romanen p\\xe5 ett mer direkt vis kunde n\\xe5 ut till och inspirera de f\\xf6rtryckta indoneser som skulle komma att leda en av 1900-talets st\\xf6rsta och viktigaste antikoloniala frihetskamper.

Jimmy Vulovic, litteraturforskare, skribent och f\\xf6rel\\xe4sare

S\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen 27-02-20

L\\xe4stips

Multatuli [Eduard Douwes Dekker], Max Havelaar. Or, the Coffee Auctions of the Dutch Trading Company, New York Review Books, 2019. Boken utgavs \\xe4ven p\\xe5 svenska senast 1979 som "Max Havelaar eller Nederl\\xe4ndska handelskompaniets kaffeauktioner" i \\xf6vers\\xe4ttning av Ingrid Wik\\xe9n Bonde.

Bara genom breven till dig, v\\xe4n! Eyvind Johnsons och Rudolf V\\xe4rnlunds brevv\\xe4xling, red. Birgit Munkhammar och Magnus Bergh, Albert Bonniers f\\xf6rlag, 2018.

Pramoedya Ananta Toer, \\u201dThe book that killed colonialism\\u201d, New York Times 1999-04-18. https://www.nytimes.com/1999/04/18/magazine/best-story-the-book-that-killed-colonialism.html