BROADCASTS.com

Published: Sept. 29, 2021, 4 a.m.

b'

V\\xe5r tid har sv\\xe5rt att hantera sanningen med stort S. D\\xe4rf\\xf6r beh\\xf6ver vi l\\xe4sa Edith Stein (18911942) - \\xe4ven k\\xe4nd som S:t Teresa Benedicta av korset. Det menar journalisten och f\\xf6rfattaren Ylva Herholz.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

\\n

De mest upph\\xf6jda och yttersta sanningarna kan inte utr\\xf6nas med m\\xe4nniskans f\\xf6rst\\xe5nd, skrev den tyska filosofen Edith Stein en g\\xe5ng i en artikel \\u2013 som handlade om intellektet och de intellektuella.

\\n

Stein hade med tiden d\\xe4remot blivit \\xf6vertygad om att det \\u201dinnersta och egentligaste\\u201d av sj\\xe4len \\u201dkan upplysa oss\\u201d. N\\xe4r hon s\\xe5 \\xf6versatte Thomas av Aquinos \\u201dUnders\\xf6kningar om sanningen\\u201d uppstod en liksom f\\xf6rklarad helhetsbild i hennes medvetande. Hon hittade ocks\\xe5 likheter mellan Thomas\\u2019 n\\xe4stan 700 \\xe5r \\xe4ldre kunskapsteori och den nya fenomenologin, som hon sj\\xe4lv var skolad i; Steins mest omfattande arbete, "Endliches und Ewiges Sein", \\xe4ndligt och evigt varande, \\xe4r ett slags syntes mellan de b\\xe5da l\\xe4rorna \\u2013 i ett f\\xf6rs\\xf6k att sp\\xe4nna \\xf6ver allt som finns till.

\\n

Och som filosofen och teologen Thomas av Aquino uttryckt det: tron beh\\xf6ver inte n\\xe5gon filosofisk argumentation \\u2013 den b\\xe4r sin visshet inom sig, bortom det naturliga f\\xf6rnuftets gr\\xe4nser.

\\n

Steins systematiska sanningss\\xf6kande b\\xf6rjade med psykologistudier. Kanske kunde experimentalpsykologin, och t\\xe4nkandets psykologi, ge svar p\\xe5 fr\\xe5gan hur k\\xe4rnan i den m\\xe4nskliga individen var beskaffad? Ja, sj\\xe4len? Men nej; den tidiga psykologin var sj\\xe4ll\\xf6s och mekanisk, tyckte hon.

\\n

S\\xe5 fick hon en dag en bok av Edmund Husserl i handen, Die logischen Untersuchungen, Logiska unders\\xf6kningar. Och l\\xe4ste: Vetenskap handlar, som namnet anger, om vetande. I vetandet \\xe4ger vi sanningen. H\\xe4r var det! Stein l\\xe4mnade hemstaden Breslau, for till G\\xf6ttingen och b\\xf6rjade studera f\\xf6r den store fenomenologen. Han som s\\xe5g sanning vara lika med \\u201dupplyst visshet\\u201d, och ville komma \\xe5t sj\\xe4lva varat och essensen i saker och ting, det givna, det skapade, genom att studera det som fenomen, som dessa visar sig f\\xf6r oss; frig\\xf6ra sig fr\\xe5n antaganden och f\\xf6rdomar, slita bort rationalistiska skygglappar.

\\n

Ett reningsarbete, kom Edith Stein att kalla processen.

\\n

N\\xe5gonting i det fenomenologiska f\\xf6rfaringss\\xe4ttet fick eleverna att bli varse att \\u201dvarats alla m\\xf6jliga t\\xe4nkbara gestaltningar \\xe4r andligt tillg\\xe4ngliga\\u201d, som en annan Husserl-l\\xe4rjunge beskrivit det. Att det ocks\\xe5 uppstod en liten andlig r\\xf6relse bland de unga fenomenologerna var oavsiktligt; ett antal av dem blev troende, flera blev bek\\xe4nnande kristna. S\\xe5 sm\\xe5ningom \\xe4ven Edith Stein. F\\xf6r hennes del blev n\\xe5gra personliga m\\xf6ten det avg\\xf6rande, och \\xe4nnu ett par l\\xe4supplevelser, under studietiden p\\xe5 1910-talet, vid sidan av att hon skrev avancerade vetenskapliga uppsatser: som l\\xe4sningen a v S\\xf8ren Kierkegaards \\u201dIn\\xf6vning i kristendom\\u201d \\u2013 och s\\xe5, det som \\xe4ndrade allt: en 1500-talsmystikers memoarer.

\\n

N\\xe4r hon slog igen den utropade hon \\u201dDet h\\xe4r \\xe4r Sanningen!\\u201d

\\n

Stein kom fr\\xe5n ett fromt judiskt hem, men hade r\\xe4knat sig som ateist tills hon var lite \\xf6ver 20 \\u2013 att ut\\xf6va religi\\xf6sa ritualer utan egen \\xf6vertygelse var ot\\xe4nkbart f\\xf6r henne. V\\xe4rldsfr\\xe5nv\\xe4nd var hon aldrig: parallellt med filosoferandet var hon engagerad i politiken, exempelvis.

\\n

Det var en s\\xf6mnl\\xf6s sommarnatt 1921 som hon str\\xe4ckl\\xe4ste mystikern, karmeliten och kyrkol\\xe4raren Teresa av \\xc1vilas sj\\xe4lvbiografi. N\\xe4r hon slog igen den utropade hon \\u201dDet h\\xe4r \\xe4r Sanningen!\\u201d, enligt egen beskrivning av \\xf6gonblicket.

\\n

Den d\\xe4r sanningen med stort S \\u2013 som en f\\xf6rv\\xe4rldsligad och postmodernism-skadad kultur som v\\xe5r egen har sv\\xe5rt f\\xf6r. Jag kommer att t\\xe4nka p\\xe5 den halvk\\xe4nde sakprosaf\\xf6rfattare i panelen under en samtalskv\\xe4ll om konsten att f\\xf6rmedla fakta, som slog ifr\\xe5n sig med ett \\u201d\\u2026ordet sant \\u2013 det l\\xe5ter ju n\\xe4stan religi\\xf6st\\u201d.

\\n

Edith Stein har aldrig avsl\\xf6jat vad i den h\\xe4r sj\\xe4lvbiografin hon syftade p\\xe5, och som blev utl\\xf6sande f\\xf6r hennes omv\\xe4ndelse \\u2013 hon blev d\\xf6pt och upptagen i katolska kyrkan knappa halv\\xe5ret senare. Men jag f\\xf6rest\\xe4ller mig att rader som de h\\xe4r av Teresas penna kan r\\xe4knas dit: de om att l\\xe4ngst in i sj\\xe4len finns den gudomliga sanningen \\u2013 och den \\xe4r sanningen i sig sj\\xe4lv; \\u201dDen \\xe4r utan b\\xf6rjan och utan slut, och alla \\xf6vriga sanningar h\\xe4rr\\xf6r fr\\xe5n denna sanning\\u2026\\u201d.

\\n

Jag p\\xe5minns om den beskrivningen n\\xe4r jag l\\xe4ser en av den tyske filosofen Markus Gabriels b\\xf6cker: \\u201dDie ewige Wahrheit und der Neue Realismus" \\u2013 den eviga sanningen och den nya realismen, fr\\xe5n 2019. \\u201dDet finns bara utsnitt, som alltid \\xe4r utsnitt av n\\xe5got st\\xf6rre, men det finns inget St\\xf6rsta, ur vilket alla utsnitt \\xe4r utsnitt\\u201d som Gabriel s\\xe4ger d\\xe4r, om v\\xe5r v\\xe4rld och verklighet; ja, det h\\xe4r \\xe4r en samtalsbok, filosofen resonerar med en vetenskapsf\\xf6rfattare om de eviga fr\\xe5gorna.

\\n

De s\\xe4ger delvis samma sak, Markus Gabriel och karmelitnunnan fr\\xe5n spanska \\xc0vila. Att all sanning och allt  verkligt \\xe4r del i n\\xe5got st\\xf6rre \\u2013 i all o\\xe4ndlighet. P\\xe5 en punkt \\xe4r de oense: om det gudomliga.

\\n

Gabriel \\xe4r skeptisk till religion. Fast ger alla troende r\\xe4tt i att det finns en andlig verklighet \\u2013 och att den \\xe4r lika verklig som all annan verklighet. Detta sagt av en filosof som \\xe4r en av grundarna av den s\\xe5 kallade Nya realismen \\u2013 som bland annat menar att verkligheten inte \\xe4r singul\\xe4r, att det s\\xe5 att s\\xe4ga finns flera verkligheter. Och: att vi kan n\\xe5 insikt om det verkliga, s\\xe5 som det \\xe4r; en insikt som ocks\\xe5 \\xe4r verklig.

\\n

P\\xe5 tal om ande, sj\\xe4l och medvetande: Markus Gabriel h\\xe4vdar best\\xe4mt att jaget inte \\xe4r detsamma som hj\\xe4rnan, i skarp opposition mot de reduktionistiska neurovetenskaperna.

\\n

Allt vetande \\xe4r styckverk, f\\xf6rst\\xe5ndet har sina gr\\xe4nser; vid skiljelinjen b\\xf6jer sig den kloke i v\\xf6rdnad

\\n

I ett av hans tidigare arbeten uppt\\xe4cker jag \\u2013 just medan jag grunnar p\\xe5 hur jag ska komma vidare med den h\\xe4r ess\\xe4n \\u2013 en uppr\\xe4kning av t\\xe4nkare som, helt i hans egen smak, f\\xf6rvisar hela naturalismen \\u2013 allts\\xe5 uppfattningen att allt som existerar kan studeras och f\\xf6rklaras med naturvetenskapliga metoder \\u2013 ja, filosofer som var och en p\\xe5 sitt s\\xe4tt f\\xf6rpassar den tanken in i ett sidorum: Platon, Aristoteles, Kant och Hegel finns p\\xe5 listan, bland andra, och \\u2013 Edith Stein. Alla med sinne f\\xf6r att tr\\xe4da i kontakt med anden.

\\n

Och som Stein, Edmund Husserls tidigare stj\\xe4rnelev, skrev i sin artikel om intellektet: allt vetande \\xe4r styckverk, f\\xf6rst\\xe5ndet har sina gr\\xe4nser; vid skiljelinjen b\\xf6jer sig den kloke i v\\xf6rdnad f\\xf6r \\u201dden outgrundliga sanningen\\u201d.

\\n

Utslagsgivande f\\xf6r Stein och hennes nya tillf\\xf6rsikt var sannolikt \\xe4ven de h\\xe4r orden av mystikern Teresa av \\xc0vila, om sj\\xe4len: \\u201dD\\xe5 hon inte kan f\\xf6rst\\xe5 det hon f\\xf6rst\\xe5r, \\xe4r det genom att inte f\\xf6rst\\xe5 som hon f\\xf6rst\\xe5r\\u201d, som jag l\\xe4ser i den svenska \\xf6vers\\xe4ttningen av 1500-talsmemoarerna. Det \\xe4r ord som jag inte blir riktigt klok p\\xe5. Men som inte vill l\\xe4mna mig. Jag \\xe4r \\xf6vertygad: det ligger en djup sanning i dem. Av den sort som inte passar in, inte riktigt r\\xe4knas, i v\\xe5r m\\xe4tbarhets- och hj\\xe4rnkapacitets-fixerade tid: den intuitiva vissheten.

\\n

N\\xe4r Edith Stein avslutade sitt filosofiska storverk, om det \\xe4ndliga och eviga varat, hade hon sj\\xe4lv redan tr\\xe4tt in i karmelitorden. En sommardag 1942 h\\xe4mtades hon fr\\xe5n sitt kloster \\u2013 och deporterades till Auschwitz, tillsammans med andra konverterade judar, och raka sp\\xe5ret till gaskamrarna. Naziregimen kallades av den skarpsynta Stein f\\xf6rresten f\\xf6r \\u201dantikrists v\\xe4lde\\u201d. Hon hade insett sanningen om den, och dess farlighet, l\\xe5ngt f\\xf6re de flesta andra.

\\n

Ylva Herholz

\\n

Litteratur:

\\n

Das wahre Gesicht Edith Steins. Waltraud Herbstrith

\\n

Edith Stein. W. Herbstrith, red.

\\n

Edith Stein biografi \\u2013 texter. Anders Arborelius

\\n

Boken om mitt liv. Teresa av Jesus (av \\xc0vila)

\\n

Die ewige Wahrheit und der Neue Realismus. Markus Gabriel & Matthias Eckoldt

\\n

Der Sinn des Denkens. Markus Gabriel

'