BROADCASTS.com

b'

En av Europas starkaste litter\\xe4ra r\\xf6ster tystnade 2023. Anneli Dufva tecknar i denna ess\\xe4 fr\\xe5n 2015 ett portr\\xe4tt av Dubravka Ugrei. Hon som l\\xe4mnade sitt land f\\xf6r att v\\xe4rna sin egen yttrandefrihet.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad 27/2 2015 som en del i en serie om yttrandefrihet efter terrord\\xe5den i Paris och K\\xf6penhamn.

I sin senaste bok, en ess\\xe4samling, betitlad Europe in Sepia skriver Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107 i ess\\xe4n Manifesto.

"En g\\xe5ng tv\\xe5 zoner \\xe5tskilda av en r\\xe4tt stadig mur s\\xe5 har Europa under loppet av 20 \\xe5r blivit en kaotisk mega-marknad. Nu finns inga murar och inga koordinater heller; ingen vet var v\\xe4st \\xe4r, och inte \\xf6st heller".

Hon, som sj\\xe4lv beskriver sig som "en produkt av en socialistisk barndom, Jugoslaviens s\\xf6nderfall, inb\\xf6rdeskrig, nya pass och brustna identiteter, exil och ett nytt liv i ett v\\xe4steuropeiskt land".

\\u201dDessa sm\\xe5 p\\xe5 p\\xe5litliga fakta. St\\xe4mplarna i passet l\\xe4ggs p\\xe5 h\\xf6g och f\\xf6rvandlas vid n\\xe5got tillf\\xe4lle till otydbara linjer. F\\xf6rst d\\xe5 b\\xf6rjar de pl\\xf6tsligt rita upp en inre karta. En karta \\xf6ver det imagin\\xe4ra. Och f\\xf6rst d\\xe5 beskriver de i detalj den d\\xe4r om\\xe4tbara upplevelsen av exilen. Ja, exilen \\xe4r som en mardr\\xf6m.\\u201d

Jag har, i min tur, beskrivit henne som att allt hon skriver \\xe4r f\\xe4rgat av hennes fria hj\\xe4rnas tolkning av ett Europa format b\\xe5de av krig och sina filosofer.

F\\xf6r i Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107 b\\xf6cker, b\\xe5de romaner och ess\\xe4er, r\\xf6r man sig n\\xe4mligen i Europa, mellan platser. Hon iakttar detaljer p\\xe5 dessa platser- sm\\xe5 h\\xe4ndelser eller fenomen som tillsammans skapar en lika galghumoristisk som vemodig ton. Hon \\xe4r pessimist. Kanske bliven med tiden, men hon \\xe4r det.

I en annan ess\\xe4 i samma bok st\\xe5r hon och r\\xf6ker p\\xe5 en balkong i Bulgariens huvudstad Sofia, i vad hon beskriver som ett typiskt \\xf6st-europeiskt hyreshusomr\\xe5de, d\\xe4r hon \\xe4r p\\xe5 bes\\xf6k hos en bekant. P\\xe5 balkongen intill f\\xe5r hon syn p\\xe5 en m\\xe4rklig st\\xe5ltr\\xe5ds-grunka. Hon fr\\xe5gar vad det \\xe4r och v\\xe4nnen svarar att "Det \\xe4r min p\\xe5hittige granne, han jagar duvor med den". Hon fr\\xe5gar vad han ska med duvor till, varp\\xe5 v\\xe4nnen lakoniskt s\\xe4ger: "Du vet, det \\xe4r m\\xe5nga m\\xe4nniskor som k\\xe4mpar h\\xe4r..."

Hon skriver sedan att hon sj\\xe4lv under de \\xe5r som g\\xe5tt sedan den h\\xe4ndelsen blivit betydligt mer pris- och krismedveten, att hon till och med k\\xf6pt ett antal burkar med kondenserad mj\\xf6lk. Holl\\xe4ndsk kondenserad mj\\xf6lk. Burkarna \\xe4r p\\xe5 alla s\\xe4tt utom ett identiska med dem som i Sovjet kallades zguschenska.

Skillnaden \\xe4r att de holl\\xe4ndska har ett b\\xe4st f\\xf6re-datum

Och jag kan se henne framf\\xf6r mig, d\\xe4r hon b\\xe4r hem matkassarna till sin l\\xe4genhet i Amsterdam. Jag har n\\xe4mligen varit d\\xe4r tv\\xe5 g\\xe5nger, f\\xf6r att intervjua henne. Hon bor i ett stort vitt 60-talshus med l\\xe5nga, l\\xe5nga loftg\\xe5ngar, p\\xe5 en gata d\\xe4r det finns b\\xe5de en polisstation och en mosk\\xe9.

N\\xe4r inb\\xf6rdeskriget i det forna Jugoslavien br\\xf6t ut 1991 tog Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107 stark st\\xe4llning emot kriget och emot nationalismen. Hon blev d\\xe5 kallad b\\xe5de f\\xf6r f\\xf6rr\\xe4dare och h\\xe4xa. Efter en rad offentliga p\\xe5hopp l\\xe4mnade hon Kroatien 1993, eftersom hon inte kunde "anpassa sig till den st\\xe4ndiga terrorn och l\\xf6gnaktigheten i s\\xe5v\\xe4l offentligheten, som politiken, kulturen och vardagslivet".

Livet blev motbjudande n\\xe4r allt var s\\xe5 nedsmutsat  av hat och nationalism och sen blev jag utsedd till en allm\\xe4nhetens fiende, jag blev utfryst av b\\xe5de mina grannar, v\\xe4nner och kolleger, sade hon n\\xe4r jag tr\\xe4ffade henne \\xe5r 2004.

Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107 hamnade f\\xf6rst, sedan hon l\\xe4mnat sitt hemland, i Berlin, vilket ocks\\xe5 \\xe4r den stad som spelar en sorts huvudroll i hennes roman Den ovillkorliga kapitulationens museum. I den \\xe4r det \\xe4r 90-tal, det \\xe4r exil, det \\xe4r fragment av liv och n\\xe4rbilder p\\xe5 ting som b\\xe4rare av b\\xe5de minne och tid.

N\\xe5got som \\xe5terkommer \\xe4ven i n\\xe4sta roman Sm\\xe4rtans ministerium, som d\\xe4remot utspelar sig i den stad d\\xe4r hon kom att bli kvar, Amsterdam.

Ett Amsterdam dit bokens huvudperson Tanja kommer f\\xf6r att undervisa i serbokroatiska p\\xe5 universitetet.

Serbokroatiska, som sen Jugoslaviens uppl\\xf6sning inte l\\xe4ngre finns som ett officiellt spr\\xe5k, eleverna ocks\\xe5 de en grupp forna jugoslaver som nu ska definiera sig b\\xe5de i f\\xf6rh\\xe5llande till det gamla landets nya l\\xe4nder och f\\xf6rh\\xe5lla sig till det f\\xf6r dem fr\\xe4mmande land d\\xe4r de r\\xe5kat hamna.

Och staden Amsterdam, som en plats f\\xf6r gl\\xf6mskan, som Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107s\\xe4ger, d\\xe4r minnena skingras. En sk\\xf6r, drunknande miniatyrstad, byggd p\\xe5 sand - som gjord f\\xf6r att se igenom och f\\xf6r att f\\xf6rsvinna i, t\\xe4nker jag.

Och n\\xe4r jag bes\\xf6ker henne n\\xe4sta g\\xe5ng, \\xe5r 2010, d\\xe5 \\xe4r det vi ist\\xe4llet talar mest om hennes nya hemland Nederl\\xe4nderna och den politiska f\\xf6r\\xe4ndring landet befinner sig i. D\\xe5 har b\\xe5de filmaren Theo van Gogh och professorn Pim Fourteyn m\\xf6rdats och parlamentsledamoten Ayaan Hirsi Ali l\\xe4mnat landet.  De var alla tre islamkritiska, offentliga personer som genom sina \\xf6den kom att bli symbolgestalter, vilka i n\\xe5gon mening legitimerade den islamkritiska h\\xe5llning som vuxit sig allt starkare i det tidigare s\\xe5 \\xf6ppna Nederl\\xe4nderna.

2010 hade Nederl\\xe4nderna d\\xe4rf\\xf6r ist\\xe4llet f\\xe5tt en invandringspolitik som var en av de h\\xe5rdaste i Europa. Bland annat med sv\\xe5ra b\\xe5de spr\\xe5k- och kulturtester f\\xf6r de invandrade. Och Geert Wilders fr\\xe4mlingsfientliga Frihetsparti hade blivit tredje st\\xf6rsta parti i parlamentet.

Hans teser \\xe4r enkla, s\\xe4ger hon. Holland ska bel\\xf6na h\\xe5rt arbetande m\\xe4nniskor, stoppa immigrationen, stoppa islam som till skillnad fr\\xe5n kristendom \\xe4r en farlig religion enligt honom. Allt framf\\xf6rt med billig k\\xe4nslom\\xe4ssig retorik, menar Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107.

\\u201dJag j\\xe4mrade mig \\xf6ver n\\xe5got l\\xf6sryckt fragment, en tillf\\xe4llig melodi som klingade i mitt \\xf6ra. Ett ansikte som pl\\xf6tsligt visade sig i m\\xf6rkret. Ett ljud, en ton, en vers, en slogan, en doft en scen.\\u201d

Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107 talade vidare om den polarisering, den uppdelning i "vi" och "dem",  som alltid funnits, som handlade om judarna p\\xe5 30-talet och som handlade om muslimerna, d\\xe5 2010. Behovet dock detsamma - att peka ut den andre.

Nu, \\xe5r 2015, vet vi att l\\xe4get h\\xe5rdnat ytterligare. Att muslimerna fortsatt \\xe4r utsatta som grupp, men att nu \\xe4ven de judiska grupperna st\\xe5r inf\\xf6r en ny v\\xe5g av antisemitism.

Och i yttrandefrihetens namn - det h\\xe4r \\xe4r Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107 - hon som sj\\xe4lv flytt sitt land f\\xf6r att v\\xe4rna sin egen yttrandefrihet, hon forts\\xe4tter ocks\\xe5 att tycka att man inte beh\\xf6ver vara politiskt korrekt.

I ess\\xe4n "Code" i Europe in sepia skriver hon "om den politiska korrekthetens regler hindrar oss fr\\xe5n att anv\\xe4nda etnicitet, nationalitet, ras, k\\xf6n eller andra typer av skillnader - alla lika op\\xe5litliga i vilket fall som helst - men vi \\xe4nd\\xe5 vill ha n\\xe5got att falla tillbaka p\\xe5, s\\xe5 finns alltid koden." Koden, som hon menar \\xe4r de skrivna eller oskrivna regler som styr v\\xe5rt beteende inom olika grupper.

Hon tror helt enkelt inte p\\xe5 en uppdelning av m\\xe4nniskor, p\\xe5 en indelning i grupper - d\\xe4rav hennes kritik av m\\xe5ngkulturtanken. Hon menar att den kan bli omv\\xe4nt rasistisk genom att den f\\xf6rst\\xe4rker id\\xe9en om "den andre" och snarare hindrar integrationen.

Ja, hon sade det 2010. Hon kanske skulle s\\xe4ga n\\xe5got annat nu - antagligen skulle hon det, eftersom hon \\xe4r den hon \\xe4r.

Jag s\\xf6ker p\\xe5 youtube och jag hittar ett f\\xf6redrag hon h\\xf6ll i Boston h\\xf6sten 2013, d\\xe4r hon fr\\xe5n en person i publiken f\\xe5r fr\\xe5gan hur hon ser p\\xe5 demokratin Europa.

Hon svarar l\\xe5ngt och vindlande och hon s\\xe4ger att m\\xe4nniskor \\xe4r r\\xe4dda och tysta och att de inte vet hur de ska positionera sig idag, eftersom postionerna \\xe4r s\\xe5 l\\xe5sta. Om du som kroat \\xe4r emot EU, d\\xe5 hamnar du ofrivilligt p\\xe5 samma sida som nationalister och fascister. Det \\xe4r s\\xe5 l\\xe4tt att bli etiketterad och s\\xe5 sv\\xe5rt att hitta alternativ.

Begrepp som demokrati och stat b\\xf6rjar lika mal\\xe4tna flaggor, s\\xe4ger hon, men en typisk drastisk Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107-formulering.

F\\xf6r Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107 utmanar med sina tv\\xe4ra kast mellan h\\xf6gt och l\\xe5gt, \\xe5sikter och fakta. Och mellan litter\\xe4ra och filosofiska referenser finns ocks\\xe5 l\\xe4ppstiften, den rum\\xe4nske taxichauff\\xf6ren i London, gamla amerikanska filmer...

Det \\xe4r det som g\\xf6r henne s\\xe5 intressant.

Och jag skulle vilja sluta med ett citat. F\\xf6rfattaren Steve-Sem Sandberg beskrev Dubravka Ugre\\u0161i\\u0107 s\\xe5 h\\xe4r,  2004:

\\u2013Det finns ingen f\\xf6rfattare jag l\\xe4st de senaste decennierna som s\\xe5 uppriktigt och s\\xe5 k\\xe4nsligt och sm\\xe4rtfyllt och s\\xe5 gripande tagit pulsen p\\xe5 v\\xe5r egen samtid.

Anneli Dufva