BROADCASTS.com

b'

REM-s\\xf6mnen \\xe4r den tid p\\xe5 natten d\\xe5 vi dr\\xf6mmer. F\\xf6r att minnas dr\\xf6mmarna m\\xe5ste vi vakna i anslutning till dem, men oavsett vilket s\\xe5 \\xe4r de viktiga f\\xf6r oss, ber\\xe4ttar s\\xf6mnforskaren Torbj\\xf6rn \\xc5kerstedt.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ess\\xe4n s\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen i juni 2018.

M\\xe4nniskan har i alla tider intresserat sig f\\xf6r dr\\xf6mmarnas betydelse och sett dem som en inblick i sj\\xe4lens dunklaste djup. Men det var f\\xf6rst kring f\\xf6rra sekelskiftet som utforskandet av dr\\xf6mmarnas inneh\\xe5ll tog fart p\\xe5 allvar i Europa. Med Freud och psykoanalysen kom dr\\xf6mmarna att ses som en reflektion av omedvetna drivkrafter, och viktiga f\\xf6r f\\xf6rst\\xe5elsen av psykiska problem i det dagliga livet.

Man b\\xf6rjade ocks\\xe5 anv\\xe4nda traditionella naturvetenskapliga metoder f\\xf6r att unders\\xf6ka dr\\xf6minneh\\xe5ll, men det gav inte s\\xe5 mycket och idag \\xe4r omfattningen av denna forskning ganska liten.

I st\\xe4llet b\\xf6rjade man \\xe4gna sig \\xe5t sj\\xe4lva den fysiologiska dr\\xf6ms\\xf6mnen. Vad \\xe4r den f\\xf6r n\\xe5got? Vad g\\xf6r den? Och varf\\xf6r?

I samband med en s\\xf6mnregistreringsstudie 1953 m\\xe4rkte forskarna Aserinsky och Kleitman att f\\xf6rs\\xf6ksdeltagarna regelbundet, ungef\\xe4r var nittionde minut gick in i en fas med snabba och ryckiga \\xf6gonr\\xf6relse och ett EEG som s\\xe5g ut som om personen var (n\\xe4stan) vaken. Dr\\xf6ms\\xf6mnen \\u2013 Rapid Eye Movement Sleep eller REM-s\\xf6mn var uppt\\xe4ckt.

Forskarna lade ocks\\xe5 m\\xe4rke till andra avvikelser: halsmusklerna slappnade av, medan hj\\xe4rtfrekvens och blodtryck steg. Det h\\xe4r stod i stark kontrast till \\xf6vrig s\\xf6mn, som man idag kallar Non-REM \\u2013 d\\xe5 \\xe4r EEG-v\\xe5gorna \\xe4r l\\xe5ngsamma och b\\xf6ljande, medan \\xf6gonr\\xf6relserna \\xe4r fr\\xe5nvarande eller mjukt b\\xf6ljande och andningfrekevensen och blodtrycket \\xe4r l\\xe5ga. Aserinsky och Kleitman visade ocks\\xe5 att s\\xf6mnen r\\xf6rde sig fr\\xe5n ytlig niv\\xe5, ner mot djup s\\xf6mn (N3), och d\\xe4refter, som n\\xe5got av en efterr\\xe4tt, kom REM-s\\xf6mnen.

En person med ost\\xf6rd s\\xf6mn kommer allts\\xe5 inte att rapportera n\\xe5gon dr\\xf6m p\\xe5 morgonen

En av de mest fascinerande aspekterna av REM \\xe4r att vi \\xe4r f\\xf6rlamade under tiden som den p\\xe5g\\xe5r. Det \\xe4r ju s\\xe5 att allt man g\\xf6r i dr\\xf6mmen ocks\\xe5 sker biologiskt; alla signaler f\\xf6r att springa, hoppa, och s\\xe5 vidare, \\xe4r p\\xe5 v\\xe4g ut till musklerna. Och musklerna i bland annat armar, h\\xe4nder, fingrar och ansikte uttrycker f\\xf6rvisso ofta intensiteten och k\\xe4nslol\\xe4get i dr\\xf6mmen. Men signalerna till bland annat ben, rygg, nacke och s\\xe4te blockeras. Vilket nog \\xe4r tur, med tanke p\\xe5 hur m\\xe5nga som springer i dr\\xf6mmen.

Kanske \\xe4r upplevelsen av att vara fastsp\\xe4nd eller or\\xf6rlig, som \\xe4r s\\xe5 vanlig i dr\\xf6mmar, kopplad till det h\\xe4r f\\xf6rlamningstillst\\xe5ndet. Och sambandet mellan REM och dr\\xf6mmens inneh\\xe5ll finns trots allt, eftersom det \\xe4r via dessa faser vi kommer \\xe5t dr\\xf6mmarna.

Forskarna Aserinsky och Kleitman noterade ocks\\xe5 att om man v\\xe4ckte m\\xe4nniskor under REM-s\\xf6mnen, s\\xe5 fick man oftast en rapport om dr\\xf6mmar. Under \\xf6vrig s\\xf6mn var det mycket ovanligt. Men det r\\xe4cker inte att man vaknar i direkt anslutning till dr\\xf6mmarna, man m\\xe5ste ocks\\xe5 vara vaken n\\xe5gra minuter. En person med ost\\xf6rd s\\xf6mn kommer allts\\xe5 inte att rapportera n\\xe5gon dr\\xf6m p\\xe5 morgonen, medan den som vaknar ofta sannolikt kommer att g\\xf6ra det. Eftersom man l\\xe4ttare v\\xe4cks av en intensiv dr\\xf6m s\\xe5 \\xe4r det troligt att spontana dr\\xf6mrapporter kommer att ha ett mer dramatiskt inneh\\xe5ll \\xe4n icke-rapporterade dr\\xf6mmar. Det ligger d\\xe4rf\\xf6r n\\xe4ra till hands att tro att de psykoanalytiska dr\\xf6manalyserna byggde p\\xe5 de mest spektakul\\xe4ra och intensiva dr\\xf6mmarna.

Man gjorde ocks\\xe5 en rad fysiologiska studier av REM s\\xf6mn. Bland annat uppt\\xe4ckte man att d\\xe4ggdjur, som ju \\xe4r varmblodiga, blev kallblodiga under REM. De f\\xf6rlorar allts\\xe5 f\\xf6rm\\xe5gan att svara p\\xe5 temperaturf\\xf6r\\xe4ndringar. Det h\\xe4r ledde till hypoteser om att REM-s\\xf6mnen hj\\xe4lpte temperaturregleringscentrum att vila/sova under just REM. Men p\\xe5 1970-talet verkade man inte komma s\\xe5 mycket l\\xe4ngre ur klinisk synpunkt. Och blickarna riktades nu mot djups\\xf6mnen, som tycktes spegla hj\\xe4rnans \\xe5terh\\xe4mtningsbehov.

Man f\\xf6rs\\xf6kte ocks\\xe5 tidigt unders\\xf6ka dr\\xf6ms\\xf6mnens betydelse genom att f\\xf6rhindra den genom att v\\xe4cka den sovande n\\xe4r dr\\xf6ms\\xf6mnen kom. M\\xe4rkligt nog tycktes inte detta ge n\\xe5gra effekter p\\xe5 till exempel psykisk balans, s\\xe5 den h\\xe4r typen av forskning minskade sedan kraftigt.

REM-s\\xf6mnen verkar allts\\xe5 ha kommit tillbaka efter att psykiatrin f\\xf6rlorade intresset f\\xf6r den p\\xe5 1960-talet.

Men fram mot 1990-talet s\\xe5 h\\xe4nde n\\xe5got. Det b\\xf6rjade det dyka upp minnesforskare som hittade kopplingar mellan REM-s\\xf6mn och \\xf6verf\\xf6ring av minne fr\\xe5n korttidslagring i hippokampus till l\\xe5ngtidslagring i hj\\xe4rnbarken. Nu fick REM-s\\xf6mnen pl\\xf6tsligt en viktig funktion och forskningen tog ny fart.

De senaste \\xe5ren har det ocks\\xe5 b\\xf6rjat dyka upp resultat som tyder p\\xe5 mycket REM-s\\xf6mn ger mindre \\xe5ngest vid uppvaknandet. Detta har f\\xf6rst\\xe5s stort kliniskt intresse och mycket forskning p\\xe5g\\xe5r. Om resultaten h\\xe5ller, s\\xe5 f\\xe5r vi s\\xe4kert se forskning d\\xe4r man f\\xf6rs\\xf6ker f\\xf6rb\\xe4ttra REM-s\\xf6mnen p\\xe5 olika s\\xe4tt. REM-s\\xf6mnen verkar allts\\xe5 ha kommit tillbaka efter att psykiatrin f\\xf6rlorade intresset f\\xf6r den p\\xe5 1960-talet.

I och f\\xf6r sig kunde man redan p\\xe5 den tiden se att de som led av depression och vissa andra psykiatriska diagnoser gick in i sin f\\xf6rsta REM-period redan efter omkring tio minuter, i st\\xe4llet f\\xf6r det vanliga cirka \\xe5ttio. Men n\\xe5got orsaksf\\xf6rh\\xe5llande p\\xe5visades aldrig.

Och det finns andra sk\\xe4l att t\\xe4nka i de banorna. Det verkar n\\xe4mligen som att insomniker, personer med stora s\\xf6mnbesv\\xe4r, tenderar att ha en kraftigt fragmenterad REM-s\\xf6mn med mycket \\xf6gonr\\xf6relser. Kanske \\xe4r detta det centrala problemet f\\xf6r personer som inte kan sova. REM-s\\xf6mnen \\xe4r ocks\\xe5 speciellt intensiv hos patienter med post-traumatiskt stressyndrom (PTSD), oftast till den grad att man ibland inte v\\xe5gar sova \\xf6ver huvud taget f\\xf6r att slippa de ot\\xe4cka dr\\xf6mmarna. Bakom de \\xe5terkommande mardr\\xf6mmarna antas ligga en of\\xf6rm\\xe5ga att montera bort den emotionella laddningen i ett minne. Detta g\\xf6rs normalt under REM i samband med \\xf6verf\\xf6ringen fr\\xe5n korttidsminne (i hippokampus) till l\\xe5ngtidsminne (i hj\\xe4rnbarken).

I dagens samh\\xe4lle finns en stor medvetenhet om problemen som f\\xf6ljer p\\xe5 f\\xf6r lite s\\xf6mn. Och kanske st\\xe5r vi inf\\xf6r en liknande \\xf6kad medvetenhet om dr\\xf6mmens betydelse.

Nya psykologiska behandlingsmetoder f\\xf6refaller kunna hj\\xe4lpa till att montera bort den d\\xe4r emotionella laddningen och p\\xe5 det s\\xe4ttet minska mardr\\xf6mmarnas intensitet.

Utvecklingen har kommit l\\xe5ngt, men det finns mycket kvar att f\\xf6rst\\xe5 b\\xe5de vad det g\\xe4ller vad som h\\xe4nder n\\xe4r vi dr\\xf6mmer och orsakerna till att vi dr\\xf6mmer. I dagens samh\\xe4lle finns en stor medvetenhet om problemen som f\\xf6ljer p\\xe5 f\\xf6r lite s\\xf6mn. Och kanske st\\xe5r vi inf\\xf6r en liknande \\xf6kad medvetenhet om dr\\xf6mmens betydelse. F\\xf6r att m\\xe5 och fungera bra beh\\xf6ver vi f\\xe5 sova, men vi m\\xe5ste ocks\\xe5 f\\xe5 dr\\xf6mma.

Torbj\\xf6rn \\xc5kerstedt, professor emiritus vid Stockholms universitet och Karolinska institutet