Dostojevskij och dubbelgangarens natur

Published: Jan. 6, 2022, 5 a.m.

b'

Dubbelg\\xe5ngare \\xe4r vanliga i litteraturen sedan 1800-talet. Men de verkar livskraftiga och har f\\xe5tt nytt liv i den moderna tv-serien. Gabriella H\\xe5kansson har en teori om varf\\xf6r.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ess\\xe4n publicerades ursprungligen den 12 september 2018.

En av Fjodor Dostojevskijs mest l\\xe4sta b\\xf6cker \\xe4r \\u201dDubbelg\\xe5ngaren\\u201d. Det \\xe4r hans andra bok som kom bara n\\xe5gra veckor efter succ\\xe9debuten \\u201dArma m\\xe4nniskor\\u201d 1846. Kritikerna gillade den inte. Den var alldeles f\\xf6r absurd f\\xf6r tidens realistiska ideal. \\xc4rligt talat \\xe4r den heller inte en av hans b\\xe4sta b\\xf6cker, men id\\xe9n med en dubbelg\\xe5ngare som en dag dyker upp och totalf\\xf6rst\\xf6r huvudpersonens liv \\xe4r intressant. Den st\\xe4ller en intrikat fr\\xe5ga som l\\xf6per genom hela den moderna litteraturen, och vidare in i dagens tv-serier och popul\\xe4rkultur.

Inom den gotiska skr\\xe4cktraditionen har man tolkat det som en viktoriansk \\xe4ngslan f\\xf6r gr\\xe4ns\\xf6verskridanden, inte minst sexuella s\\xe5dana.

\\u201dDubbelg\\xe5ngaren\\u201d b\\xf6rjar med att den str\\xe4vsamme, lite m\\xe4rklige kanslisten Goljadkin f\\xe5r ett ryck. Han \\xe4r \\xf6vertygad om att alla hans problem kommer att f\\xf6rsvinna om han f\\xe5r gifta sig med chefens dotter Klara. Maniskt shoppar han kl\\xe4der och tar en droska till chefens galamiddag \\u2013 \\xf6vertygad om att han kommer att g\\xf6ra succ\\xe9. Men Goljadkin \\xe4r varken inbjuden eller \\xf6nskad. Och det som skulle bli den f\\xf6rsta kv\\xe4llen i ett helt nytt liv, slutar med brakskandal \\u2013 och han sl\\xe4ngs ut fr\\xe5n festen.

Det \\xe4r p\\xe5 hemv\\xe4gen, n\\xe4r han fylld av skam och sj\\xe4lvhat g\\xe5r l\\xe4ngs kanalen som dubbelg\\xe5ngaren dyker upp, som en personifikation av de sidor hos sig sj\\xe4lv han inte st\\xe5r ut med. Goljadkin bjuder hem honom, super till och ett besynnerligt tycke, n\\xe4stan som k\\xe4rlek, uppst\\xe5r i ruset mellan de tv\\xe5 m\\xe4nnen. Men det dr\\xf6jer inte l\\xe4nge f\\xf6rr\\xe4n dubbelg\\xe5ngaren har tagit \\xf6ver Goljadkins arbete, l\\xe4genhet, umg\\xe4nge och sociala status \\u2013 medan kanslisten sj\\xe4lv degraderats till en sjavig loser. Det slutar med att han m\\xe5ste l\\xe4ggas in p\\xe5 psyket.

\\xc4ven om dubbelg\\xe5ngartemat gjorde entr\\xe9 i litteraturen redan n\\xe5got decennium tidigare med b\\xf6cker som Hoffmans \\u201dDj\\xe4vulsdrogen\\u201d, och Mary Shelleys \\u201dFrankenstein\\u201d, s\\xe5 var det helt nytt f\\xf6r publiken att f\\xe5 f\\xf6lja en sinnesf\\xf6rvirrad person inifr\\xe5n. Dostojevskij inspirerades av den mallade gotiska romanen, men hans mer egensinniga komposition slog an n\\xe5got som gjorde att snart sagt varje f\\xf6rfattare med anseende ville skriva en egen dubbelg\\xe5ngarber\\xe4ttelse. Poe, Stevenson, Dickens, Wilde, Conrad, du Maurier och Nabokov \\u2013 alla har de gett sin version av temat. S\\xe5 vad \\xe4r det hos dubbelg\\xe5ngaren som attraherar egentligen? Inom den gotiska skr\\xe4cktraditionen har man tolkat det som en viktoriansk \\xe4ngslan f\\xf6r gr\\xe4ns\\xf6verskridanden, inte minst sexuella s\\xe5dana. Den m\\xf6rka andre \\xe4r ett monster som uppst\\xe5r n\\xe4r m\\xe4nniskan syndat mot Gud, moralen eller naturen, som doktor Frankenstein n\\xe4r han skapar liv ur d\\xf6d materia.

I den traditionella sk\\xf6nlitteraturen har tolkningen ist\\xe4llet kommit att pr\\xe4glas av Sigmund Freud. I sin ess\\xe4 \\u201dDet kusliga\\u201d anv\\xe4nder han Hoffmans dubbelg\\xe5ngare i novellen \\u201dSandmannen\\u201d som exempel p\\xe5 just det kusliga \\u2013 n\\xe5got som \\xe4r v\\xe4lbekant men \\xe4nd\\xe5 fr\\xe4mmande. I dubbelg\\xe5ngaren k\\xe4nner du igen dig sj\\xe4lv, men f\\xe5r samtidigt m\\xf6jlighet att se dig sj\\xe4lv utifr\\xe5n, med andras blick, precis som Goljadkin. Och Freud satte tonen. Under dubbelg\\xe5ngarlitteraturens glansperiod blev de psykologiska l\\xe4sningarna helt dominerande. Den andre skulle f\\xf6rst\\xe5s som en r\\xe4dsla f\\xf6r att det psykiskt f\\xf6rtr\\xe4ngda kunde blottas, men kanske gav den l\\xe4sningen inte hela bilden?

I familjev\\xe5ningen och salongen fanns inte plats f\\xf6r n\\xe5gra l\\xe5ga beg\\xe4r [...] samtidigt som staden och gatan med sina lockande synder l\\xe5g \\xf6ppen.

F\\xf6r om vi g\\xe5r tillbaka till Dostojevskij och skalar bort allt utanp\\xe5verk s\\xe5 handlar ju romanen om en man som van\\xe4ras socialt och g\\xe5r under. Om och om igen upprepas, i Bengt Samuelsons fina \\xf6vers\\xe4ttning, fraserna \\u201ddra i smutsen\\u201d och \\u201df\\xe5 sitt rykte sv\\xe4rtat\\u201d om den stackars Goljadkin. Samma sak sker i Edgar Allas Poes \\u201dWilliam Wilson\\u201d d\\xe4r huvudpersonen avsl\\xf6jas som en tarvlig falskspelare av sin dubbelg\\xe5ngare \\u2013 och i Vladimir Nabokovs \\u201dF\\xf6rtvivlan\\u201d s\\xe5 \\xe4r det den sk\\xf6tsamme aff\\xe4rsmannen Felix som f\\xe5r id\\xe9n att m\\xf6rda sin dubbelg\\xe5ngare f\\xf6r att f\\xe5 ut livf\\xf6rs\\xe4kringen, och naturligtvis misslyckas.

Det karakteristiska verkar vara att dubbelg\\xe5ngaren synligg\\xf6r huvudpersonens d\\xe5liga sidor, antingen genom att sj\\xe4lv vara tygell\\xf6s och amoralisk, eller genom att trigga och avsl\\xf6ja originalets bristande moral. Och fr\\xe5gan \\xe4r om det inte \\xe4r moralproblematiken som \\xe4r genrens fundament? Konflikten som gestaltas utspelar sig kanske inte, som Freud menar, inom individen, utan mellan individen och samh\\xe4llet, eller mer specifikt, mellan mannen och samh\\xe4llet, f\\xf6r den stora majoriteten f\\xf6rfattare som skrivit om dubbelg\\xe5ngare \\xe4r ju, liksom dubbelg\\xe5ngarna sj\\xe4lva, m\\xe4n.

S\\xe5 vad \\xe4r det f\\xf6r djupt liggande oro manlig dubbelg\\xe5ngaren ger uttryck f\\xf6r? Kanske har det n\\xe5got att g\\xf6ra med de sociala regelsystem som v\\xe4xte fram under moderniteten, och som kom att kontrollera och forma just mansrollen p\\xe5 ett nytt s\\xe4tt. Huvudpersonerna \\xe4r ju kanslister, l\\xe4kare och jurister, m\\xe4n ur det h\\xe5rt arbetande borgerskapet som byggde sin klassidentitet p\\xe5 ordningssamhet, pliktk\\xe4nsla och moralisk r\\xe4ttskaffenhet. I familjev\\xe5ningen och salongen fanns inte plats f\\xf6r n\\xe5gra l\\xe5ga beg\\xe4r eller utsv\\xe4vningar, allra minst vad g\\xe4llde det sexuella, samtidigt som staden och gatan med sina lockande synder l\\xe5g \\xf6ppen. Men bara f\\xf6r mannen, vilket nog f\\xf6rklarar varf\\xf6r dubbelg\\xe5ngarlitteraturen \\xe4r en s\\xe5 specifikt manlig genre.

I 1800-talets dagb\\xf6cker och brev ser man ofta m\\xe4n som ger uttryck f\\xf6r sin skam \\xf6ver att ha supit ner sig, spelat bort pengar eller k\\xf6pt sex, men mycket lite av detta ventileras i romanen p\\xe5 grund av den h\\xe5rda censuren. Dubbelg\\xe5ngaren blir d\\xe5 en litter\\xe4r gestaltning av en r\\xe4dsla som inte kan v\\xe4dras offentligt, och som bottnar i en skr\\xe4ck f\\xf6r deklassering och social utst\\xf6tning.

F\\xf6r det ju \\xe4r mot det postindustriella samh\\xe4llets normer och moral som den manliga dubbelg\\xe5ngaren brottas idag,

Men var hittar vi d\\xe5 dubbelg\\xe5ngaren idag, n\\xe4r censuren avskaffats och vi kan prata om allt? Ett bra exempel \\xe4r tv-serien \\u201dTrue detective\\u201d fr\\xe5n 2014, som skapats av litteraturhistorikern Nic Pizzalotti. Kriminalarna Rust Cohle och Marty Hart gestaltar tv\\xe5 sidor av manligheten; den fria amoraliska outsidern som varken tror p\\xe5 gud, naturen eller samh\\xe4llet, men \\xe4nd\\xe5 \\xe4r den som agerar r\\xe4tt och \\xe4r sann, och den tyglade, moraliska familjefadern som bygger samh\\xe4llet, men \\xe4nd\\xe5 hycklar och beg\\xe5r onda handlingar. Serien har kritiserats f\\xf6r att vara en bromance, och enbart fokusera p\\xe5 m\\xe4ns relationer, men jag tycker den kan ses som vidareutveckling av det gamla dubbelg\\xe5ngartemat, som gestaltar konflikten mellan det otyglade driftslivet, och kravet p\\xe5 att kontrollera beg\\xe4ren och inlemma sig i den sociala ordningen. Fr\\xe5gan som gestaltas \\xe4r precis samma som hos Dostojevskij och Poe: Hur ska mannen m\\xf6ta de moralkrav som st\\xe4lls p\\xe5 honom, hur ser den goda maskuliniteten ut?

Som en extra krydda kan man s\\xe4ga att serien har en tredje huvudperson, den inavlade seriem\\xf6rdaren \\u2013 ett driftsstyrt mansmonster som utg\\xf6r den goda maskulinitetetens motsats, och \\xe4r ett talande exempel p\\xe5 hur det g\\xe5r om man hamnar utanf\\xf6r samh\\xe4llet. \\xc4ven en fj\\xe4rde huvudperson anas. Precis som Sankt Petersburg i b\\xf6rjan av industrialismens och byr\\xe5kratins era i Ryssland spelade en avg\\xf6rande roll f\\xf6r Dostojevskij, s\\xe5 spelar den amerikanska s\\xf6dern med sitt industriella f\\xf6rfall, och sitt dubbla rop p\\xe5 gudsfruktan och frihet, en av huvudrollerna i gotiska \\u201dTrue Detective\\u201d.

F\\xf6r det ju \\xe4r mot det postindustriella samh\\xe4llets normer och moral som den manliga dubbelg\\xe5ngaren brottas idag, och \\xe4ven om \\u201dTrue Detective\\u201d gestaltar ett specifikt amerikansk dilemma med sin rashistoria och sin klasskamp, s\\xe5 finns grundkonflikten i alla samh\\xe4llen. De gemensamma lagarna och det sociala trycket st\\xe4lls mot den enskilda personens frihetsl\\xe4ngtan och beg\\xe4r. Den konflikten kommer aldrig l\\xf6sas, och dubbelg\\xe5ngaren, ja han kommer komma tillbaka \\u2013 om och om igen.

Gabriella H\\xe5kansson, f\\xf6rfattare

 

Dubbelg\\xe5ngarlitteratur

Fjodor Dostojevskij \\u201dDubbelg\\xe5ngaren\\u201d, \\xf6versatt av Bengt Samuelson, Bakh\\xe5ll, 2004

Vladimir Nabokov \\u201dF\\xf6rtvivlan\\u201d, \\xf6versatt av Aris Fioretos, Modernista, 2017

Edgar Allan Poe \\u201dWilliam Wilson\\u201d, \\xf6versatt av Erik Carlquist, i \\u201dEdgar Allan Poe. Samlade noveller\\u201d volym 1, H:str\\xf6m, 2005

Mary Shelley \\u201dFrankenstein eller den moderne Prometheus\\u201d, \\xf6versatt av M\\xe5ns Winberg, Bakh\\xe5ll, 2017

E.T.A. Hoffmann, \\u201dDj\\xe4vulsdrogen\\u201d, \\xf6versatt av Knut Stubbendorrf, Vertigo, 2017

E.T.A. Hoffmann, \\u201dSandmannen\\u201d, \\xf6versatt av Jan Nyvelius, Natur&Kultur, 2001

Robert W. Chambers, \\u201dKungen i gult\\u201d, \\xf6versatt av Jonas Wessel, Hastur, 2014

Sigmund Freud, \\u201dDet kusliga\\u201d, \\xf6versatt av Ingrid Wik\\xe9n Bonde, Clarence Craaford, Lars Sj\\xf6gren, i serien \\u201dSamlade skrifter, av Sigmund Freud\\u201d, volym XI \\u201dKonst och litteratur\\u201d, Natur&Kultur, 2007

'