BROADCASTS.com

b'

Varje dag anv\\xe4nder vi namn p\\xe5 orter utan att t\\xe4nka p\\xe5 vad de betyder. Men den som vill veta kommer att uppt\\xe4cka en v\\xe4rld av hemligheter och fascinerande historia. Nils Markus Karlsson guidar oss dit.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Karesuando, Nattavaara, Duortnisj\\xe1vri, Morj\\xe4rv, Bastusund, Ljustr\\xe4sk, K\\xe5taliden, Blattniksele, Nattl\\xe4gertj\\xe4rnen, Jormvattnet, Vindeln, Hand\\xf6l, Fr\\xf6s\\xf6n, Sk\\xe4rsj\\xf6v\\xe5len, Korskrogen, Njut\\xe5nger, Vasselbodarna, Svabensverk, Tors\\xe5ker, St\\xf6llet, Nopikoski, Ena, \\xd6na, Byn, Gustav Adolf, Skinnskatteberg, Rabbatsbenning, Morgong\\xe5va, Harg, Svartl\\xf6ga, Bagarmossen, Himmerfj\\xe4rden, Fr\\xe4ndesta, Zinkgruvan, Kolm\\xe5rden, Roma, Smiss, Mathem, V\\xe4ttern, Hedekas, Island, Pater Noster, Naum, S\\xf6t\\xe5sa, Int\\xe4kt, Sm\\xe5land, Byxelkrok, Kristianopel, Utl\\xe4ngan, Tattam\\xe5la, Immeln, Gl\\xe4djelida, Frilles\\xe5s, Derome, Abild, M\\xf6lle, Kv\\xe4rk, \\xc5labodarna, Tittente, Skan\\xf6r.

Ortsnamnen beskriver en r\\xf6relse, som om vi \\xe5kt \\u2013 l\\xe5t s\\xe4ga bil \\u2013 f\\xf6r h\\xe4r \\xe4r m\\xe5nga sm\\xe5orter, knappt byar ens, som passerats l\\xe4ngs v\\xe4gen, ringlande fr\\xe5n norr till s\\xf6der.

Den som har en k\\xe4nsla f\\xf6r detta avl\\xe5nga lands s\\xe4tt att uttrycka sig vet att Nattavaara \\xe4r fr\\xe4mmande f\\xf6r Skan\\xf6r, att Njut\\xe5nger inte \\xe4r granne med Gl\\xe4djelida. Vissa ortsnamnselement finns bara i vissa trakter \\u2013 och det \\xe4r s\\xe5 det \\xe4r.

Den som bekantar sig med ortnamnsforskningen finner svar, finner att en karta full av ortsnamn \\xe4r en episk ber\\xe4ttelse om hur markerna i det h\\xe4r landet en g\\xe5ng m\\xf6tte m\\xe4nniskorna, d\\xe5 dessa s\\xf6kte sig fram efter den sm\\xe4ltande isens tillbakadragande. Det \\xe4r en oslagbart rik, allomfattande, och omv\\xe4xlande journal. Emellan\\xe5t en smula enahanda med sina omkv\\xe4den. Som \\u201dred\\u201d, \\u201dr\\xf6d\\u201d och \\u201dryd\\u201d. \\xc4lvsered, Studser\\xf6d, M\\xe5lryd. G\\xf6talands alla -red, -r\\xf6d och -ryd skvallrar om hur n\\xe5gon n\\xe5gong\\xe5ng arbetat h\\xe5rt och l\\xe4nge, och r\\xf6jt i en obrukbar, stenig, risig skog. Fornsvenskans rydh kommer fr\\xe5n ett \\xe4nnu \\xe4ldre ord \\u2013 och det betyder just r\\xf6jning. Orter med denna \\xe4ndelse \\xe4r \\xe4n idag ofta sm\\xe5, lite avsides.

Av namnen g\\xe5r att dra slutsatser om hur gammal en plats \\xe4r, hur l\\xe4nge sen det \\xe4r som den namngavs. Efterled som \\u201d-arve\\u201d, \\u201d-b\\xf6le\\u201d, \\u201d-l\\xf6sa\\u201d och \\u201d-m\\xe5la\\u201d kommer fr\\xe5n olika och \\xf6verlappande epoker. St\\xe4llen med \\u201dtuna\\u201d i namnet har varit centralorter i en f\\xf6rhistorisk samh\\xe4llsordning. De med \\u201dvi\\u201d, \\u201dve\\u201d och \\u201dv\\xe4\\u201d avsl\\xf6jar en f\\xf6rkristen helig plats.

Jag finner det outs\\xe4gligt r\\xf6rande att folk idag g\\xe5r omkring och anv\\xe4nder dessa namn \\u2013 utan att veta vad de v\\xe4cker. Och att man p\\xe5 en digital karta kan zooma in och ut, svepa i alla v\\xe4derstreck och l\\xe4sa, smaka, undra: Vad? Vad \\xe4r nu detta f\\xf6r en plats? Med detta namn.

Namnen har alltid ett ursprung, om \\xe4n sv\\xe5rfunnet. En ortsnamnstolkare h\\xe4mtar sina verktyg fr\\xe5n s\\xe5 olika f\\xe4lt som lingvistik, geografi, v\\xe4xtl\\xe4ra, zoologi, ekonomisk historia, geologi, m\\xe4nniskohistoria, arkitektur, lantbrukshistoria, sj\\xf6fart, fortskaffningshistoria, kultur, etymologi, estetik. Lokalk\\xe4nnedom \\xe4r en nyckel, likas\\xe5 en k\\xe4nsla f\\xf6r dialekten.

F\\xf6r den som s\\xf6ker sig in i ortsnamnen blir de till kapslar kvarl\\xe4mnade av m\\xe4nniskor, individer, folk, tillh\\xf6rande en viss kultur, en viss erfarenhetssf\\xe4r, med vissa avsikter, och de ber\\xe4ttar om hur dessa en g\\xe5ng kom till en viss trakt, m\\xe5nga g\\xe5nger aldrig formad av m\\xe4nskliga pr\\xe4glare, av h\\xe5lla-p\\xe5are \\u2013 och de gav platsen namn. Ibland fanns en viss avsikt men oftare blev det vad det blev, utan annat upps\\xe5t \\xe4n att med ord m\\xe4rka ut en plats, som ett s\\xe4tt att orientera sig, att uppr\\xe4tta punkter i landskapet. Ska du till Sn\\xf6grinde? Nej, jag ska l\\xe4ngre, till Loggarve. Namnen kultiverar obygden, g\\xf6r den brukbar f\\xf6r den m\\xe4nskliga tungan.

Ortsnamn r\\xf6jer vad forna tiders m\\xe4nniskor s\\xf6kt och tittat efter. Som att ta sig \\xf6ver en \\xe5. H\\xe4star finner l\\xe4mpliga platser f\\xf6r vadande, allts\\xe5: H\\xe4stevadet och Horsvad \\u2013 men \\xe4ven Kedevad, killingarnas vadst\\xe4lle. Ulva i Uppland hette en g\\xe5ng Ulvavadh. Det var d\\xe4r vargar tog sig \\xf6ver Fyris \\u2013 ett ortsnamn som fungerar som en varning. Andra talar om jakt, och f\\xe5ngstmetod, som Bj\\xf6rnb\\xe5set i \\xd6sterg\\xf6tland, eller R\\xe4vgrav i G\\xe4strikland. \\xc5lkistan i Solna. I Agnsj\\xf6n togs bete att agna med. F\\xf6r en biolog kan namnen ge upplysningar om vilka arter som funnits i vilka trakter. Laxsj\\xf6n, G\\xe4ddsj\\xf6n, Abborrvattnet, M\\xf6rttj\\xe4rn. Sj\\xf6ar har som regel uppkallats efter den b\\xe4sta fisken som fanns i sj\\xf6n. Allts\\xe5 g\\xe5r det att genom namnen dra slutsatser om b\\xe5de vad som levt \\u2013 och inte levt \\u2013 i ett visst vattendrag.

Och s\\xe5 uroxen! Den sista uroxen l\\xe4r ha d\\xf6tt i den polska Jaktor\\xf3w-skogen 1627. Men i trakterna kring Uran\\xe4s, Uren och i Urshult, str\\xf6var den \\xe4nnu fritt \\u2013 till namnet.

Som inom alla f\\xe4lt finns utmarker, apokryfer, vilda spekulationer och vita fl\\xe4ckar. Trakter som vissa av oss bara m\\xe5ste upps\\xf6ka. Ta detta med noa-namn \\u2013 noa: ett ord fr\\xe5n S\\xf6derhavet, s\\xe5 l\\xe5ngt bort p\\xe5 planeten man kan komma. Ett noa-namn anv\\xe4nds ist\\xe4llet f\\xf6r det riktiga namnet d\\xe5 uttalandet av detta antas kunna frammana olycka, kanske en viss guds vrede. Ett typiskt exempel \\xe4r ordet \\u201dulv\\u201d som ingen m\\xe4nniska, r\\xe4dd om sitt skinn, tordes uttala f\\xf6rr i tiden. Ist\\xe4llet allts\\xe5 \\u201dvarg\\u201d. Eller \\u201dgr\\xe5ben\\u201d eller \\u201dgullfot\\u201d. Det skulle g\\xe4rna vara smickrande, som \\u201dgull\\u201d. Gr\\xe4ns\\xe4lven mellan V\\xe4sterg\\xf6tland och V\\xe4rmland hette en g\\xe5ng Amn \\u2013 idag finns namnet bevarat i sockennamnet Amneh\\xe4rad. Men \\xe4lven heter numer Gullsp\\xe5ng, och gullsp\\xe5ng betyder guldsp\\xe4nnet. Ett namn som anv\\xe4nts f\\xf6r att fj\\xe4ska och lugna \\xe4lvens farliga och heliga vatten. Det som f\\xf6rr hette Bl\\xe5kulla d\\xf6ptes redan p\\xe5 1500-talet om till Jungfrun \\u2013 f\\xf6r s\\xe4kerhets skull. (Namnen har sedan sammanblandats till dagens Bl\\xe5 Jungfrun.) Till och med ett namn som \\u201dV\\xe4nern\\u201d \\xe4r omtvistat. Det kan ocks\\xe5 vara ett noa-namn. T\\xe4nk om Sveriges st\\xf6rsta sj\\xf6s egentliga namn \\xe4r dolt f\\xf6r oss!?

Det finns mer, men ja, de mest laddade, de mest f\\xf6rborgade namnen, v\\xe5gar jag f\\xf6rst\\xe5s inte n\\xe4mna i ett sammanhang som detta. Och dessutom: Det h\\xe4nder att forskarna g\\xe5r bet. De n\\xe5r inte fram till orten, kommer inte inunder dess ljud. M\\xe5nga namn p\\xe5 \\xe5ar vet man inte vad de betyder. De \\xe4r f\\xf6r gamla. Men d\\xe5 vet man \\xe4nd\\xe5, att genom att bruka detta namn \\u2013 jag \\xe4r sj\\xe4lv uppvuxen vid Viskan, vars namn ingen lyckats tolka \\u2013 s\\xe5 ing\\xe5r man i en m\\xe5ngtusen\\xe5rig gemenskap. Jag tar \\xf6ver ett namn, ett ljud, som de f\\xf6re mig tog \\xf6ver av de f\\xf6re dem som tog \\xf6ver det av de f\\xf6re dem, som...

F\\xf6r hur m\\xe5nga tusen \\xe5r sen gick namnets inneb\\xf6rd f\\xf6rlorad f\\xf6r m\\xe4nniskorna vid \\xe5ns lopp?

S\\xe5 \\xe4r somliga av dessa ortnamn tomma kapslar, namn som blivit till ljud allena. N\\xe5gra av dem b\\xe4r antagligen bortgl\\xf6mda gudars namn, som Ludgo och G\\xf6teve. Namnen \\xf6ppnar gruvg\\xe5ngar in i historiens tysta berg, in i \\xf6vergivna tempel med omkullslagna urnor, fallna fallosar. Mj\\xe4rdevi, Nalavi, N\\xe4rby \\u2013 bel\\xe4gg f\\xf6r att gudinnan Nerthus, eller Nj\\xe4rd, har dyrkats i detta land. Eller? I de obegripliga ortsnamnens undervegetation surrar och viskar det alltj\\xe4mt, av n\\xe5got, n\\xe5got. Kanske kan de brukas till \\xe5kallan. Viskan, \\xc4tran, Nissan, Lagan. Viskan, \\xc4tran, Nissan, Lagan...

Nils Markus Karlsson, kulturarbetare

L\\xe4nkar och boktips

Lantm\\xe4teriets karta: https://minkarta.lantmateriet.se/

Institutet f\\xf6r spr\\xe5k och folkminnen \\u2013 p\\xe5 hemsidan finns mycket om ortsnamn och l\\xe4nkar till \\xe4nnu mer https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-ortnamn-i-sverige

Institutet f\\xf6r spr\\xe5k och folkminnen, Isof, bjuder ocks\\xe5 p\\xe5 ett ortsnamnskviss https://www.isof.se/lar-dig-mer/kviss/kviss-om-ortnamn

J\\xf6ran Sahlgren: Vad v\\xe5ra ortnamn ber\\xe4tta, Albert Bonniers boktryckeri, 1944.

Staffan Nystr\\xf6m: Sm\\xe5namn och andra ortnamn, Riksantikvarie\\xe4mbetet, 2003.