BROADCASTS.com

b'

T\\xe4nk om alla program bara funkade. Om allt var enkelt, \\xf6versk\\xe5dligt och sorterat. Viljan till standardisering och ordning \\xe4r gammal, men kan vara b\\xe5de farlig och ineffektiv, varnar David W\\xe4sterfors.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

\\u201dKan vi inte h\\xe5lla oss till en plattform?\\u201d, t\\xe4nker jag en stressig dag. Kan vi inte slippa allt hoppande mellan olika system och alla installeringar och ikoner som flimrar s\\xe5 ilsket bara f\\xf6r att man haft fr\\xe4ckheten att f\\xf6rsumma dem en minut.

Om du k\\xe4nner igen dig i dr\\xf6mmen om en enklare digital hantering \\u2013 om ett system f\\xf6r meddelanden och ett s\\xe4tt att identifiera sig \\u2013 d\\xe5 k\\xe4nner du kanske ocks\\xe5 igen dig i det h\\xe4r: \\u201dfullst\\xe4ndigt kaos\\u201d i kommunikationen, \\u201dvilt primitiva f\\xf6rh\\xe5llanden\\u201d och ett \\u201df\\xf6rvirrande \\xf6verfl\\xf6d\\u201d.

Det l\\xe5ter som dagens informationssamh\\xe4lle, som en vanlig dag en bit in p\\xe5 2000-talet med bortgl\\xf6mda l\\xf6senord och pockande uppdateringar i \\xf6verlappande f\\xf6nster.

Men det g\\xe4ller informationssamh\\xe4llet f\\xf6r hundra \\xe5r sedan. Det g\\xe4ller pappershanteringen i Sverige 1919, med brevpapper, blanketter, provkartor, kataloger, b\\xf6cker, tidskrifter och postf\\xf6rs\\xe4ndelser \\u2013 allt i olika format.

Kontoret f\\xf6r hundra \\xe5r sedan var \\xf6versv\\xe4mmat och oordnat.

Komplexiteten skars ned, enhetlighet uppn\\xe5ddes. Och informationsm\\xe4ngden tilltog, m\\xe4rkligt nog.

Chefen f\\xf6r riksbankens pappersbruk tillh\\xf6rde den tidens f\\xf6respr\\xe5kare f\\xf6r standardisering. Det var hans ord jag citerade. Ett sv\\xe4llande statsmaskineri kr\\xe4vde rationell organisering, menade denne chef. Enhetsformat f\\xf6r papper \\u2013 som b\\xf6rjat inf\\xf6ras utomlands \\u2013 var l\\xf6sningen. Och den l\\xf6sningen lever vi med idag, n\\xe4mligen A4-papperet inom det s\\xe5 kallade A-formatet, med sidproportionerna 1 g\\xe5nger roten ur 2. Det \\xe4r ett papper stort som en sextondels kvadratmeter.

S\\xe5 stort \\xe4r \\u201dett papper\\u201d. S\\xe5 stort blev ett papper efter standardiseringen som fullbordades f\\xf6rst 1946 efter minst tjugofem \\xe5rs debatt.

Nu skulle informationen inte l\\xe4ngre anl\\xe4nda i olika format utan i ett och samma. Kuvert, p\\xe4rmar, mappar, skrivbordsl\\xe5dor, arkivsk\\xe5p och skrivare \\u2013 mycket kom att anpassas efter detta format. Komplexiteten skars ned, enhetlighet uppn\\xe5ddes. Och informationsm\\xe4ngden tilltog, m\\xe4rkligt nog.

F\\xf6r \\xe4ven om standardiseringsivrarna ville motsatsen producerades bara mer och mer information ju b\\xe4ttre kontoren blev p\\xe5 att hantera den. Ett standardiserat pappersformat underl\\xe4ttade standardiserade blanketter som var enklare att fylla i och l\\xe4sa av. Sedan drog det iv\\xe4g ordentligt. Byr\\xe5kratin fann sk\\xe4l till nya blanketter f\\xf6r snart sagt varje liten uppgift.

\\u201dAtt minnas och vidarebefordra muntliga meddelanden g\\xe5r endast till en viss gr\\xe4ns\\u201d, st\\xe5r det i en kontorshandledning fr\\xe5n 1959. \\u201dSedan m\\xe5ste man tillgripa blanketter\\u201d. En \\u201driktig\\u201d blankett skulle ha gr\\xf6na linjer och gr\\xf6n text f\\xf6r att kontrastera mot det ifyllda svarta och den skulle ha rutor anpassade efter skrivmaskinens tabulator.

Allt det h\\xe4r ber\\xe4ttar Charlie J\\xe4rpvall i sin fyndiga avhandling i mediehistoria, \\u201dPappersarbete\\u201d fr\\xe5n 2016. J\\xe4rpvalls iakttagelser av kontorspapperets 1900-talshistoria bildar en fin mix av igenk\\xe4nning och fr\\xe4mlingskap. \\xc5 ena sidan dras man snabbt in i en k\\xe4nsla av \\u201ds\\xe5 \\xe4r det nu ocks\\xe5, fast inte vad g\\xe4ller just papper\\u201d. \\xc5 andra sidan k\\xe4nns det som att bes\\xf6ka en annan planet, en pappers- och blankettplanet.

Det \\xe4r fantastiskt att l\\xe4sa om debatten som f\\xf6regrep A-formatets seger, till exempel de estetiska argumenten emot. I en statlig utredning 1943 meddelade Kammarr\\xe4tten att A4 var \\u201dur v\\xe4rdighetssynpunkt ol\\xe4mplig\\u201d. Och Hovr\\xe4tten f\\xf6r \\xd6vre Norrland inv\\xe4nde att folio \\u2013 ett annat format \\u2013 var mer \\u201destetiskt tilltalande\\u201d eftersom det \\xf6verensst\\xe4mde med det gyllene snittet, ett klassiskt sk\\xf6nhetsideal.

Samma l\\xe4ttnad verkar ha varit f\\xf6rknippad med A4-arket och den rationella blanketten som idag f\\xf6rknippas med till exempel ett inloggningss\\xe4tt eller ett s\\xf6kf\\xf6nster.

Att f\\xf6rh\\xe5lla sig till A4 p\\xe5 s\\xe5dana s\\xe4tt ger en lite hisnande k\\xe4nsla. Detta engagemang \\xf6ver papper! Men \\xe4nd\\xe5 \\xe4r det s\\xe5 igenk\\xe4nnbart, f\\xf6r idag diskuteras ju webbsidor och webbdesign med motsvarande inlevelse. B\\xe5de p\\xe5 jobbet och privat blir m\\xe4nniskor uppr\\xf6rda om internet inte ser snyggt ut, om det bidrar till kaos snarare \\xe4n ordning. Idag annonserar vi efter \\u201dwebbredakt\\xf6r\\u201d, inte \\u201dmaskinskriverska\\u201d eller \\u201dblankettman\\u201d.

Blankettman \\u2013 bara ordet ger overklighetsk\\xe4nsla. P\\xe5 fyrtio- och femtiotalet var det ett yrke.

Beklagandet \\xf6ver f\\xf6rvirring och \\xf6verfl\\xf6d i informationssamh\\xe4llet \\xe4r allts\\xe5 igenk\\xe4nnbart men ocks\\xe5 f\\xf6rest\\xe4llningen om att en g\\xe5ng f\\xf6r alla n\\xe5 ordning genom en form eller en teknologi. Samma l\\xe4ttnad verkar ha varit f\\xf6rknippad med A4-arket och den rationella blanketten som idag f\\xf6rknippas med till exempel ett inloggningss\\xe4tt eller ett s\\xf6kf\\xf6nster.

Dagens kontorsarbete verkar befinna sig i ett slags prolog till en \\xe5tminstone t\\xe4nkbar framtida standardisering som v\\xe4l knappast kommer att ledas av staten utan av akt\\xf6rer som banker, Google, Youtube och Facebook, med ganska ot\\xe4cka och n\\xe4stintill totalit\\xe4ra informationsanspr\\xe5k. Vad skulle vi s\\xe4ga idag i en kontorshandledning? Kanske s\\xe5 h\\xe4r: \\u201dAtt minnas och vidarebefordra muntliga meddelanden g\\xe5r endast till en viss gr\\xe4ns. Sedan m\\xe5ste man tillgripa uppkoppling.\\u201d

\\u201dDet \\xe4r genom sm\\xe5 detaljer som stora system byggs\\u201d, skriver Charlie J\\xe4rpvall. En \\xf6verenskommelse om var adressen ska placeras p\\xe5 ett kuvert, WiFi i offentliga lokaler \\u2013 detaljer genererar system. Men som sociala varelser \\xe4r vi alltf\\xf6r b\\xe5ngstyriga f\\xf6r att enbart falla in i system. S\\xe4tt upp en regel och vi kringg\\xe5r den genast. Formulera en standard och vi ler milt och finner ett undantag. Oordning p\\xe5 en arena kan visserligen ge vika f\\xf6r systematisering men d\\xe5 uppst\\xe5r snart en annan arena och ordningsproblemet migrerar dit. \\u201dFormatanarkin\\u201d f\\xf6r papper \\xe4r avskaffad men digital anarki finns ist\\xe4llet, med vidh\\xe4ngande ambitioner att str\\xf6mlinjeforma alla appar och sajter.

Men kanske \\xe4r en universall\\xf6sning inte l\\xf6sningen. I Kina finns n\\xe4stan en universall\\xf6sning i form av appen WeChat som kombinerar meddelanden, diskussioner, best\\xe4llningar och betalningar. Men Kina har som bekant bara ett parti och det censurerar f\\xf6rst\\xe5s appen. Kontrollen blir l\\xe4ttare att genomf\\xf6ra eftersom WeChat samlar s\\xe5 m\\xe5nga miljoner anv\\xe4ndare i samma system.

Man hade uppt\\xe4ckt att det fanns filtar i \\xe5tminstone femton storlekar i landet. Denna variation, menade tidskriften, borde i princip kunna reduceras till en normalfilt

Kontorsarbetets \\u201ddagliga plockande och sorterande\\u201d, f\\xf6r att l\\xe5na Charlie J\\xe4rpvalls ord, var ett s\\xe4tt att ordna v\\xe4rlden. Och idag klickar vi och \\xf6ppnar, matar in och klickar p\\xe5 nytt. Samtidigt som det finns n\\xe5got utmattande i en m\\xe5ngfald av former finns det ocks\\xe5 n\\xe5got charmigt.

Min po\\xe4ng g\\xe4ller detta v\\xe4xelspel. Det g\\xe4ller det ofullbordade i ordnandet av information, sj\\xe4lva om\\xf6jligheten i att f\\xe5 ett slut p\\xe5 det.

N\\xe5gra av iakttagelserna i J\\xe4rpvalls avhandling om papper handlar om andra och parallella ordningsf\\xf6rs\\xf6k i b\\xf6rjan av 1900-talet, till exempel riktade mot hush\\xe5llet. Folkhemmets vetenskapliga ideal skulle f\\xf6rst\\xe5s r\\xe5da \\xe4ven h\\xe4r. I ett nummer av standardiseringstidskriften Sl\\xf6seri 1928 togs filten p\\xe5 stort allvar. Man hade uppt\\xe4ckt att det fanns filtar i \\xe5tminstone femton storlekar i landet. Denna variation, menade tidskriften, borde i princip kunna reduceras till en normalfilt med m\\xe5tten 150 g\\xe5nger 200 centimeter. Och normalfilten skulle vara enf\\xe4rgad, \\u201dneutral\\u201d och av \\xe4ndam\\xe5lsenlig kvalitet.

Ja, vad s\\xe4ger man? Ett land vars hush\\xe5ll bara har normalfiltar, det \\xe4r en b\\xe5de rolig och ryslig tanke. I denna \\xf6nskan tycker jag mig se det rationella projektets k\\xe4rna men ocks\\xe5 dess l\\xf6jlighet.

Den kan vi v\\xe4l ha i \\xe5tanke \\u2013 normalfilten \\u2013 n\\xe4r n\\xe4sta standardiseringsv\\xe5g sk\\xf6ljer \\xf6ver oss, hur mycket avlastning fr\\xe5n \\u201df\\xf6rvirrande \\xf6verfl\\xf6d\\u201d vi \\xe4n hoppas p\\xe5.

David W\\xe4sterfors, sociolog

Litteratur

Charlie J\\xe4rpvall: Pappersarbete\\u2013 formandet av och f\\xf6rest\\xe4llningar om kontorspapper som medium. Mediehistoriskt arkiv, 2016.