BROADCASTS.com

b'

\\xc5ren runt sekelskiftet 1900 var en motstridig epok. En tid f\\xf6r sexuella experiment, men ocks\\xe5 djup misogyni och antisemitism. Mots\\xe4gelserna beskrivs tydligast av Colette, menar Ulrika K\\xe4rnborg.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Det \\xe4r f\\xe5 f\\xf6rfattare fr\\xe5n f\\xf6rra sekelskiftet som fortfarande har f\\xf6rm\\xe5gan att uppr\\xf6ra. Sidonie-Gabrielle Colette, h\\xe4r f\\xf6r enkelhetens skull kallad Colette, \\xe4r en av dem.

Pocketutg\\xe5vorna av hennes b\\xf6cker st\\xe5r i min bokhylla, tummade och med spruckna ryggar, prydda av sliskiga omslag som fortfarande g\\xf6r mig genererad. Titlar som "Vagabonden", "I bojor", "Sido" och "Ch\\xe9ri" v\\xe4cker associationer till m\\xf6rka budoarer och \\xe5ldrade kokotter som fl\\xe4ktar sig med dyrbara solfj\\xe4drar. Alla \\xe4r de skrivna i en stil som jag trots det upplever som omedelbart tilltalande: fr\\xe4sch, passionerad och engagerad.

"K\\xe4rlek \\xe4r ingen hederv\\xe4rd k\\xe4nsla". S\\xe5 lyder en av Colettes mer k\\xe4nda sentenser. Av allt att d\\xf6ma \\xe4r den en krass sammanfattning av hennes f\\xf6rsta \\xe4ktenskap med den notoriskt otrogna journalisten och f\\xf6rfattaren av bortgl\\xf6mda skandalb\\xf6cker, M. Willy. Med denne tvivelaktige, medel\\xe5lders person flyttar Colette som tjugo\\xe5ring till Paris. D\\xe4r presenterar han henne f\\xf6r modernistiskt sex och l\\xe5ter henne tr\\xe4ffa alla som "betyder n\\xe5got", det vill s\\xe4ga folk som Balzac, Marcel Proust, Claude Debussy, Jean Cocteau, men ocks\\xe5 legendariska kurtisaner som la belle Otero.

Genom Willys f\\xf6rsorg f\\xe5r hon stifta bekantskap med hela spektrumet av sexuella avvikelser. Priset blir h\\xf6gt \\u2013 Colette har sagt att Willy f\\xf6r alltid korrumperade hennes f\\xf6rh\\xe5llande till k\\xe4rleken \\u2013 men i geng\\xe4ld vinner hon insikter som ska visa sig anv\\xe4ndbara. Framf\\xf6r allt l\\xe4r han henne om sinnlighet och hur hon ska f\\xf6rmedla sina egna intryck i skrift. Colette \\xe4r n\\xe4mligen redan fr\\xe5n b\\xf6rjan starkt p\\xe5verkad av hur ting och m\\xe4nniskor ser ut och doftar, hon \\xe4ger en \\xf6verk\\xe4nslighet som g\\xf6r att hon kan h\\xf6ra ett l\\xf6v falla; hon faller i extas \\xf6ver hur en tomat smakar eller de rosa skiftningarna p\\xe5 sm\\xe5krabbornas ryggsk\\xf6ldar. Hos Colette \\xe4r driften alltid sublimerad, omdirigerad till en n\\xe4stan mystisk upplevelse av samh\\xf6righet med tingen, v\\xe4xterna och djuren \\u2013 men n\\xe4stan aldrig med m\\xe4nnen.

I fyrtio\\xe5rs\\xe5ldern s\\xe4tter hon sig ner och p\\xe5b\\xf6rjar ett slags sexuellt bokslut, "Pur et l\'impur", enligt henne sj\\xe4lv det n\\xe4rmaste hon kom en uppriktig sj\\xe4lvbiografi. "Det rena och det orena", blir en uppr\\xf6rande och subversiv bok om de eskortflickor, prostituerade b\\xf6gar, flamboyanta lesbiska och professionella f\\xf6rf\\xf6rare som hon sj\\xe4lv umgicks och l\\xe5g med under sina f\\xf6rsta stormiga Paris-\\xe5r. Jag f\\xf6rst\\xe5r varf\\xf6r den inte fick n\\xe5gon svensk f\\xf6rl\\xe4ggare, inneh\\xe5llet \\xe4r rena dynamiten. Romanen \\xe4r skriven i dialogform d\\xe4r k\\xe4rleken reduceras till ett spel, en aff\\xe4rstransaktion, d\\xe4r det g\\xe4ller att inte tappa masken. Kvinnorna som Colette respekterar mest \\xe4r cynikerna, de som f\\xf6rsvarar sin kurtisanmoral och skryter med att de aldrig n\\xe5gonsin sagt vad de egentligen k\\xe4nde. Allt \\xe4r skildrat med den sensuella pragmatism som \\xe4r Colettes signum och anledningen till att jag alltid \\xe5terv\\xe4nder till hennes f\\xf6rfattarskap.

En av de mest sl\\xe5ende aspekterna av Colettes liv och verk \\xe4r hur h\\xe5rt hon k\\xe4mpade f\\xf6r att hitta sitt eget uttryck. Hon f\\xf6ddes i obem\\xe4rkthet p\\xe5 landsbygden 1873 och dog v\\xe4rldsber\\xf6md i Paris 1954. Efter succ\\xe9debuten skrev hon en l\\xe5ng rad romaner, noveller, ess\\xe4er och sj\\xe4lvbiografier. Som journalist skildrade hon allt fr\\xe5n kvinnomisshandel och mode till gastronomi och fejkade orgasmer. Hon var en av de f\\xf6rsta kvinnorna som rapporterade direkt fr\\xe5n fronten under f\\xf6rsta v\\xe4rldskriget. Samtidigt var hon oavbrutet sysselsatt med att spr\\xe4nga genregr\\xe4nserna. Hon skapade stumfilmsintriger och skrev librettot till en opera av Ravel. Vid sidan av gjorde hon koreografier till pantomimteater \\u2013 och extrakn\\xe4ckte sj\\xe4lv framg\\xe5ngsrikt som mimare och dansare.

Den konservative f\\xf6rfattaren och kulturpersonligheten Henry de Montherlant kallade Colette "den st\\xf6rsta naturliga franska f\\xf6rfattaren". Suzanne Br\\xf8gger, den nordiska f\\xf6rfattare som mest liknar Colette, har beskrivit hennes spr\\xe5k som s\\xe5pbubble-fj\\xe4rilvingel\\xe4tt: "Som om skrivandet var det naturligaste av allt f\\xf6r denna spr\\xe5kgourmet, alltid p\\xe5 jakt efter ett b\\xe4ttre ord, utan att syntaxen r\\xf6jer det h\\xe5rda slitet, de o\\xe4ndliga r\\xe4ttelserna och omskrivningarna". \\xc4ven om det hon skrev om, alla interi\\xf6rerna fr\\xe5n Paris undre v\\xe4rld, kunde te sig skandal\\xf6st h\\xf6ll hon sig stilistiskt innanf\\xf6r det tolerablas gr\\xe4nser. Det g\\xe4llde inte i lika h\\xf6g utstr\\xe4ckning hennes erotiska testamente.

Colette blev tvingad att revidera "Det rena och det orena" n\\xe4r hon var i sjuttio\\xe5rs\\xe5ldern. Boken kom ut 1941, i ett kulturklimat som p\\xe5 grund av kriget skilde sig kraftigt fr\\xe5n det som en g\\xe5ng format Colettes konstn\\xe4rskap. \\xc4nd\\xe5 \\xe4r framf\\xf6r allt om ungdomens k\\xf6nsroller och umg\\xe4nge hon vill ber\\xe4tta. D\\xe4rf\\xf6r \\xe4r det inte r\\xf6sterna fr\\xe5n mellankrigstidens radikala kulturliv som n\\xe5r oss, utan det mer avl\\xe4gsna sorlet fr\\xe5n la belle \\xe9poque. Det var en era d\\xe5 den europeiska misogynin n\\xe5dde en h\\xf6jdpunkt. M\\xe4nnen k\\xe4nde sin auktoritet och st\\xe4llning hotad, inte bara av den skr\\xe4mmande varelse som gick under namnet "Den nya kvinnan", utan \\xe4ven av tv\\xe5 andra mytologiska v\\xe4sen. "Juden" och "den homosexuelle" var tv\\xe5 kulturella projektioner som underminerade den patriarkala ordningen.

\\xc4ven om Colettes feministiska kritik inskr\\xe4nker sig till det som p\\xe5g\\xe5r i s\\xe4ngkammaren, framst\\xe5r hon som en pionj\\xe4r. Och hon blir, skriver den amerikanska kritikern och f\\xf6rfattaren Judith Thurman, en av de f\\xf6rsta som sanningsenligt skildrar den nyligen frigjorda kvinnans situation i ett mansdominerat samh\\xe4lle. Genom sin osentimentala, f\\xf6r att inte s\\xe4ga iskalla blick p\\xe5 relationer och sexuella identiteter, v\\xe5gar hon visa att "kvinnligt" och "manligt" \\xe4r kulturella konstruktioner. Alla samh\\xe4llen som delar upp individer i s\\xe5dana som "ger" och s\\xe5dana som "tar emot" sexuell njutning, f\\xf6rd\\xe4rvar sina unga. De flesta, oavsett biologiskt k\\xf6n, f\\xf6ds med behov av att dominera s\\xe5v\\xe4l som att underkasta sig, s\\xe4ger Colette med en blinkning. Ur f\\xf6rtrycket av de naturliga drifterna f\\xf6ds perversionerna, och det \\xe4r de som Colette med en s\\xe5dan framg\\xe5ng har lyckats skildra. Hennes skarpa iakttagelser av det som en g\\xe5ng kallades "onatur" g\\xf6r att "Det rena och det orena" numera ses som ett viktigt bidrag till HBTQ-litteraturen.

Men f\\xf6rfattare lever som vi alla vet s\\xe4llan som de l\\xe4r. Judith Thurman skriver i sitt f\\xf6rord till the Pure and the Impure att Colette ironiskt nog skrev "Det rena och det orena" under en period d\\xe5 hon sj\\xe4lv, efter att i flera decennier ha levt i olyckliga relationer, hade funnit en stadig partner. \\xc4kta maken nummer tre, Maurice Goudeket, tycks ha sk\\xe4nkt Colette den trygghet hon letat efter. Och \\xe4ven om deras f\\xf6rh\\xe5llande var stormigt och de fick uth\\xe4rda rej\\xe4la smockor fr\\xe5n b\\xe5da h\\xe5llen, var det \\xe4nd\\xe5 en relation mellan j\\xe4mlikar.

Och som Judith Thurman sammanfattar det:

"\'Det \\xe4r inte f\\xf6rr\\xe4n man blivit frisk som man uppt\\xe4cker att man varit sjuk\', skrev Colette en g\\xe5ng till Maurice. En sanning som bekr\\xe4ftas av hennes egen lovs\\xe5ng till ett s\\xe5rat och splittrat Eros, f\\xf6rfattat av en kvinna som f\\xf6r f\\xf6rsta g\\xe5ngen k\\xe4nde sig hel".

Ulrika K\\xe4rnborg, f\\xf6rfattare