BROADCASTS.com

b'

Paulus brev kan bl\\xe4nda \\xe4ven den som inte tror. Inte minst i dag, n\\xe4r k\\xe4nslan av av tidsbrist \\xe5r p\\xe5taglig, s\\xe4ger f\\xf6rfattaren Mattias Hagberg i denna ess\\xe4.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-06-25.

\\u201dNatten g\\xe5r mot sitt slut\\u2026\\u201d

Meningen som \\xe5terfinns i det trettonde kapitlet av Romarbrevet \\xe4r en av de vackraste och mest f\\xf6rt\\xe4tade jag k\\xe4nner.

Metaforiken \\xe4r tydlig. N\\xe5got nytt och befriande \\xe4r i ant\\xe5gande. M\\xf6rkret viker. Gryningen kommer; den g\\xe5r redan att ana som en tunn linje av varmt ljus vid horisonten.

Ja, ni f\\xe5r urs\\xe4kta om jag l\\xe5ter som en pr\\xe4st. Det \\xe4r inte min mening. Jag \\xe4r varken troende eller teologiskt skolad. Men jag \\xe5terv\\xe4nder \\xe4nd\\xe5 g\\xe5ng p\\xe5 g\\xe5ng till de d\\xe4r texterna av Paulus som \\xe5terfinns i slutet av Nya Testamentet. Det var h\\xe4r kyrkofadern Augustinus fann sin tro \\u2013 s\\xe5 avg\\xf6rande f\\xf6r katolicismens utveckling \\u2013 och det var h\\xe4r Martin Luther hittade receptet till sin protestantiska reformation.

Ja, Paulus \\xe4r n\\xf6dv\\xe4ndig om man ska f\\xf6rst\\xe5 det v\\xe4sterl\\xe4ndska. Men han \\xe4r ocks\\xe5 n\\xe5got mer \\u2013 och kanske viktigare.

Hos Paulus finns inte bara v\\xe5r mentalitet i sin mest embryonala form, utan \\xe4ven ett allm\\xe4ngiltigt och st\\xe4ndigt aktuellt upprorspatos.

Under de senaste decennierna har det skett en uppfriskande oml\\xe4sning av Paulus brev. Radikala teologer, nyfikna rabbiner och h\\xe5rdf\\xf6ra v\\xe4nsterintellektuella har gett de gamla dogmatikerna konkurrens. Paulus har p\\xe5 detta s\\xe4tt f\\xf6rvandlats fr\\xe5n en tr\\xe5kig och k\\xe4rv skriftst\\xe4llare till en levande och angel\\xe4gen f\\xf6rfattare.

Ska jag sj\\xe4lv n\\xe4mna n\\xe5gra uttolkare som p\\xe5verkat min l\\xe4sning i grunden blir det utan tvekan tv\\xe5 filosofer: fransmannen Alain Badiou och italienaren Giorgio Agamben. Men \\xe4ven de b\\xe5da amerikanska teologerna Marcus Borg och John Dominic Crossan \\xe4r v\\xe4rda att lyfta fram.

Alla fyra delar de en \\xf6nskan att aktualisera Paulus i v\\xe5r tid. De uppmanar oss att l\\xe4sa honom och att g\\xf6ra bruk av hans kompromissl\\xf6sa radikalitet. Ja, de skriver just s\\xe5 \\u2013 hans kompromissl\\xf6sa radikalitet.

Det \\xe4r en uppfriskande tanke. Hos Paulus finns inte bara v\\xe5r mentalitet i sin mest embryonala form, utan \\xe4ven ett allm\\xe4ngiltigt och st\\xe4ndigt aktuellt upprorspatos.

Sj\\xe4lv \\xe4r jag \\xf6vertygad om att vi beh\\xf6ver Paulus mer \\xe4n n\\xe5gonsin. I en tid av tilltagande mots\\xe4ttningar och skenande milj\\xf6f\\xf6rst\\xf6ring har vi behov av all hj\\xe4lp vi kan f\\xe5 att t\\xe4nka nytt.

Paulus brev utg\\xf6r den \\xe4ldsta delen av Nya Testamentet. \\xc5tminstone sju av breven anses i dag vara autentiska, det vill s\\xe4ga f\\xf6rfattade av Paulus sj\\xe4lv. Hit r\\xe4knas de fyra stora breven: allts\\xe5 Romarbrevet, F\\xf6rsta och Andra Korintierbrevet, samt Galaterbrevet.

Jag l\\xe4ser, och jag l\\xe4ser om, och som alltid f\\xe5ngas jag av tonfallet, av det grundl\\xe4ggande ackord som ljuder genom alla sju breven. Paulus \\xe4r beredd att ompr\\xf6va och utmana allt; sig sj\\xe4lv, samh\\xe4llet, religionen, makten. M\\xe5let \\xe4r inget mindre \\xe4n en ny m\\xe4nniska och ett nytt liv.

Som sagt: \\u201dNatten g\\xe5r mot sitt slut och dagen \\xe4r n\\xe4ra.\\u201d Eller som han uttrycker det i Andra Korintierbrevet: \\u201d\\u2026 jag bryter ner tankebyggnader och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om gud\\u2026\\u201d.

S\\xe5 talar en m\\xe4nniska som har blicken stadigt riktad mot framtiden, f\\xf6r vilken det f\\xf6rg\\xe5ngna f\\xf6rlorat sin giltighet.

Till f\\xf6rsamlingen i Rom skriver han: \\u201dAnpassa er inte efter denna v\\xe4rlden, utan l\\xe5t er f\\xf6rvandlas genom f\\xf6rnyelse av era tankar\\u2026\\u201d

Det \\xe4r alltid samma m\\xe4rkliga k\\xe4nsla som infinner sig medan jag l\\xe4ser. Jag uppslukas av Paulus revolution\\xe4ra iver, av hans engagemang f\\xf6r det nya och opr\\xf6vade.

Allt vill han riva ner. Allt vill han bygga upp p\\xe5 nytt.

Det gamla \\xe4r d\\xf6tt.

Det nya p\\xe5 v\\xe4g att f\\xf6das.

Dagen gryr.

Ja, Paulus brev \\xe4r onekligen en skola i radikalt och progressivt t\\xe4nkande.

Hade jag varit en annan person hade jag s\\xe4kert upplevt denna maning till uppbrott som skr\\xe4mmande och farlig. Jag hade troligtvis tagit fasta p\\xe5 vissa rader eller verser som g\\xe5r att tolka i konservativ riktning. Men nu l\\xe5ter jag mig ist\\xe4llet sk\\xf6ljas med.

Paulus \\xf6verger det trygga och invanda. Han spr\\xe4nger gr\\xe4nser, kategorier och hierarkier. Han vill inget mindre \\xe4n att uppl\\xf6sa f\\xf6rest\\xe4llningen om att det finns olika nationer, k\\xf6n eller samh\\xe4llsklasser: \\u201dNu \\xe4r ingen l\\xe4ngre Jude eller Grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla \\xe4r ni ett i Kristus Jesus.\\u201d

Orden i Galaterbrevet m\\xe5ste ha chockat m\\xe4nniskorna i Paulus samtid. Den hierarkiska hederskultur som pr\\xe4glade hans tid till\\xe4t inte n\\xe5gra \\xf6vertr\\xe4delser. Dominanst\\xe4nkandet var hegemoniskt.

Allt detta st\\xe4ller Paulus p\\xe5 \\xe4nda. Han f\\xf6rkunnar svaghet framf\\xf6r styrka, d\\xe5rskap framf\\xf6r vishet, misslyckande framf\\xf6r framg\\xe5ng, fattigdom framf\\xf6r rikedom. Eller som det heter i F\\xf6rsta Korinthierbrevet: \\u201dDe som v\\xe4rlden ser ner p\\xe5, de som ringaktas, ja, som inte finns till, just de utvalde Gud f\\xf6r att g\\xf6ra slut p\\xe5 det som finns till.\\u201d

Ja, Paulus t\\xe4nker och skriver det ot\\xe4nkbara och f\\xf6rbjudna. Han uppl\\xf6ser, river ner och st\\xe4ller p\\xe5 huvudet.

I centrum f\\xf6r allt som Paulus skriver finns en kraftfull bild av denna uppochnedv\\xe4nda v\\xe4rld: Den sk\\xe4ndade och torterade Guden, utsatt f\\xf6r d\\xe5tidens mest skamfyllda straff \\u2013 korsf\\xe4stelsen.

Folk m\\xe5ste ha darrat inf\\xf6r denna utmaning av den naturliga ordningen: Gud som en avr\\xe4ttad f\\xf6rbrytare.

Men Paulus n\\xf6jde sig inte med bilden av korsf\\xe4stelsen. Nej, han gick l\\xe4ngre \\xe4n s\\xe5. Han kallade sin f\\xf6rnedrade profet f\\xf6r Herre och Kung, ja till och med Guds son, det epitet som var f\\xf6rbeh\\xe5llet romarrikets gudomlige diktator, Kejsaren.

Ja, Paulus t\\xe4nker och skriver det ot\\xe4nkbara och f\\xf6rbjudna. Han uppl\\xf6ser, river ner och st\\xe4ller p\\xe5 huvudet.

Till slut finns det bara en enda konstant kvar \\u2013 k\\xe4rleken. Men inte den romantiska f\\xf6r\\xe4lskelsen, utan snarare den k\\xe4rlek som \\xe4r synonym med solidaritet och medlidande, allts\\xe5 det som p\\xe5 den h\\xe4r tiden kallades agape, en f\\xf6ruts\\xe4ttningsl\\xf6s och mellanm\\xe4nsklig k\\xe4rlek som inte kr\\xe4ver n\\xe5got tillbaka.

Det \\xe4r i den solidariteten, med alla m\\xe4nniskor, som framtiden finns, enligt Paulus. Medk\\xe4nslan \\xe4r hans gryning.

I f\\xf6rsta Korinthierbrevet skriver han:

\\u201dK\\xe4rleken \\xe4r t\\xe5lmodig och god. K\\xe4rleken \\xe4r inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppbl\\xe5st. Den \\xe4r inte utmanande, inte sj\\xe4lvisk, den brusar inte upp, den vill ingen n\\xe5got ont. Den finner inte gl\\xe4dje i or\\xe4tten men gl\\xe4ds med sanningen. Allt b\\xe4r den, allt tror den, allt hoppas den, allt uth\\xe4rdar den.\\u201d

S\\xe5 frammanar Paulus en v\\xe4rld som bygger p\\xe5 helt andra principer \\xe4n de som r\\xe5der \\u2013 s\\xe5v\\xe4l d\\xe5 som nu. F\\xf6r honom finns inga vinnare eller f\\xf6rlorare, inget innanf\\xf6r eller utanf\\xf6r, bara en enda m\\xe4nsklighet, satt att v\\xe4rna varandra.

I Andra Korinthierbrevet sammanfattar han sin universella etik:

\\u201dMeningen \\xe4r ju inte att andra skall f\\xe5 det b\\xe4ttre och ni f\\xe5 det sv\\xe5rt. Nej, det \\xe4r en fr\\xe5ga om j\\xe4mvikt; nu skall ert \\xf6verfl\\xf6d avhj\\xe4lpa deras brist, f\\xf6r att en annan g\\xe5ng deras \\xf6verfl\\xf6d skall avhj\\xe4lpa er brist. S\\xe5 blir det j\\xe4mvikt\\u2026\\u201d

Det \\xe4r en utopi, ja visst, men en helt n\\xf6dv\\xe4ndig s\\xe5dan.

Jag menar: Det mesta skenar just nu, oj\\xe4mlikheten, klimatet, mots\\xe4ttningarna, konsumtionen\\u2026

Finns det n\\xe5got vi beh\\xf6ver mer \\xe4n j\\xe4mvikt?

Nej, jag tror inte det. Men det skyndar. Tiden \\xe4r p\\xe5 v\\xe4g att rinna ut.

\\xc4ven h\\xe4r har Paulus n\\xe5got att erbjuda. Hans brev pr\\xe4glas av tidsbrist. De b\\xe4r p\\xe5 en k\\xe4nsla av f\\xf6rest\\xe5ende underg\\xe5ng, apokalyps. Eller som det heter i F\\xf6rsta Korintierbrevet:

\\u201d\\u2026 br\\xf6der: tiden krymper [---] \\u2026 den v\\xe4rld som nu \\xe4r g\\xe5r mot sitt slut.\\u201d

F\\xf6r Paulus g\\xe4llde det att v\\xe4lja innan det var f\\xf6r sent. Samma sak g\\xe4ller tyv\\xe4rr f\\xf6r oss.

Mattias Hagberg, f\\xf6rfattare