BROADCASTS.com

b'

Myten om urtillst\\xe5ndet utg\\xf6r grunden f\\xf6r politiska ideologier och uppfattningar om hur samh\\xe4llet b\\xf6r organiseras. Men s\\xe5 enkelsp\\xe5riga var aldrig de \\xe4ldre samh\\xe4llena, ber\\xe4ttar Tormod Otter Johansen.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

Vi k\\xe4nner alla till den h\\xe4r historien: En tidig m\\xe4nniska reser sig fr\\xe5n sin hukade st\\xe4llning och f\\xf6r varje utr\\xe4tning av ryggen liknar hon oss allt mer. Hon l\\xe4r sig hantera vapen, b\\xf6rjar b\\xe4ra kl\\xe4der och anv\\xe4nda jordbruksredskap. Under 200 000 \\xe5r var vi j\\xe4gare och samlare, kringstr\\xf6vande i sm\\xe5 grupper \\xf6ver de stora kontinenterna av or\\xf6rd vildmark. F\\xf6rst n\\xe4r vi blev bofasta samlades vi i st\\xf6rre grupper och blev jordbrukare. Vi byggde st\\xe4der, skapade stater och l\\xe4t oss styras av en elit.

Men st\\xe4mmer den historien verkligen? I sitt mastodontverk "The Dawn of Everything: A New History of Humanity" ifr\\xe5gas\\xe4tter antropologen David Graeber och arkeologen David Wengrow denna v\\xe4lbekanta bild. B\\xe5de id\\xe9n om m\\xe4nniskans ursprungliga tillst\\xe5nd och den etablerade ber\\xe4ttelsen om vad som h\\xe4nde sedan f\\xf6rkastas. De b\\xf6rjar i en frontalattack mot de tv\\xe5 alltigenom dominerande grundber\\xe4ttelserna om m\\xe4nniskans ursprung. De som l\\xe4st Jean Jacques Rousseau och \\xf6vertygats om att m\\xe4nniskan var en \\xe4del vilde som levde i ett oskyldigt tillst\\xe5nd av primitiv kommunism f\\xe5r svar p\\xe5 tal. Det arkeologiska materialet st\\xf6djer inte l\\xe4ngre antagandet att sm\\xe5 isolerade grupper varit normen sen homo sapiens begynnelse. Men lika h\\xe5rd kritik f\\xe5r de som tolkat Thomas Hobbes tankeexperiment om m\\xe4nniskans naturtillst\\xe5nd som "ensamt, fattigt, smutsigt, djuriskt och kort" som en faktiskt historisk beskrivning. V\\xe5r f\\xf6rhistoria var knappast ett sorgligt brutalt allas-krig-mot-alla.

Oavsett om den presenteras som fredlig eller krigisk s\\xe5 \\xe4r den naiva id\\xe9n om urtillst\\xe5ndet, satt som kontrast mot v\\xe5r samtid, grunden f\\xf6r en ber\\xe4ttelse om utveckling. Vi har l\\xe4mnat det primitiva och \\xe4r i st\\xe4ndig r\\xf6relse mot en alltmer komplex civilisation.

Den ber\\xe4ttelse Graeber och Wengrow ger oss \\xe4r mycket rikare, mer fascinerande och i slut\\xe4ndan mer hoppfull \\xe4n den stela utvecklingsstege vi alla vant oss vid. Vi kan inte sortera in alla m\\xe4nskliga samh\\xe4llen efter varandra i n\\xe5got tydligt schema. Olika samh\\xe4llens egenskaper som storlek, komplexitet, ekonomi och politiska system h\\xe4nger inte ihop p\\xe5 det s\\xe4ttet. Utvecklingen har inte ibland stannat av eller varit hackig, den har snarare st\\xe4ndigt b\\xf6ljat fram och tillbaka bland massvis av olika kombinationer.

F\\xf6rvisso har vi m\\xe5nga g\\xe5nger g\\xe5tt fr\\xe5n att vara j\\xe4gare och samlare till jordbrukare. Men vi har ocks\\xe5 \\xe5terkommande gett upp jordbruket och ist\\xe4llet blivit nomadiserande j\\xe4gare eller herdar. Dessa val har inte bara berott p\\xe5 tvingande omst\\xe4ndigheter som klimat och geografi, eftersom vi valt att vara just j\\xe4gare och samlare, eller herdar, trots att vi mycket v\\xe4l visste hur man odlade och dessutom bosatte oss p\\xe5 de b\\xf6rdigaste jordarna.

Men skillnaderna mellan folkgrupper har inte bara handlat om hur vi tillfredst\\xe4llt v\\xe5rt behov av att skaffa mat. Det handlar ocks\\xe5 om hur vi organiserat oss och rent fysiskt levt tillsammans. Monumentala arkeologiska l\\xe4mningar\\u2013 som Stonehenge, stenarkitekturen i G\\xf6bekli Tepe, eller de minoiska palatsen p\\xe5 Kreta \\u2013 \\xe4r ibland som vi f\\xf6rest\\xe4ller oss byggda av klassamh\\xe4llen d\\xe4r vi var kungar, unders\\xe5tar och slavar. Men minst lika ofta var dessa imponerande st\\xe4der j\\xe4mlika samh\\xe4llen utan en infrastruktur av hov, bef\\xe4stningar och spannm\\xe5lslager. Vissa st\\xe4der, med enorma jordverk eller hundratals byggnader av sten som kr\\xe4vt or\\xe4kneliga timmar av arbete, har byggts av m\\xe4nniskor som inte ens var bofasta. Folkgrupper fr\\xe5n stora omr\\xe5den samlades p\\xe5 dessa imponerande platser n\\xe5gra veckor om \\xe5ret f\\xf6r ceremonier och handel.

Inte ens n\\xe4r man granskar m\\xe4nniskors sista viloplats verkar den gamla ber\\xe4ttelsen h\\xe5lla. Under hela den moderna eran har vi trott oss finna bel\\xe4gg f\\xf6r starka klasskillnader i gravar, men rika gravfynd \\xe5terfinns i m\\xe5nga olika samh\\xe4llen. Ibland har de v\\xe4lfyllda gravarna varit reserverade f\\xf6r adel och pr\\xe4ster, men i andra fall har vi gett ett \\xf6verfl\\xf6d av gravg\\xe5vor till personer d\\xe4r inget tyder p\\xe5 att de tillh\\xf6rde n\\xe5gon elit.

Historien visar till och med hur samh\\xe4llen inte ens beh\\xf6ver vara begr\\xe4nsade till en social ordning. Det sydamerikanska Nambikwarafolket i nuvarande Brasilien levde p\\xe5 1940-talet p\\xe5 tv\\xe5 fundamentalt olika s\\xe4tt under olika delar av \\xe5ret. Under den torra \\xe5rstiden levde man i sm\\xe5 grupper som styrdes av h\\xf6vdingar med r\\xe4tt att befalla andra. Under regns\\xe4songen, n\\xe4r man samlades i st\\xf6rre grupper och odlade, f\\xf6rsvann deras makt och ingen accepterade order fr\\xe5n n\\xe5gon. Andra samh\\xe4llen, som p\\xe5 Bali, har haft strikta hierarkier i den politiska och religi\\xf6sa sf\\xe4ren. Men samtidigt har man demokratiskt organiserat det komplexa samordnade jordbruket.

Den nya ber\\xe4ttelsens utg\\xe5ngspunkt blir allts\\xe5, f\\xf6r det f\\xf6rsta, att det inte finns n\\xe5got ursprungligt m\\xe4nskligt samh\\xe4lle. F\\xf6r det andra att det inte heller har funnits n\\xe5gon utvecklingsstege fr\\xe5n det primitiva till det komplexa. Tv\\xe4rtom handlar v\\xe5r gemensamma ber\\xe4ttelse om otrolig variation. V\\xe5ra f\\xf6rf\\xe4der har med samma intelligens och uppfinningsrikedom som v\\xe5r pr\\xf6vat, valt och avf\\xe4rdat samh\\xe4lleliga m\\xf6jligheter i ett st\\xe4ndigt v\\xe4xelspel.

Idag verkar vi tv\\xe4rtom ha fastnat, b\\xe5de i praktiken och i v\\xe5r f\\xf6rest\\xe4llningsf\\xf6rm\\xe5ga. Den enda legitima, ja, kanske den enda t\\xe4nkbara formen f\\xf6r m\\xe4nsklig organisering p\\xe5 stor skala \\xe4r n\\xe5gon kombination av stat och marknad. Stater med v\\xe5ldsmonopol i kombination med global marknadsekonomi \\xe4r v\\xe5r f\\xf6rment eviga sociala ordning. Alla politiska konflikter handlar om hur vi skall anv\\xe4nda samh\\xe4llets olika delar s\\xe5 som de redan ser ut.

Den avg\\xf6rande sensmoralen i den nya ber\\xe4ttelsen om m\\xe4nsklighetens historia \\xe4r att v\\xe5ra sociala strukturer inte alls \\xe4r ofr\\xe5nkomliga. Den enorma rikedomen i historien och f\\xf6rhistorien visar m\\xf6jligheter, inte bundenhet. Vi m\\xe5 ha fastnat p\\xe5 en v\\xe4g, men inget s\\xe4ger att vi m\\xe5ste forts\\xe4tta p\\xe5 den. Vi kan alltid skapa n\\xe5got nytt, en v\\xe4rld och nya livsformer som \\xe4r annorlunda, till och med bortom vad vi nu kan f\\xf6rest\\xe4lla oss.

Framtiden \\xe4r djupare \\xe4n historien, och m\\xf6jligheterna st\\xf6rre \\xe4n vi anar.

Tormod Otter Johansen, jurist