BROADCASTS.com

b'

Det nya normala f\\xf6rskjuts n\\xe4r det som en g\\xe5ng var lyx blir en standard. Eva-Lotta Hult\\xe9n reflekterar \\xf6ver hur bekv\\xe4mligheten \\xe4r p\\xe5 v\\xe4g att f\\xf6ra oss ner i f\\xf6rd\\xe4rvet b\\xe5de lokalt och globalt.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

En tidig h\\xf6st i b\\xf6rjan av 2020-talet handlade en stor del av nyhetsfl\\xf6det om elbrist och elpriser. Tidningen Aftonbladet hade tidigare under \\xe5ret intervjuat en kvinna som ber\\xe4ttat att hon f\\xf6r sin medelstora villa f\\xe5tt en elr\\xe4kning p\\xe5 \\xf6ver 20 000 kronor f\\xf6r en m\\xe5nad. Andra medier hakade p\\xe5 och hon fick upprepa sin ber\\xe4ttelse. Ifr\\xe5gas\\xe4ttande kring hur det kunde bli s\\xe5 h\\xf6g summa uteblev tills radioprogrammet Medierna f\\xf6ljde upp och det visade sig att kvinnan bland annat hade ett spabad som stod p\\xe5 \\xe5ret runt ute i tr\\xe4dg\\xe5rden.

N\\xe4r jag flyttade till \\xf6n d\\xe4r jag bor fick man bara k\\xf6ra med motorfordon h\\xe4r f\\xf6r att frakta s\\xe5dant man inte klarade p\\xe5 annat s\\xe4tt, som m\\xf6bler, cements\\xe4ckar eller grus. De d\\xe4r andra transports\\xe4tten, som d\\xe5 r\\xe4ckte f\\xf6r n\\xe4stan allting, var cykelk\\xe4rror, paketh\\xe5llare och armkraft. \\xd6ns regler f\\xf6r transporter har inte \\xe4ndrats sedan dess men det har tolkningen av dem. En n\\xf6dv\\xe4ndig motorburen transport kan nu vara en sopp\\xe5se.

F\\xf6rv\\xe4ntningarna p\\xe5 vad man kan t\\xe4nkas orka b\\xe4ra eller dra p\\xe5 en cykelk\\xe4rra har allts\\xe5 s\\xe4nkts mycket kraftigt under de \\xe5r som g\\xe5tt sedan jag flyttade hit 1995.

V\\xe5r l\\xe4ngtan efter mer bekv\\xe4mlighet tycks aldrig mattas. Och eftersom de flesta av oss f\\xe5tt \\xf6kad k\\xf6pkraft, som det s\\xe5 potent heter, s\\xe5 har vi r\\xe5d. \\xd6ver hela Sverige f\\xe5r redan fullstora villor tillbyggnader. Sommarstugor sv\\xe4ller ut och f\\xe5r \\xe5retrunt-standard. Badtunnor och spabad poppar upp som svampar i tr\\xe4dg\\xe5rdarna, ekorna l\\xe4mnas i bakvattnet f\\xf6r stora, snabbg\\xe5ende b\\xe5tar med monstermotorer, bilarna blir tyngre, och alltihop dr\\xe4nks i ett \\xf6verfl\\xf6d av kuddar. P\\xe5 hotell kan man numera beh\\xf6va f\\xf6reta sig en sm\\xe4rre utgr\\xe4vning f\\xf6r att n\\xe5 ner till sj\\xe4lva s\\xe4ngen, och f\\xe5r sedan vada fram i fluff d\\xe4r det ligger p\\xe5 golvet och dr\\xe4ller.

\\xd6verfl\\xf6d och o\\xe4ndlig komfort \\xe4r det nya normala. Alltmer en r\\xe4ttighet, allt mindre ett privilegium. Ett st\\xe4ndigt uppv\\xe4rmt spabad f\\xf6rvandlas f\\xf6r m\\xe5nga till den baslinje de utg\\xe5r ifr\\xe5n som en sj\\xe4lvklarhet i sina liv. Liksom att en st\\xe4ndigt \\xf6kad konsumtion ska ske med allt mindre anstr\\xe4ngning och till allt l\\xe4gre pris.

P\\xe5 tv ser jag ett inslag om en kvinna som tagit f\\xf6r vana att best\\xe4lla hem flera storlekar av de kl\\xe4der hon vill k\\xf6pa. P\\xe5 det viset kan hon i lugn och ro prova vilken blus som passar b\\xe4st och skicka tillbaka de andra. Frakt \\xe4r ju allt oftare gratis n\\xe4r vi handlar online, b\\xe5de vid best\\xe4llning och n\\xe4r vi skickar tillbaka.

I en kr\\xf6nika konstaterar ekonomijournalisten Andreas Cervenka att antalet lastbilstransporter p\\xe5 bara fyra \\xe5r har \\xf6kat med 400 000 i Europa. Tusentals bekv\\xe4mlighetsarbetare k\\xf6r runt med ett \\xf6verfl\\xf6d av prylar. P\\xe5 tretton \\xe5r r\\xe4knar man med en sjudubbling av antal paket som skickas i v\\xe4rlden. Allt fler av dem inneh\\xe5ller hush\\xe5llsrobotar som ger oss \\xe4nnu mer tid att konsumera. Som Cervenka formulerar det: \\u201dS\\xe4ga vad man vill om v\\xe4gen mot underg\\xe5ngen, men den \\xe4r \\xe4nd\\xe5 relativt komfortabel.\\u201d

I sin bok \\u201dBekv\\xe4mlighetens tyranni\\u201d visar Andreas Ekstr\\xf6m hur ocks\\xe5 internets utveckling i h\\xf6g grad kan kopplas till v\\xe5rt sug efter det enkla livet. Bekv\\xe4mlighet trumfar b\\xe5de personlig integritet och samh\\xe4llelig demokrati. Det f\\xe5r kommuner att g\\xf6ra Google till elevernas digitala arbetsplats utan eftertanke kring bieffekter; det f\\xe5r svenska staten att l\\xe4gga \\xf6ver utf\\xe4rdande av digitala ID-kort p\\xe5 privata akt\\xf6rer i form av bank-ID; f\\xe5r f\\xf6r\\xe4ldrar att ignorera vad barnen m\\xf6ter p\\xe5 n\\xe4tet och underminerar marknadsm\\xe5ngfald eftersom vi v\\xe4ljer att handla d\\xe4r det blir enklast och l\\xe5ter n\\xe5gra f\\xe5 j\\xe4ttar ta \\xf6ver. Inte minst s\\xe5 bortser vi fr\\xe5n att all den data vi l\\xe4gger upp p\\xe5 sociala medier n\\xe4r vi interagerar med v\\xe4nner g\\xf6r oss till en produkt som kan s\\xe4ljas, och i somliga fall till l\\xe4tt \\xf6vervakningsbara f\\xf6r diktaturer.

Andreas Ekstr\\xf6m konstaterar att vi inte valde ett f\\xf6retags\\xe4gt och n\\xe4stan helt centraliserat internet f\\xf6r att det \\xe4r b\\xe4sta s\\xe4ttet att bygga n\\xe4t p\\xe5, utan f\\xf6r att det varit bekv\\xe4mast s\\xe5. Och dessutom ofta billigast, f\\xe5r man gissa.

Men kanske befinner vi oss i slut\\xe4nden av en utvecklingslinje som inleddes p\\xe5 1700-talet? I boken \\u201dDen bekv\\xe4ma vardagen. Kvinnor kring bord p\\xe5 1700-talets N\\xe4s\\u201d, h\\xe4vdar konsthistorikern Carolina Brown att det vid denna tid inleddes en \\u201dbekv\\xe4mlighetsrevolution\\u201d i samh\\xe4llets \\xf6vre skikt och att den varit en del i att forma den moderna m\\xe4nniskan.

Vetenskap och teknik ledde vid tiden till m\\xf6bler och textilier anpassade efter kroppens sensoriska behov och alla livets olika skeenden. Spolbara toaletter, stoppade stolar, en uppsj\\xf6 av specialbord f\\xf6r skrivande, \\xe4tande och spelande; linne, porslin och l\\xf6st sittande kl\\xe4der f\\xf6r alla livets tillf\\xe4llen. Och precis som nu kuddar, kuddar, kuddar.

N\\xe5gra av det mest anm\\xe4rkningsv\\xe4rda bilderna i Browns boks rika material \\xe4r fotografierna av 1700-talsstolar som \\xe4r s\\xe4rskilt utformade f\\xf6r att bekv\\xe4mt sitta och se p\\xe5 n\\xe4r andra spelar. Youtubegenerationen var allts\\xe5 inte f\\xf6rst. 1700-talets oro \\xf6ver sv\\xe5righeterna med att f\\xe5 ungdomen att slita sig fr\\xe5n spelandet k\\xe4nns ocks\\xe5 igen.

Bekv\\xe4mlighet, menar Carolina Brown, utvecklade sig under 1700-talet till en viktig politisk ideologi. Alla skulle ha r\\xe4tt att nyttja och bruka sin f\\xf6rm\\xf6genhet f\\xf6r egen komfort. Visst k\\xe4nns tong\\xe5ngarna igen? Ingen som vant sig vid \\xf6verfl\\xf6d ska beh\\xf6va umb\\xe4ra det minsta. \\xd6kad driftkostnad f\\xf6r spabadet ska subventioneras av staten.  

Ekonomisk rationalitet har l\\xe4nge j\\xe4mst\\xe4llts med att vara egoistisk, men d\\xe4remot inte n\\xf6dv\\xe4ndigtvis med att vara sparsam. Det mesta i v\\xe5ra liv inlemmar vi glatt i den ekonomistiska logiken och saker och upplevelser ska helst kosta f\\xf6r att vi ska v\\xe4rdes\\xe4tta dem. Allt som kan konsumeras ska konsumeras. Som motion. Hellre gymkort \\xe4n att dra hem matkassar p\\xe5 cykelstyret. Det \\xe4r rentav som om vi b\\xf6rjat f\\xf6ruts\\xe4tta att vi inte ska beh\\xf6va ha det fysiskt jobbigt annat \\xe4n i strikt tr\\xe4ningssyfte, vid tillf\\xe4llen vi sj\\xe4lva valt, d\\xe5 vi har if\\xf6rt oss r\\xe4tt kl\\xe4der och kan f\\xe5 ber\\xf6m f\\xf6r det. Den livsviktiga motionen, som f\\xf6rr kom p\\xe5 k\\xf6pet vid ett normalt liv, har blivit \\xe4nnu ett s\\xe4tt att snickra p\\xe5 egot.

Att v\\xe5rt st\\xe4ndiga beg\\xe4r efter n\\xf6jen och bekv\\xe4mlighet riskerar att f\\xf6rst\\xf6ra jordens klimat och biologiska m\\xe5ngfald \\xe4r v\\xe4l k\\xe4nt. Vi pratar mindre om hur det underminerar v\\xe5ra chanser till vettiga relationer till andra h\\xe4r och nu, och hur det \\xe4ter upp v\\xe5r fria tid.

S\\xe5 det h\\xe4r med att eventuellt avst\\xe5 fr\\xe5n st\\xe4ndigt stegrad bekv\\xe4mlighet \\u2013 what\\u2019s in it for me? Tja, vad s\\xe4gs om b\\xe5de en beboelig planet f\\xf6r barnbarnen, en v\\xe4lfungerande demokrati och ett samh\\xe4lle mindre ridet av k\\xe4nslor av avund, underl\\xe4gsenhet och otillr\\xe4cklighet? Och, i \\xe4rlighetens namn, tycker inte de flesta av oss att det \\xe4r ganska jobbigt att ratta husrenoveringar, utbyggnader och ink\\xf6p? Suget efter bekv\\xe4mlighet tycks n\\xe4stan som en drog. L\\xe5t oss kalla den bekv\\xe4mlighetsparadoxen. En tillbyggnad leder l\\xe4tt till fler, en ny maskin till ytterligare en. Men \\xe4r det inte enklare att helt enkelt l\\xe5ta bli att shoppa och snickra och puffa tiotals kuddar? Det vore v\\xe4l verklig bekv\\xe4mlighet.

Eva-Lotta Hult\\xe9n, journalist och f\\xf6rfattare

Litteratur

Carolina Brown: Den bekv\\xe4ma vardagen \\u2013 kvinnor kring bord p\\xe5 1700-talets N\\xe4s. Bokf\\xf6rlaget Carlsson.

Andreas Ekstr\\xf6m: Bekv\\xe4mlighetens tyranni \\u2013 hur vi f\\xf6rlorar makten \\xf6ver v\\xe5r tids stora revolution. Volante, 2022.