BROADCASTS.com

b'

Nu st\\xe5r vi \\xe4nnu en g\\xe5ng inf\\xf6r en storslagen teknologisk utveckling. Men vem \\xe4r det som skymtar d\\xe4r med l\\xf6ften om en ny och b\\xe4ttre v\\xe4rld? Statsvetaren Markus Furendal f\\xf6ljer bedragarna i sp\\xe5ren.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna.

I Olle Adolphsons visa \\u201dKonstnasaren\\u201d m\\xf6ter vi en kringresande f\\xf6rs\\xe4ljare av f\\xf6rfalskade tavlor. I sin nerisade Volvo reser han runt i Sk\\xe5ne och lurar folk att k\\xf6pa konstverken han har i sitt sl\\xe4p.

Trots att visan skrevs f\\xf6r mer \\xe4n 50 \\xe5r sedan ber\\xe4ttar den n\\xe5gonting viktigt ocks\\xe5 om v\\xe5r tid: f\\xf6r konstnasarens bedr\\xe4gerier m\\xf6jligg\\xf6rs inte av tavlorna \\u2013 utan av bilen. Det \\xe4r tack vare den gamla Volvon som konstnasaren klarar av att f\\xf6rflytta sig snabbare \\xe4n ryktet om bedr\\xe4gerierna \\u2013 vilket \\xe4r helt n\\xf6dv\\xe4ndigt f\\xf6r att hans bluff ska forts\\xe4tta fungera. D\\xe4rmed blir visan en ber\\xe4ttelse om hur ny teknik alltid riskerar att anv\\xe4ndas och utnyttjas av charlataner.

N\\xe4r radion blev stor i USA i b\\xf6rjan av 1900-talet b\\xf6rjade kvacksalvare s\\xe4nda ut reklam f\\xf6r mirakelkurer. Hundra \\xe5r senare innebar Internet att spam kunde skickas gratis och budskapen n\\xe5dde \\xe4nnu l\\xe4ngre. Men nya teknologier utnyttjas inte bara f\\xf6r att lura av folk pengar. Ocks\\xe5 sj\\xe4lva l\\xf6ftet om teknikens m\\xf6jligheter kan anv\\xe4ndas f\\xf6r att bli rik. Kulten kring s\\xe5 kallade \\u201denh\\xf6rningar\\u201d \\u2013 det vill s\\xe4ga bolag som v\\xe4rderas till mer \\xe4n en miljard dollar vid sin b\\xf6rsintroduktion \\u2013 \\xe4r stark och v\\xe5r tid \\xe4r m\\xe4ttad med ber\\xe4ttelser om entrepren\\xf6rer som under enkla f\\xf6rh\\xe5llanden utvecklar id\\xe9er som omkullkastar s\\xe4ttet vi organiserat samh\\xe4llet och bygger upp det p\\xe5 nytt. F\\xf6respr\\xe5karna f\\xf6r s\\xe5 kallad blockkedjeteknik \\u2013 tekniken som anv\\xe4nds f\\xf6r kryptovalutor som bitcoin \\u2013 f\\xf6rutsp\\xe5r till exempel en v\\xe4rld utan centralbanker d\\xe4r m\\xe4nniskor kontrollerar pengar tillsammans. Samma teknik kan ocks\\xe5 garantera ett slags \\xe4kthetsbevis som ska g\\xf6ra det m\\xf6jligt att ensamt \\xe4ga en viss digital fil \\u2013 en s\\xe5 kallad non-fungible token \\u2013 trots att det finns otaliga kopior av den.

Men det mest omv\\xe4lvande teknikskifte m\\xe4nskligheten st\\xe5r inf\\xf6r \\xe4r, om vi ska tro experterna, ankomsten av allt mer komplicerad artificiell intelligens. AI beskrivs ofta som ett n\\xe4stan magiskt s\\xe4tt att automatisera en rad sysslor som tidigare har kr\\xe4vt m\\xe4nskliga h\\xe4nder eller hj\\xe4rnor f\\xf6r att utf\\xf6ra. S\\xe5v\\xe4l yrkesf\\xf6rare som radiologer riskerar d\\xe4rmed att bli \\xf6verfl\\xf6diga p\\xe5 framtidens arbetsmarknad. Medan pessimister menar att AI till slut kommer att f\\xf6rpassa m\\xe4nniskor till en andra klassens angel\\xe4genheter lyfter optimisterna fram den n\\xe4rmast ofattbara kraft som kan frig\\xf6ras n\\xe4r AI f\\xe5r genomslag i produktionen. Den inflytelserika Sam Altman p\\xe5 AI-labbet OpenAI tror till exempel att vi i en n\\xe4ra framtid kommer att slippa betala l\\xf6ner till m\\xe4nskliga arbetare och d\\xe4rmed se priserna p\\xe5 allt vi kan t\\xe4nkas vilja k\\xf6pa sjunka drastiskt. Altman f\\xf6rkunnar att Moores lag \\u2013 det vill s\\xe4ga observationen att antalet transistorer som ryms p\\xe5 ett datorchip f\\xf6rdubblas vartannat \\xe5r \\u2013 kommer b\\xf6rja g\\xe4lla f\\xf6r allting. N\\xe4r produktionen v\\xe4xer exponentiellt och priserna sjunker kan alla f\\xe5 det ofantligt mycket b\\xe4ttre, s\\xe4ger AI-mission\\xe4rerna. \\xc4ven om yrkesf\\xf6rarna blir arbetsl\\xf6sa kommer produktivitets\\xf6kningen att vara s\\xe5 enorm att \\xe4ven de f\\xe5r det b\\xe4ttre i slut\\xe4ndan.

Problemet \\xe4r emellertid att vi idag om\\xf6jligen kan avg\\xf6ra vilka av AI-utvecklarnas profetior som har en chans att sl\\xe5 in och vilka som \\xe4r rena fantasier, eller medvetna f\\xf6rs\\xf6k att f\\xf6ra oss bakom ljuset. M\\xe5nga AI-f\\xf6retag sysslar till exempel inte alls med AI-teknik utan anammar bara ett trendigt begrepp. Dessutom \\xe4r m\\xe4nskliga insatser idag helt avg\\xf6rande f\\xf6r att AI \\xf6verhuvudtaget ska fungera. Den tr\\xe4ningsdata som beh\\xf6vs f\\xf6r att AI ska bli intelligent sorteras och kategoriseras t.ex. alltj\\xe4mt av m\\xe4nniskor \\u2013 s\\xe5 kallade mikroarbetare som f\\xe5r betalt per utf\\xf6rd uppgift. Likt dagl\\xf6nare i hamnen samlas de p\\xe5 digitala plattformar som Amazons Mechanical Turk \\u2013 d\\xf6pt efter en 1700-talsrobot som tycktes kunna spela schack men i sj\\xe4lva verket styrdes av en m\\xe4nniska. Ibland ers\\xe4tter de AI-systemens arbete fullt ut: n\\xe4r Uberf\\xf6rare fotograferar sin legitimation i b\\xf6rjan av sitt skift h\\xe4nder det ofta att ansiktsigenk\\xe4nningen inte alls sker med hj\\xe4lp av en algoritm, utan utf\\xf6rs av en m\\xe4nniska vid en datorsk\\xe4rm p\\xe5 andra sidan jorden som f\\xe5r n\\xe5gra cent f\\xf6r besv\\xe4ret. Precis som andra delar av gigekonomin lyfts den h\\xe4r typen av arbete ibland fram som n\\xe5got positivt, som fr\\xe4mjar arbetares autonomi. Men i boken \\u201dWork without the worker\\u201d f\\xf6ljer f\\xf6rfattaren Phil Jones ett antal mikroarbetare och skildrar deras kamp f\\xf6r att tj\\xe4na tillr\\xe4ckligt med pengar, och hur plattformarna aktivt hindrar dem fr\\xe5n att organisera sig.

Precis som tidigare i historien kommer ny teknik allts\\xe5 s\\xe4kert anv\\xe4ndas av personer med l\\xe5ngt ifr\\xe5n \\xe4dla syften. Men denna g\\xe5ng verkar det \\xe4nnu allvarligare, eftersom det inte l\\xe4ngre bara \\xe4r v\\xe5ra pengar entrepren\\xf6rerna vill \\xe5t \\u2013 utan allt som r\\xf6r v\\xe5ra personer och kroppar. AI-optimisten Sam Altman har till exempel lanserat en kryptovaluta kallad Worldcoin och erbjudit alla i hela v\\xe4rlden att gratis f\\xe5 en viss summa i valutan. Men, f\\xf6r att s\\xe4kerst\\xe4lla att allt g\\xe5r r\\xe4tt till \\xe4r mottagarna tvungna att identifiera sig genom \\xf6gonskanning. Det f\\xe5r en att undra om Altman \\xe4r mest intresserad av att ge fr\\xe4mlingar pengar, eller att skapa v\\xe4rldens st\\xf6rsta register \\xf6ver m\\xe4nniskors iris.

Vad \\xe4r det d\\xe5 som g\\xf6r att vi faller f\\xf6r bluffmakarnas l\\xf6ften g\\xe5ng p\\xe5 g\\xe5ng? En del av svaret \\xe4r nog att m\\xe4nniskor st\\xe4ndigt vill tro att de lever i en speciell tid, d\\xe4r nya r\\xf6n l\\xf6ser gamla tiders problem. Olle Adolphsons konstnasare reser inte l\\xe4ngre runt i sin Volvo, men han tycks st\\xe4ndigt \\xe5terf\\xf6das i nya skepnader. Och precis som de stackars kunder som st\\xe4lldes inf\\xf6r chansen att investera i en hel\\xe4kta oljem\\xe5lning p\\xe5 duk \\xe4r vi of\\xf6rm\\xf6gna att bed\\xf6ma v\\xe4rdet i den nya tekniken. Digitala konstverk s\\xe4ljs t.ex. nu som non-fungible tokens f\\xf6r m\\xe5ngmiljonbelopp. Optimisterna menar att blockkedjetekniken skapar ett slags digital proveniens, medan skeptikerna menar att det fortfarande \\xe4r vanliga elektroniska filer som vem som helst kan skaffa sig en gratis kopia av. Vem som har r\\xe4tt vet vi f\\xf6rst i framtiden. Men vid det laget kommer konstnasaren f\\xf6rmodligen ha rest vidare till en annan by, som \\xe4nnu inte n\\xe5tts av hans rykte.

Markus Furendal, statsvetare