BROADCASTS.com

b'

Vi beh\\xf6ver mening och kanske \\xe4r det d\\xe4rf\\xf6r som gud och religi\\xf6sa former lever kvar i sekul\\xe4r skepnad. Dan Korn reflekterar \\xf6ver ateister som predikar och andra former av sekul\\xe4r tro.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESS\\xc4: Detta \\xe4r en text d\\xe4r skribenten reflekterar \\xf6ver ett \\xe4mne eller ett verk. \\xc5sikter som uttrycks \\xe4r skribentens egna. Ess\\xe4n s\\xe4ndes f\\xf6rsta g\\xe5ngen 2019.

I ett litet h\\xf6rnhus vid \\xd8ster Farimagsgade i K\\xf6penhamn hade min gamle v\\xe4n Elias Levin en butik f\\xf6r sadlar, grimmor, hj\\xe4lmar och annat en ryttare beh\\xf6ver. Han bodde p\\xe5 \\xf6verv\\xe5ningen. Jag var med d\\xe4r och firade hans \\xe5ttio\\xe5rsdag 1989. Elias var en av f\\xe5 danska judar som \\xf6verlevt F\\xf6rintelsen. De flesta lyckades ju, i september 1943, fly \\xf6ver Sundet till Sverige i en r\\xe4ddningsaktion genomf\\xf6rd av den danska motst\\xe5ndsr\\xf6relsen med den svenska regeringens och den tyske guvern\\xf6rens tysta medgivande. Elias hade ocks\\xe5 rest till de sm\\xe5 fiskebyarna vid kusten f\\xf6r att hitta en b\\xe5t f\\xf6r att ta sig \\xf6ver till Sverige. Men de kom inte med n\\xe5gon b\\xe5t f\\xf6rsta dagen och i st\\xe4llet f\\xf6r att hitta boende i fiskebyn ville hans pappa hellre \\xe5ka hem. En granne s\\xe5g n\\xe4r de \\xe5terv\\xe4nde, ringde Gestapo och snart var de p\\xe5 v\\xe4g till Theresienstadt. I krigets slutskede, n\\xe4r tyskarna inte l\\xe4ngre f\\xf6rvarade de danska judarna i ett m\\xf6nsterl\\xe4ger f\\xf6r att maskera vad de h\\xf6ll p\\xe5 med, skickades Elias till Auschwitz.

D\\xe4r blev Elias religi\\xf6s. Det motsatta brukar vara mycket vanligare. Det var m\\xe5nga religi\\xf6sa m\\xe4nniskor som i l\\xe4gren miste sin tro. Men f\\xf6r Elias var det tv\\xe4rt om. Han ber\\xe4ttade f\\xf6r mig att han kom fr\\xe5n ett str\\xe4ngt religi\\xf6st hem, men sj\\xe4lv var han m\\xe5ttligt intresserad f\\xf6re kriget. Men n\\xe4r han var i Auschwitz t\\xe4nkte han f\\xf6r sig sj\\xe4lv:
\\u201dDet som sker nu runt omkring mig \\xe4r otroligt, s\\xe5 otroligt att det inte skulle vara m\\xf6jligt om det inte fanns en gud som styr v\\xe4rlden. Jag gillar inte hur han styr den nu, men jag kan inte f\\xf6rneka Gud.\\u201d

Psykiatrikern Viktor Frankl var ocks\\xe5 f\\xf6rst placerad i Theresienstadt f\\xf6r att senare deporteras till Auschwitz. Efter kriget skrev han den k\\xe4nda boken \\u201dLivet m\\xe5ste ha mening\\u201d, d\\xe4r han argumenterar f\\xf6r att m\\xe4nniskor som k\\xe4nde att deras liv hade en mening hade l\\xe4ttare att \\xf6verleva l\\xe4grens fasor. F\\xf6r de som m\\xf6rdades spelade det givetvis ingen roll om de trodde p\\xe5 livets mening, men f\\xf6r dem som med sv\\xe4lt och sjukdomar slet med slavarbete kunde tron p\\xe5 livets mening vara skillnaden mellan liv och d\\xf6d. Frankl skriver:

\\u201dVi som levde i koncentrationsl\\xe4ger kan minnas m\\xe4nnen som gick genom barackerna och tr\\xf6stade andra, som kunde ge bort sina sista stycken br\\xf6d. De m\\xe5 ha varit f\\xe5 till antalet, men de \\xe4r tillr\\xe4ckliga bevis f\\xf6r att allt kan tas fr\\xe5n en m\\xe4nniska, utom en sak; den sista m\\xe4nskliga friheten \\u2013 att sj\\xe4lv v\\xe4lja sin inst\\xe4llning i varje omst\\xe4ndighet, att v\\xe4lja sin egen v\\xe4g.\\u201d

Det \\xe4r inte bara f\\xf6r att \\xf6verleva koncentrationsl\\xe4ger livet m\\xe5ste ha en mening. Den amerikanske psykologiprofessorn Clay Routledge menar att tron p\\xe5 n\\xe5got h\\xf6gre, vad det \\xe4n \\xe4r, g\\xf6r oss till h\\xe4lsosammare m\\xe4nniskor. Religionen ger livet mening. N\\xe4r vi v\\xe4ljer bort Gud ers\\xe4tter vi d\\xe4rf\\xf6r Gud med n\\xe5got annat. Vi tror att det \\xe4r modern rationalitet, men bak den fasaden lever ofta magi och skrock vidare, fast i annan kl\\xe4dsel.

P\\xe5 1990-talet k\\xe4nde jag en man som bodde i en om\\xe5lad, fallf\\xe4rdig gammal stuga i norra V\\xe4sterg\\xf6tland. Han undslapp sig att han trodde p\\xe5 tomten. Allts\\xe5 han ber\\xe4ttade inte historier om att m\\xe4nniskor f\\xf6rr trott p\\xe5 tomten, utan han ber\\xe4ttade att han fortfarande satte ut ett fat med gr\\xf6t p\\xe5 julafton f\\xf6r att f\\xe5 tomtens v\\xe4lsignelse f\\xf6r det kommande \\xe5ret. N\\xe4sta dag var gr\\xf6ten upp\\xe4ten, s\\xe5 nog fanns tomten alltid. Och han f\\xf6rsvarade sin tro med att s\\xe4ga:

\\u201dF\\xf6rr trodde folk p\\xe5 tomten, nu tror de p\\xe5 marknadskrafterna i st\\xe4llet. Men det kr\\xe4vs allt mer \\xe4n ett fat med gr\\xf6t f\\xf6r att blidka marknadskrafterna\\u201d

Den fransk-amerikanske litteraturvetaren och filosofen Ren\\xe9 Girard s\\xe4ger samma sak i boken \\u201dEvolution and conversion\\u201d. Nittiotalets tro p\\xe5 marknadskrafterna, s\\xe4ger Girard, har p\\xe5fallande likheter med religi\\xf6s tro. Precis som man tror p\\xe5 en allsm\\xe4ktig gud trodde m\\xe5nga att om marknaden bara f\\xe5r vara helt ost\\xf6rd och oreglerad kommer allt att l\\xf6sa sig till det b\\xe4sta. Marknaden tillskrevs samma vishet och allsm\\xe4ktighet som Gud. Trots att Girard genomsk\\xe5dade detta tyckte han att det var en bra l\\xf6sning. Marknaden kr\\xe4ver sina offer, men j\\xe4mf\\xf6rt med m\\xe5nga andra samh\\xe4llssystem kr\\xe4vde den fria marknaden f\\xf6rh\\xe5llandevis f\\xe5 offer.

P\\xe5 samma s\\xe4tt kan man i dag se de uppenbara likheterna mellan religion och klimat\\xe5ngest. Det beh\\xf6ver inte alls inneb\\xe4ra att man f\\xf6rnekar klimatf\\xf6r\\xe4ndringar eller \\xe4r motst\\xe5ndare till f\\xf6rs\\xf6k till l\\xf6sningar att man kan se att klimatet har intagit Guds roll. Det \\xe4r en straffande, grym gud vi har att g\\xf6ra med, en som inte l\\xe5ter sig blidkas s\\xe5 l\\xe4tt. Men klimatet tar emot offer i form av klimatkompensation och andra goda handlingar samt har en form av gudstj\\xe4nst i form av skamk\\xe4nslor och offentlig bikt f\\xf6r flygande. Klimatet har en profet i form av Al Gore och ett helgon i form av Greta Thunberg. Hon har till och med avbildats med helgongloria p\\xe5 en m\\xe5lning. N\\xe4r saker som detta kritiserats har det kallats f\\xf6r \\u201dh\\xe5n\\u201d och kritikerna f\\xe5tt motta en reaktion som minner om forntida k\\xe4ttarf\\xf6rf\\xf6ljelser. Som sagt, man kan se dessa uppenbara likheter utan att f\\xf6r den sakens skull f\\xf6rneka klimatf\\xf6r\\xe4ndringar.

Den brittiske filosofen John Gray menar att vi m\\xe5ste utg\\xe5 fr\\xe5n att livet inte har en mening f\\xf6r att verkligen kunna vara ateister. N\\xe4stan allt som kallas ateism \\xe4r i sj\\xe4lva verket monoteistisk religion i nya f\\xf6rkl\\xe4dnader, menar han. Det \\xe4r en flykt fr\\xe5n ett gudl\\xf6st samh\\xe4lle in i det som ger tillvaron mening. I boken \\u201dSeven types of atheism\\u201d visar han p\\xe5 de uppenbara likheterna mellan religioner och sekul\\xe4ra ideologier. Dessa ideologier \\xe4r tillkomna f\\xf6r att verkligheten skulle k\\xe4nnas f\\xf6r skr\\xe4mmande om tillvaron saknade en kraft som ger ordning och n\\xe5gon form av r\\xe4ttvisa. I st\\xe4llet f\\xf6r Gud kallar vi den kraften naturen, utvecklingen, marknaden eller n\\xe5got annat. Ateismen letar allts\\xe5 efter surrogat f\\xf6r Gud. M\\xe4nsklighetens utveckling har ersatt Guds styrande hand. Tron p\\xe5 att m\\xe4nskligheten under historiens g\\xe5ng insett gemensamma m\\xe5l \\xe4r en sekul\\xe4r form av den religi\\xf6sa tron p\\xe5 fr\\xe4lsning.

Gray kallar sig ateist, men propagerar inte f\\xf6r ateism, just d\\xe4rf\\xf6r att det propagerandet har uppenbara likheter med religi\\xf6st dogmatisk tro p\\xe5 en sanning, i dess mest bokstavstrogna form. Precis som evangeliska kristna tror man att v\\xe4rlden blir b\\xe4ttre om alla tror som dem. Men historien l\\xe4r oss att viljan att tvinga alla att tycka likadant i st\\xe4llet leder till de v\\xe4rsta konflikter. N\\xe4stan all form av religion, s\\xe4ger Gray, handlar inte s\\xe5 mycket om vad man tror p\\xe5, utan mera om vad man g\\xf6r. Samma sak borde g\\xe4lla oss alla. T\\xe4nk p\\xe5 vad du g\\xf6r och strunta i vad b\\xe5de du och andra tror p\\xe5.

Dan Korn, f\\xf6rfattare, debatt\\xf6r och utbildad rabbin