BROADCASTS.com

b'

I den moderna tillvaron \\xe4r det ganska f\\xe5 av oss som sover, vaknar, \\xe4ter och r\\xf6r oss i takt med solen. Men ny forskning visar att hur vi disponerar v\\xe5r tid har stora effekter p\\xe5 h\\xe4lsan.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kanske \\xe4r det dags att sluta stirra oss blinda p\\xe5 vad vi \\xe4ter och hur vi tr\\xe4nar och ist\\xe4llet t\\xe4nka p\\xe5 n\\xe4r?
Tajming \\xe4r n\\xe4mligen viktigare \\xe4n man tror f\\xf6r att h\\xe5lla sig frisk och sund och stryka kroppens funktioner medh\\xe5rs, i enlighet med den inre klockan.

Den inre biologiska klockan p\\xe5verkar alla v\\xe5ra celler och kunskapen om den kan ocks\\xe5 hj\\xe4lpa oss att f\\xf6rst\\xe5 mer om olika sjukdomar och behandlingar.
Celldelningen kan skilja sig \\xf6ver dygnets timmar och p\\xe5 s\\xe5 s\\xe4tt kan man anpassa till exempel cancerbehandling till n\\xe4r den ger b\\xe4st effekt och minst biverkningar.
Forskningsomr\\xe5det kallas kronofarmakologi och \\xe4r ganska nytt.

- Dygnsrytmen reglerar alla v\\xe5ra gener. Vid en viss tid kanske l\\xe4kemedlet inte har n\\xe5gon effekt f\\xf6r att vi har f\\xf6r lite eller f\\xf6r mycket av en viss genaktivitet till exempel, ber\\xe4ttar Andrea Carmene Belin, forskare p\\xe5 instutionnen f\\xf6r neurovetenskap p\\xe5 Karolinska Institutet. Hon forskar om Hortons huvudv\\xe4rk och unders\\xf6ker om man skulle kunna behandla den b\\xe4ttre om medicinen ges vid en individanpassad tid p\\xe5 dygnet.

G\\xe4ster i programmet: Satchin Panda, professor i kronobiologi, Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.

Programledare \\xe4r Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Clara Lowden.