BROADCASTS.com

b'

Svetten bryter fram i pannan och snart viker sig nog benen. I det h\\xe4r l\\xe4get kan det k\\xe4nnas lockande att ge upp men vissa besitter f\\xf6rm\\xe5gan att k\\xe4mpa igenom b\\xe5de mj\\xf6lksyra och sm\\xe4rta. De har en sak gemensamt: pannben.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

\\u2013 Baksidan \\xe4r att man ibland f\\xe5r f\\xf6r sig att framg\\xe5ng f\\xe5r kosta hur mycket som helst, och har man inte den mentala tuffheten som pannbenet kr\\xe4ver ses man ist\\xe4llet som sk\\xf6r och svag, s\\xe4ger G\\xf6ran Kentt\\xe4, idrottspsykolog p\\xe5 Gymnastik- och idrottsh\\xf6gskolan.

Att ha pannben ses som en v\\xe4rdefull egenskap framf\\xf6rallt inom elitidrotten \\u2013 att besitta f\\xf6rm\\xe5gan att forts\\xe4tta k\\xe4mpa trots att det tar emot. Men i vilken grad kan man egentligen t\\xe4nka sig till resultat?

\\u2013 Det mentala \\xe4r en outforskat omr\\xe5de, svaret \\xe4r att man i dagsl\\xe4get inte riktigt vet n\\xe4r orken egentligen \\xe4r slut, s\\xe4ger G\\xf6ran Kentt\\xe4.

Besl\\xe4ktat med \\u201datt ha pannben\\u201d \\xe4r personligsdraget grit som karakt\\xe4riseras av att ha driv, fullf\\xf6lja projekt och att inte ge upp vid motg\\xe5ngar. Grit myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckworth, som i sin forskning s\\xe5g hur skolelever med h\\xf6g grit bland annat hade st\\xf6rre sannolikhet att fullf\\xf6lja sin gymnasieutbildning.

\\u2013 Duckworth har visat att det \\xe4ven spelar in f\\xf6r h\\xf6gre utbildning och korrelerar med om man h\\xe5ller ut i sitt \\xe4ktenskap eller inte, s\\xe4ger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Medverkar i programmet g\\xf6r G\\xf6ran Kentt\\xe4, idrottspsykolog p\\xe5 Gymnastik- och idrottsh\\xf6gskolan, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet och Anna K\\xe5ver, psykolog och psykoterapeut.

Programledare \\xe4r Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice L\\xf6\\xf6f \\xe4r producent