BROADCASTS.com

b'

Inom den medicinska forskningen har AI l\\xe4nge varit illa ansett. Nu \\xe4r t.o.m- pionj\\xe4rerna f\\xf6rv\\xe5nade \\xf6ver att det funkar s\\xe5 bra. Men skulle du vilja g\\xe5 i terapi hos en AI-bot?

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofen Jonna Bornemark menar att man m\\xe5ste se till m\\xe4nniskans f\\xf6rm\\xe5ga att tillskriva f\\xf6rem\\xe5l liv. Det g\\xe4ller \\xe4ven n\\xe4r vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten m\\xe4nsklighet.

\\u2013 Vi \\xe4r inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar v\\xe5ra hemligheter med den. Detsamma g\\xe4ller med AI. H\\xe4r finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget sj\\xe4lvmedvetande. I den h\\xe4r typen av terapi m\\xe5ste vi vara medvetna om att den vi m\\xf6ter \\xe4r oss sj\\xe4lva. Den andra \\xe4r en chim\\xe4r.

AI anv\\xe4nds redan inom v\\xe5rden framf\\xf6rallt n\\xe4r det handlar om bildigenk\\xe4nning, t.ex. vid avl\\xe4sningen av r\\xf6ntgenbilder, men ocks\\xe5 vid utredningar kring l\\xe4s- och skrivsv\\xe5righeter.

Mattias Nilsson \\xe4r forskare i syn och \\xf6gonr\\xf6relse som var medskapare till en maskin som hj\\xe4lper att detektera dyslexi hos skolelever. 

\\u2013 Vi pratade inte om AI n\\xe4r vi skulle lansera maskinen 2016 f\\xf6r vi ins\\xe5g snabbt att det skulle l\\xe5ta f\\xf6r futuristiskt vilket skulle g\\xf6ra personalen mer skeptisk. Men \\xe4nd\\xe5 hade man farh\\xe5gor om att den h\\xe4r datorn skulle ers\\xe4tta l\\xe4rare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man ist\\xe4llet ett hj\\xe4lpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras \\u201cverktygsl\\xe5da\\u201d

\\xc4ven Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt r\\xe4dslor och kritiska r\\xf6ster n\\xe4r man anv\\xe4nt AI-teknik inom till exempel terapi. 

\\u2013 Dels \\xe4r det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels m\\xe5ste vi ber\\xe4tta att det inte finns n\\xe5gon etablerad AI-terapi i Sverige idag. 

Men Carlbring ser stora f\\xf6rdelar med AI:s intr\\xe4de inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hj\\xe4lp av AI f\\xe5 handledning i realtid. Men d\\xe5 pratar man om internetbaserade behandlingar som sker p\\xe5 distans. Med hj\\xe4lp av AI kan terapeuten f\\xe5 en st\\xf6rre \\xf6verblick \\xf6ver hela personen och snabbt se m\\xf6nster i hur personen utvecklas. 

Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte g\\xe5r lika snabbt som m\\xe4nniskor verkar tro och att vi d\\xe4rf\\xf6r inte borde vara oroliga.

\\u2013 Vi har l\\xe4nge varit i en hype-fas p\\xe5driven av managementkonsulter som menade att AI skulle l\\xf6sa alla problem. Men d\\xe4r \\xe4r vi inte p\\xe5 ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ers\\xe4tta n\\xe5gon inom v\\xe5rden utan man kan i b\\xe4sta fall se det som ett \\u201dstetoskop\\u201d, ett verktyg, snarare \\xe4n en bitr\\xe4dande l\\xe4kare. 

G\\xe4ster i studion:

Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet.
Mattias Nilsson, forskare i syn och \\xf6gonr\\xf6relse vid Marianne Bernadottes centrum p\\xe5 Karolinska institutet. 
Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar p\\xe5 Centrum f\\xf6r praktisk kunskap vid S\\xf6dert\\xf6rns h\\xf6gskola.
Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet f\\xf6r Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.

Reportage: V\\xe5ra reporter Sebastian Hedlund g\\xe5r i terapi hos en AI-bot, WYSA och tr\\xe4ffar en m\\xe4nsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss p\\xe5 en historisk resan med AI f\\xf6r att se var vi befinner oss idag. 

Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent, Shang Imam