Tempos tartpappersfasad hatad och alskad betong med hal i

Published: April 6, 2018, 6 a.m.

b'

Den h\\xe5lm\\xf6nstrade betongen var avskydd av arkitekter och allm\\xe4nhet. Nu finns den bara kvar p\\xe5 \\xc5hl\\xe9ns i Farsta Centrum. Och en titt p\\xe5 parkeringshuset Parkaden med arkitekturhistorikern Martin R\\xf6rby.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De h\\xe5lm\\xf6nstrade betongfasaderna ritades av arkitekten Bengt Edlund f\\xf6r arkitektfirman Backstr\\xf6m & Reinius. Id\\xe9n f\\xf6ddes vid projekteringen av det moderna Farsta centrum som skulle invigas 1960 men d\\xe5 ett likadant Tempovaruhus uppf\\xf6rdes i Uppsala blev allm\\xe4nheten uppr\\xf6rd och \\xe4ven delar arkitektk\\xe5ren f\\xf6rfasades. Det stred mot de mer strama modernistiska idealen.

\\n

Och slutligen delades betongbitar ut till de som ville ha.

\\n

Det blev bara tre Tempovaruhus i t\\xe5rtpapper. Farsta Centrum, Uppsala och s\\xe5 Bor\\xe5s. Vad h\\xe4nde med dem? Det i Bor\\xe5s har rivits f\\xf6r l\\xe4ngesen och p\\xe5 en blogg p\\xe5 n\\xe4tet st\\xe5r att betongen numera ligger i skogskanten utanf\\xf6r stan och vittrar.

\\n

N\\xe4r fastighets\\xe4garen skulle byta den slitna betongen mot en glasfasad p\\xe5 \\xc5hl\\xe9ns i Uppsala 2015 hade t\\xe5rtpappret f\\xe5tt en stor fanclub. M\\xe5nga ans\\xe5g fasaden v\\xe4rd att bevara och slutligen delades betongbitar ut till de som ville ha.

\\n

Vill man se t\\xe5rtpappersfasaden p\\xe5 riktigt f\\xe5r man bege sig till Farsta Centrum d\\xe4r den bevarats, \\xe4ven om den \\xe4r skymd p\\xe5 torgsidan av en kurvig tr\\xe4fasad efter en totalrenovering p\\xe5 90-talet.

\\n

Kvar i Stockholms City kan man p\\xe5 Regeringsgatan ta sig en titt p\\xe5 parkeringshuset Parkaden. Det \\xe4r l\\xe4tt att associera till t\\xe5rtpapper men h\\xe4r finns inget bakom betongen. Parkaden har ocks\\xe5 levt farligt men ska nu bli en del av det nya samlade NK med gym, 3500 kvm butiksyta och en swimmingpool och juicebar p\\xe5 taket.

\\n

Ett program av Katarina Wikars med arkitekturhistorikern Martin R\\xf6rby.

'