BROADCASTS.com

b'

Under 1 500 \\xe5r var hieroglyferna mest vackra bilder, men inget spr\\xe5k. Stenen som Napoleon hittade utanf\\xf6r Alexandria blev verktyget f\\xf6r att kn\\xe4cka koden - och Mattias Berg f\\xf6rtrollas av stenens magi.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var den franske egyptologen Jean-Francois Champollion som, med hj\\xe4lp av Rosettastenen, 1822 \\xe5teruppt\\xe4ckte hur man skulle tolka hieroglyferna. Skrivs\\xe4ttet som b\\xf6rjade f\\xf6rsvinna ur det kollektiva minnet n\\xe5gon g\\xe5ng p\\xe5 300-talet efter Kristus, n\\xe4r Egyptens h\\xf6gkultur hade inlemmats i det romerska riket.

Napoleons expedition var ett utslag av den egyptologiska trenden \\xf6ver hela v\\xe4sterlandet, Redan 1802 hamnade Rosettastenen ocks\\xe5 som en av praktpj\\xe4serna p\\xe5 British museum i London, d\\xe4r den st\\xe5tt sedan dess.

Den vackra, meterh\\xf6ga stenen har samma text skriven p\\xe5 tre olika s\\xe4tt - vilket gjorde att den blev en nyckel till en hel h\\xf6gkultur. Dels fanns h\\xe4r texten p\\xe5 antik grekiska, dels med b\\xe5de det mer vardagliga egyptiska skrivs\\xe4ttet och med hieroglyfer.  H\\xe4rigenom kunde Champollion l\\xf6sa skrivtecknens n\\xe4stan 1 500 \\xe5r gamla g\\xe5ta.