"Mefisto" – om att underkasta sig ondskan

Published: Jan. 5, 2020, 1:50 a.m.

1936 skrev Klaus Mann, son till Thomas Mann, romanen Mefisto om en skådespelande kameleont i Nazi-Tyskland. Mann hade likt många andra kulturellt verksamma lämnat Tyskland redan 1933.

Romanen handlar om skådespelaren Henrik Höfgen som anpassade sig till det nya naziststyret trots att han innan maktövertagandet gjort sig känd som kommunist. Hans paradroll som Mefisto i Goethes Faust symboliserar hans beredvillighet att underkasta sig ondskan och Manns roman blev naturligtvis förbjuden av nazisterna. Mefisto översattes till tolv språk men stötte även efter kriget på patrull i Tyskland, 1956 kom den ut i DDR men i väst hävdade adoptivsonen till skådespelaren Gustaf Gründgens att Gründgens stått modell för Manns nidbild och var förtalad. Omständliga juridiska processer följde och först 1980, 44 år efter bokens tillkomst och 35 år efter den nazistiska diktaturens fall gavs Mefisto ut i Västtyskland. Klaus Mann som begått självmord 1949 hävdade så länge han levde att, trots att han känt Gründgens, velat skildra en symbolisk typ . Romanens sista ord lyder: Alla personerna i denna bok är typer, inte porträtt. En Klassiker av Maria Edström.