BROADCASTS.com

Published: Feb. 17, 2017, 6 a.m.

b'

Kulturredaktionens Mattias Berg g\\xe5r tillbaka ned i sin barndoms sp\\xf6khus: Gruvan p\\xe5 Tekniska museet i Stockholm.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jag minns bara en trappa, rakt ned i m\\xf6rkret. Men var det h\\xe4r - eller till mumierna, p\\xe5 Medelhavsmuseet?

\\n

Nu st\\xe5r jag hur som helst h\\xe4r igen. Kanske 50 \\xe5r efter min f\\xf6rsta gravt skr\\xe4ckblandade f\\xf6rtjusning: vid vad som sedan dess blivit en av landets \\xe4ldsta existerande utst\\xe4llningar. Invigd 1938, i samband med \\xf6ppnandet av Tekniska museet vid G\\xe4rdet, har den f\\xe5tt vara kvar \\xe4ven nu n\\xe4r hela gruvdelen expanderat med en st\\xf6rre modern sektion. Nyrenoverad i all sin matta malmglans.

\\n

Med mig har jag intendenten Lars Paulsson, som ansvarat f\\xf6r ny\\xf6ppningen.

\\n

- Det h\\xe4r \\xe4r gruvhissen - och den \\xe4r d\\xe5 ocks\\xe5 fr\\xe5n 1938. N\\xe4r man st\\xe5r i den och \\xe5ker ned s\\xe5 f\\xe5r man en illusorisk upplevelse av att fara ned s\\xe5 d\\xe4r 150 meter ned i jorden. Det \\xe4r en papprulle som rullar p\\xe5 utsidan... Men p\\xe5 den tiden hade vi vaktm\\xe4stare som stod och k\\xf6rde den h\\xe4r hela dagarna, det har vi inte r\\xe5d med l\\xe4ngre. S\\xe5 vi k\\xf6r den bara vid vissa tillf\\xe4llen, s\\xe4ger han.

\\n

- Men vi ska g\\xe5 ned den vanliga v\\xe4gen: trappan, s\\xe4ger Intendenten Lars Paulsson.

\\n

Vad \\xe4r det som l\\xe5ter?

\\n

- Ja, det \\xe4r ljud h\\xe4r, av vatten som droppar. Det stora problemet f\\xf6rr i tiden var just med vatten som rinner till, grundvattnet. Att l\\xe4ra sig forsla upp det f\\xf6r att \\xf6verhuvudtaget kunna bryta effektivt, s\\xe4ger han.

\\n

- Och s\\xe5 stiger vi nu in i den f\\xf6rsta orten i gruvan... N\\xe4r man planerade det h\\xe4r tekniska museet s\\xe5g man sig runt i v\\xe4rlden, p\\xe5 andra museer naturligtvis. Och de tekniska museer som hade grundats vid den h\\xe4r tiden var Deutsches Museum i M\\xfcnchen och Museum of Science and Industry i Chicago. Och de hade en gruva som publikattraktioner. En m\\xf6rk g\\xe5ng som man fick g\\xe5 ned i, det var lite sp\\xe4nnande. S\\xe5 det h\\xe4r skulle liksom ing\\xe5 i ett s\\xe5dant h\\xe4r klassiskt tekniskt museum, s\\xe4ger Lars Paulsson.

\\n

F\\xf6r det minns jag ju sj\\xe4lv d\\xe5, som liten, att det k\\xe4ndes ungef\\xe4r som Sp\\xf6khuset h\\xe4r.

\\n

- Ja, det tycker jag \\xe4r en bra liknelse. P\\xe5 n\\xe5got s\\xe4tt \\xe4r de h\\xe4r gruvorna lite besl\\xe4ktade med den typen av attraktioner som fanns p\\xe5 n\\xf6jesf\\xe4lten: Sp\\xf6ktunneln, Bl\\xe5 t\\xe5get och K\\xe4rlekstunneln.

\\n

H\\xe4r \\xe4r ju m\\xf6rkt och kusligt... Det st\\xe5r m\\xe4nniskor inne i g\\xe5ngarna, jag kommer ih\\xe5g hur r\\xe4dd jag var f\\xf6r dem - de har funnits l\\xe4nge, v\\xe4l?

\\n

- Ja, i lite olika upplagor, s\\xe4ger Lars Paulsson.

\\n

Kan du beskriva dem, om vi g\\xe5r n\\xe4rmare?

\\n

- I den h\\xe4r orten visas arbetet som tog vid efter att man eldat. N\\xe4r berget hade lossnat fr\\xe5n v\\xe4ggarna. fick man ta loss med hj\\xe4lp av spett och sl\\xe4ggor och annat - och sedan lasta det. Och det \\xe4r tre personer som st\\xe5r h\\xe4r. En man l\\xe4ngst in, en ung pojke eller ung tjej, och l\\xe4ngst fram st\\xe5r det en kvinna. Det h\\xe4r var ett typiskt brytningsarbete i en gruva vid mitten av 1800-talet. M\\xe5nga av de mindre gruvorna i Bergslagen var s\\xe5 kallade "bergsmannagruvor" d\\xe4r d\\xe5 hela familjen - hela hush\\xe5llet - fick hj\\xe4lpa till att arbeta, s\\xe4ger han.

\\n

- Och det som \\xe4r helt nygjort h\\xe4r \\xe4r ansiktena, som ska k\\xe4nnas mer uttrycksfulla och realistiska. S\\xe5 det \\xe4r tv\\xe5 konstn\\xe4rer som arbetat just med att f\\xe5 det h\\xe4r uttrycket i ansiktet.

\\n

Vad \\xe4r det f\\xf6r uttryck ni har s\\xf6kt?

\\n

- Ja... Vi har bland annat tittat p\\xe5 gamla bilder... De ser ut som om de t\\xe4nker p\\xe5 n\\xe5got annat, egentligen - och det kan man ju t\\xe4nka sig n\\xe4r man h\\xe5ller p\\xe5 med ett s\\xe5dant h\\xe4r tungt och h\\xe5rt arbete, att man liksom befinner sig n\\xe5gon annanstans, s\\xe4ger Lars Paulsson.

\\n

Har du sj\\xe4lv, som intendent f\\xf6r den h\\xe4r utst\\xe4llningen, g\\xe5tt tillbaka och l\\xe4st och sett gruvskildringar? Eller har du g\\xe5tt till v\\xe4ga f\\xf6r att skaffa dig kunskapen?

\\n

- Jag har jobbat ganska l\\xe4nge p\\xe5 Tekniska museet - och ett av mina f\\xf6rsta uppdrag var just att visa gruvan f\\xf6r skolklasser. Och d\\xe5 blev jag helt besatt av att l\\xe4sa in mig p\\xe5 allt jag hittade om gamla gruvor: \\xe5kte \\xe4ven runt i Sverige, bes\\xf6kte Falu koppargruva och Sala Silvergruva, s\\xe4ger han.

\\n

Vad var det du blev besatt av?

\\n

- Jag vet inte, jag tror det var lite som f\\xf6r dig. Det enda jag kommer ih\\xe5g fr\\xe5n Tekniska museet som liten var Gruvan! Att det var n\\xe5gonting som var m\\xf6rkt, att det var n\\xe5got ljus n\\xe5gonstans, n\\xe5gonting som... Det \\xe4r sp\\xe4nnande med underjorden.

\\n

Vad sade du att det h\\xe4r var f\\xf6r n\\xe5got?

\\n

- Det kallas f\\xf6r "skjutkoja". Och om man tittar h\\xe4rinne s\\xe5 \\xe4r det v\\xe4ldigt kraftiga stockar sammansatta med hj\\xe4lp av j\\xe4rnbeslag. Det ska d\\xe5 ge skydd f\\xf6r Skjutaren. Och s\\xe5 r\\xe4knade man skotten, f\\xf6r att vara s\\xe4ker p\\xe5 att alla hade brunnit av ordentligt, s\\xe4ger Lars Paulsson.

\\n

- P\\xe5 den h\\xe4r sidan har vi en docka som st\\xe5r och handborrar. S\\xe5 s\\xe5g ut det i slutet av 1800-talet, till och med b\\xf6rjan av 1900-talet. Det tog d\\xe5 ungef\\xe4r \\xe5tta timmar att borra ett h\\xe5l som var 80 centimeter djupt...

\\n

- Och p\\xe5 1940-talet kom en ny teknik, nya borrar. Tidigare hade borrarna varit stora och tunga och fick monteras p\\xe5 stora pelare - men nu kom l\\xe4tta borrmaskiner, som kunde sk\\xf6tas av en person. Och en s\\xe5dan person har vi st\\xe5ende h\\xe4r. Men senare skulle det ju visa att det h\\xe4r ger vibrationsskador: b\\xe5de i fingrar och p\\xe5 inre organ och s\\xe5 d\\xe4r. Vi kan lyssna p\\xe5 hur det l\\xe4t med de maskinerna, s\\xe4ger han.

\\n

Tror du att man kan f\\xe5 liknande insikter om v\\xe5r teknik i dag, i till exempel gruvbrytning: att det vi tror \\xe4r v\\xe4ldigt bra och s\\xe4kert kommer man att skratta \\xe5t i framtiden?

\\n

- Ja, det tror jag faktiskt. F\\xf6r om man tittar p\\xe5 gruvbrytning kan man se att det blir f\\xe4rre och f\\xe4rre m\\xe4nniskor som beh\\xf6vs hela tiden - och fler och fler maskiner, allts\\xe5 en st\\xe4ndigt \\xf6kande mekanisering. Och varje g\\xe5ng som man gjort ett s\\xe5dant h\\xe4r teknikspr\\xe5ng, har man ju tyckt att det var v\\xe4ldigt mycket b\\xe4ttre \\xe4n tidigare. Jag tror att n\\xe4sta utvecklingssteg i gruvor \\xe4r att det inte kommer att vara n\\xe5gra m\\xe4nniskor \\xf6verhuvudtaget d\\xe4r nere: d\\xe5 kommer man se tillbaka p\\xe5 den tid n\\xe4r det fanns folk i gruvorna.

\\n

Hur ser du p\\xe5 det att n\\xe4r ni visar \\xe4ldre, f\\xf6rg\\xe5ngen tid - blir det automatiskt n\\xe5gon sorts utvecklingsoptimism av det?

\\n

- Jo, det blir det ju... Men om man tittar p\\xe5 allt industriarbete f\\xf6rr i tiden s\\xe5 var det ju egentligen ganska hemskt: oerh\\xf6rt m\\xe5nga olyckor intr\\xe4ffade inom alla industrigrenar. Och s\\xe4rskilt hemskt var det s\\xe4kert i gruvorna. Att vara under jorden, utan belysning och hantera spr\\xe4ng\\xe4mnen, st\\xe5 och borra f\\xf6r hand och allt det h\\xe4r. Det var ju en extrem milj\\xf6 p\\xe5 m\\xe5nga s\\xe4tt, s\\xe4ger Lars Paulsson.

\\n

Var det en sv\\xe5r fr\\xe5ga, internt p\\xe5 museet, om ni alls skulle bevara den h\\xe4r utst\\xe4llningen?

\\n

- Nej, inte den h\\xe4r g\\xe5ngen. F\\xf6r 20 \\xe5r sedan, d\\xe5 vi skulle g\\xf6ra om, minns jag att det var det. Men nu har det liksom g\\xe5tt s\\xe5 l\\xe5ngt med den h\\xe4r utst\\xe4llningen - och s\\xe5 har den ett s\\xe5dant klassikerv\\xe4rde. Det \\xe4r ju den enda utst\\xe4llningen h\\xe4r p\\xe5 museet som finns kvar sedan 30-talet. P\\xe5 n\\xe5got s\\xe4tt lever Tekniska museets sj\\xe4l lite kvar h\\xe4r nere. Och alla vill bevara den, s\\xe4ger Lars Paulsson.

\\n

Mattias Berg
mattias.berg@sverigesradio.se

'