"Balladen om det sorgsna kafeet" av Carson McCullers - den vackraste berattelsen i amerikansk prosa

Published: Oct. 13, 2017, 4 a.m.

b'

Ingen kunde skriva fram k\\xe4rlekens pl\\xe5gsamma trianglar som Carson McCullers. Den amerikanska s\\xf6dern var hennes spelplats och nya generationer uppt\\xe4cker st\\xe4ndigt hennes romaner om v\\xe5ld och ensamhet.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Som i "Balladen om det sorgsna kaf\\xe9et". Ett ansikte skymtar i f\\xf6nstret p\\xe5 det f\\xf6rfallna kaf\\xe9et om eftermiddagarna. Och s\\xe5 rullar balladen ut om den l\\xe5nga skel\\xf6gda sm\\xe5tt v\\xe5ldsamma Miss Amelia i snickarbyxorna. En dag kommer en puckelryggig liten man till stan, kallar sig kusin, och miss Amelia kl\\xe4r honom i siden, \\xe4lskar honom. De \\xf6ppnar kaf\\xe9, miss Amelias sprit g\\xf6r att de nedslitna innev\\xe5narna b\\xf6rjar se sv\\xe4rdsliljorna i sumpmarken och f\\xf6r en stund kan gl\\xf6mma k\\xe4nslan av att de inte \\xe4r s\\xe5 mycket v\\xe4rda. Vad vet man om k\\xe4rlek mer \\xe4n att den aldrig \\xe4r \\xf6msesidig? Det \\xe4r outh\\xe4rdligt att vara den som \\xe4lskas.

\\n

Det finns alltid struktur, komposition, rytmik, omtagningar i Carson McCullers prosa. M\\xe4nniskor b\\xf6rjar r\\xf6ra p\\xe5 sig, stretar och stannar i minnet. Nya generationer, nya \\xf6vers\\xe4ttningar. N\\xe4r hon var liten och f\\xf6r l\\xe5ng och f\\xf6r konstig kastade barnen sten och skrek: "weird, freak, queer" efter henne.

\\n

I "The New Yorker" skriver litteraturvetaren Sarah Schulman att McCullers f\\xf6rm\\xe5ga att leva sig in alla sorts m\\xe4nniskor inte kommer fr\\xe5n empati utan fr\\xe5n att ha en identitet som historien \\xe4nnu inte har uppt\\xe4ckt. Och f\\xf6r att hon inte visste vad hon var, hade hon ingen plats att utg\\xe5 ifr\\xe5n. S\\xe5 d\\xe4rf\\xf6r hon kunde skapa tillh\\xf6righet med andra som officiellt inte heller existerade.

\\n

Redan i tretton\\xe5rs\\xe5ldern str\\xf6k hon f\\xf6rnamnet Lula, tv\\xe5 efternamn r\\xe4ckte gott, och vid 23 blev hon genif\\xf6rklarad med sin debutroman "Hj\\xe4rtat jagar allena" som kom ut 1940.

\\n

Hon blev bara h\\xe4lften s\\xe5 gammal. Dog 1967 efter att ha legat i koma i 45 dagar. Hon j\\xe4mf\\xf6rdes tidigt med b\\xe5de Faulkner och Hemingway, sj\\xe4lv tyckte hon att hon hade mer att s\\xe4ga \\xe4n Hemingway och sa det b\\xe4ttre \\xe4n Faulkner.

'