"Balladen om den gamle sjömannen" av Coleridge - att för alltid tvingas återberätta sin historia

Published: Feb. 4, 2021, 1 p.m.

En av romantikens mest kända dikter är Samuel Taylor Coleridges Balladen om den gamle sjömannen från 1798. Göran Sommardal dyker ner i den mardrömslika berättelsen som börjar "Det är en gammal sjöman..."

It is an ancient Mariner, And he stoppeth one of three. 'By thy long grey beard and glittering eye, Now wherefore stopp'st thou me? Det är inte helt självklart att man ska låta Richard Burton presentera Balladen om den gamle sjömannen. I så fall för att låta den välljudande versen vara huvudsaken i Samuel Taylor Coleridges Rime of the Ancient Mariner, med dess gungande, sjungande förföriska rytmer, rim och allitterationer: The fair breeze blew, the white foam flew, The furrow followed free: We were the first that ever burst Into that silent sea. Men lika gärna kan man peka på Balladens skräckscenario och dess gotiska asso­ciationer. För även om Coleridge tillsammans med sin vän och kollega William Wordsworth har fått stå som portalfigurer för den engelska romantiken, så finns i hans ballad om den gamle sjömannen en uppsjö av gotisk rekvisita: otäcka, slemmiga odjur övergivna skeppsvrak driv­an­de för vinden överjor­d­isk stiltje och undervattnisk skräck. Så många lärda, påhittiga och överambitiösa tolkningar som Balladen om den gamle sjömannen har beståtts med ända intill dessa dagar, är det inte utan att det blivit rätt trångt i tolkningskorridoren. Ändå före­faller intrigen och händel­se­­förloppet i dikten både lättöverskådligt och osammanhängande, sam­tidigt nyckfullt och logiskt. Att tränga sig in bland alla uttolkare för att hävda sin egen version förefaller inte bara över­maga utan också som en missriktad ambition. Vad som behövs är ändå några ord om havsfågeln med det imponerande vingspannet: Albatrossen. I Den gamle sjömannens sång är albatrossen en budbärare "en kristen själ och sänd i Herrens namn" och där den olycksalige sjömannen är diktaren som dödar detta sändebud. Därför får han bära den döda fågeln som ett kors runt halsen och döms till livslång botgöring: att berätta och åter berätta sin historia.