BROADCASTS.com

Amerikanska j\xe4ttar dominerar en v\xe4xande marknad f\xf6r n\xf6tter och i torkans Kalifornien startas nya odlingar. Daniel \xd6hman och Malin Olofsson ber\xe4ttar om samh\xe4llen utan vatten och om h\xe5llbara alternativ.

Lyssna p\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Grafik: S\xe5 mycket vatten g\xe5r \xe5t till dina livsmedel

Nyheter: N\xf6todlingar vattentjuvar, ICA om ink\xf6pen

Matens pris handlar i dag om vatten. Men inte vattnet vi dricker utan det dolda vatten som g\xe5r \xe5t f\xf6r att produceramatvarorna i aff\xe4rerna.

Mycket av produkterna odlas med hj\xe4lp av konstbevattning i omr\xe5den som inte alls \xe4r l\xe4mpade f\xf6r det. Det som h\xe4nder d\xe5, \xe4r att det livsviktiga dricksvattnet \xe4r p\xe5 v\xe4g att sina.

I n\xf6thyllan i en butik i Stockholm finns mycket n\xf6tter. Vi har h\xf6rt hur nyttiga de \xe4r med bra fetter protein och n\xe4rings\xe4mnen. Och de \xe4r ett vegetariskt alternativ till k\xf6tt.

Sedan millennieskiftet har f\xf6rs\xe4ljningen mer \xe4n dubblerats. Mest av allt \xe4ter vi av mandlar. \xd6ver 6 000 ton importeras varje \xe5r, det vill s\xe4ga en tredjedel av alla n\xf6tter i till Sverige.

Men mandlarna e t\xf6rstiga. En enda mandel kr\xe4ver 4 liter vatten.

I butiken ser vi ingen m\xe4rkning som visar vilken region n\xf6tterna kommer ifr\xe5n, det st\xe5r bara USA p\xe5 p\xe5sarna. Men nio av tio mandlar som s\xe4ljs i v\xe4rlden kommer fr\xe5n Kalifornien, d\xe4r just vattnet \xe4r p\xe5 v\xe4g att ta slut.

Mandlarna skulle kunna odlas p\xe5 annat h\xe5ll. Vi ska ber\xe4tta mer om det sen men f\xf6rst beger vi oss till Kalifornien.

Fr\xe5n Hilltop Ranchs enorma fabrik kommer mandlar till alla de st\xf6rsta kedjorna i Sverige. Varje \xe5r producerar de 25 000 ton mandlar. Det \xe4r fyra g\xe5nger s\xe5 mycket som vi \xe4ter i Sverige p\xe5 ett \xe5r. F\xf6retagets vd och grundare Dave Long visar med raska kliv runt p\xe5 fabriken som \xe4r sista anhalten innan mandlarna skickas p\xe5 export.

Det \xe4r n\xe4stan folktomt inne i fabriken. Fr\xe5n ett grovt r\xf6r smattrar mandlar ut p\xe5 ett l\xf6pande band. De trasiga mandlarna har redan sorterats bort.

10 ton mandlar i timmen passerar h\xe4r varje dag. N\xe4r en truck passerar tittar f\xf6raren f\xf6rv\xe5nat p\xe5 oss. Han \xe4r inte van att se m\xe4nniskor h\xe4r.

Maskiner g\xf6r det mesta av arbetet h\xe4r. Sorterar bort stenar, En laser letar efter eventuella glasbitar och en tredje maskin sorterar mandlarna i olika.

Dave Long k\xf6per mandlar fr\xe5n \xf6ver 300 odlare spridda \xf6ver hela Central Valley som omr\xe5det i Kalifornien vi befinner oss i heter.

Vi kommer in i lagret. J\xe4ttelika tr\xe4l\xe5rar l\xe4ngs med v\xe4ggarna s\xe5 l\xe5ngt \xf6gat kan se.

Utanf\xf6r gassar solen. Som vanligt. N\xe4r jag \xe4r h\xe4r i november \xe4r det fortfarande torka i Kalifornien. F\xe5 platser \xe4r s\xe5 torra som h\xe4r i Central Valley d\xe4r huvuddelen av Kaliforniens en miljon ton mandlar odlas. Vattnet som normalt kommer i kanaler fr\xe5n floderna i norr har b\xf6rjat sina.

Men trots torkan planteras nya tr\xe4d. 100 000 \u201dacres\u201d bara i \xe5r. En yta som motsvarar 22 g\xe5nger 22 meter.

Dave Long s\xe4ger att det \xe4r logiskt. N\xe4r priserna g\xe5r upp s\xe5 planterar fler tr\xe4d.

Fast kanske blir det \xe4nd\xe5 f\xf6r m\xe5nga tr\xe4d nu. Priserna har g\xe5tt upp i flera \xe5r. Fr\xe5n tv\xe5 till \xe5tta dollar per kilo p\xe5 bara n\xe5gra \xe5r. Priserna kommer g\xe5 ner tror han och menar att det \xe4r synd.

Precis intill fabriken ligger en mandelodling. Spikraka rader med tr\xe4d, 316,3 per hektar. Inte ett ogr\xe4s. Varje tr\xe4d har en egen ledning som f\xf6rser den med perfekt m\xe4ngd vatten.

En brunn f\xf6rs\xf6rjer den med vatten.

F\xf6r en tid sen tvingades de g\xf6ra brunnen djupare. Vattnet h\xf6gre upp hade tagit slut.

Pl\xf6tsligt ser han bekymrad ut.

Hittills har vem som helst kunnat borra efter vatten. Men n\xe4r m\xe5nga borrar s\xe5 sjunker grundvattnet och man m\xe5ste borra allt djupare.

Nu n\xe4r du h\xf6r det h\xe4r har v\xe4derfenomenet El Nino dragit in \xf6ver Kalifornien, och det har kommit en del regn. Men det \xe4r l\xe5ngt ifr\xe5n s\xe4kert att regnet kommer hj\xe4lpa.

N\xe4r s\xe5 m\xe5nga borrat djupt ner efter vatten pressas marken ihop. H\xe5ligheterna d\xe4r vattnet fanns f\xf6rsvinner. De kommer inte tillbaka \xe4ven om regnet kommer.

Och, s\xe4ger han, om torkan kommer tillbaka efter regnet kommer allt grundvatten i Kalifornien ta slut.

Central Valley \xe4r en av USA:s viktigaste, och yngsta jordbruksregioner. En bergskedja skiljer den fr\xe5n kusten och metropolerna San Fransisco och Los Angeles.

Jorden \xe4r bland den b\xe4sta som finns i USA, Men innan man byggde kanaler som ledde ner grundvatten fr\xe5n floderna i norr var det f\xe5 som kunde odla h\xe4r.

Nu n\xe4r torkan \xe4r inne p\xe5 sitt fj\xe4rde \xe5r \xe4r det bara de b\xf6nder som varit h\xe4r l\xe4ngst som f\xe5r n\xe5got vatten fr\xe5n kanalerna. De andra m\xe5ste borra.

Det \xe4r snart skymning n\xe4r jag tr\xe4ffar Brad Gleason p\xe5 Harrys Ranch. En megakrog mitt i ingenstans vid en v\xe4gkorsning.

Brad \xe4r sen. Ett m\xf6te drog ut p\xe5 tiden men han fick lift med ett kompis som kunde flyga honom hit.

Den senaste tiden har mandelodlarna f\xe5tt mycket skit i pressen. Mandelodlingarna st\xe5r f\xf6r en tiondel av all vattenanv\xe4ndning fr\xe5n jordbruket i Kalifornien. Merparten av mandlarna exporteras. I tidningarna st\xe5r det att de exporterar vatten.

Brad tycker det \xe4r or\xe4ttvist. Mandlarna \xe4r inte s\xe4mre \xe4n andra gr\xf6dor, men ger st\xf6rre int\xe4kter.

Men det \xe4r inte riktigt sant. Gr\xf6dor som man planterar \xe5r fr\xe5n \xe5r kan man strunta i att plantera n\xe4r det \xe4r torka. Mandeltr\xe4d och pistagetr\xe4d m\xe5ste vattnas hela tiden. Det \xe4r en l\xe5ngsiktig investering. Tre till sex \xe5r tar det innan man kan sk\xf6rda.  

\u2013 Torkan \xe4r ett problem f\xf6r oss, s\xe4ger Brad, men vi \xe4r inte bovarna. Vi f\xf6rs\xf6ker bara f\xe5 v\xe5ra tr\xe4d att \xf6verleva.

Tv\xe4rtom tycker han att n\xf6tb\xf6nderna behandlas illa. De senaste \xe5ren har Brad liksom m\xe5nga andra inte f\xe5tt n\xe5got vatten fr\xe5n kanalerna.

Det finns vatten i floderna norr om dalen. Det skulle kunna ledas hit. Flera av hans brunnar har sinat \xe5 nu har han tvingats borra ny. Men grundvattnet h\xe4r p\xe5 den v\xe4stra sidan av dalen s\xe4rskilt s\xe5 djupt ner \xe4r illa l\xe4mpat f\xf6r n\xf6todlingarna, det \xe4r salt och efter en tid blir jorden obrukbar.

Vi \xe5ker ut f\xf6r att titta p\xe5 hans odlingar. Vid sidan av v\xe4gen ligger tr\xe4d uppdragna med r\xf6tterna.

\u2013 Vi var tvungna att ta bort dem s\xe4ger Brad. Det salta grundvattnet f\xf6rst\xf6rde marken. Tr\xe4den klarade inte det.

Med Kaliforniska m\xe5tt \xe4r Brad ingen av de allra st\xf6rsta odlarna. I Sverige skulle han sp\xf6a de st\xf6rsta godsherrarna. 6 000 hektar.

1 600 000 tr\xe4d. Det \xe4r n\xe4stan lika m\xe5nga tr\xe4d som det finns \xe4ppeltr\xe4d i Sk\xe5ne.

Vi sv\xe4nger in p\xe5 en skumpig v\xe4g mellan tv\xe5 pistagetr\xe4dodlingar. F\xf6r f\xf6rsta g\xe5ngen ser jag lite vatten. En stor p\xf6l med vatten och gegga sen brunnen de h\xe5ller p\xe5 att borra. Det ser ut som en oljerigg.

N\xe4stan 600 meter ner i marken borrar de, till en kostnad av 7 miljoner kronor. Vattnet d\xe4r nere kommer troligen fr\xe5n f\xf6rhistorisk tid. Det kommer ta hundratals kanske tusentals \xe5r att fyllas p\xe5 igen om det tar slut.

Det finns inga garantier n\xe4r man borrar s\xe5 h\xe4r djupt, ingen vet egentligen hur vattent\xe4kterna ser ut d\xe4r nere. Ibland verkar brunnen funka bra. Och s\xe5 pl\xf6tsligt efter bara n\xe5got \xe5r sinar den.

Brad har dock \xe4nd\xe5 hopp om framtiden. Kanske m\xe5ste en del b\xf6nder l\xe4gga ner. Men det kommer inte vara mandlar och pistagen\xf6tter som f\xf6rsvinner. Utan gr\xf6dor som ger l\xe4gre int\xe4kter. Ska man ha r\xe5d att k\xf6pa vatten m\xe5ste man f\xe5 bra betalt. D\xe5 \xe4r mandel och pistagen\xf6tter bra gr\xf6dor.

Mandelsk\xf6rden i Kalifornien v\xe4ntas i \xe5r bli en miljon ton. Det utg\xf6r 80 procent av hela v\xe4rldsproduktionen.

Solen gassar i den lummiga parken n\xe5gra hundra meter fr\xe5n rymdstyrelsen Nasas h\xf6gkvarter i stadsdelen Pasadena i \xf6stra Los Angeles.  

Cedric David sl\xe5r sig ner vid ett picknicbord och plockar upp datorn. Som utl\xe4nning f\xe5r jag inte komma in i Nasas byggnad. Det tar m\xe5nader att f\xe5 ett tillst\xe5nd.

Nasas satelliter kan m\xe4ta fr\xe5n rymden hur vattnet f\xf6rsvinner. Cedric klickar upp en l\xe4nk. En karta \xf6ver USA som zoomar in p\xe5 Kalifornien och Central Valley. Ett r\xe4kneverk flyttar tiden fram\xe5t mot nutiden. F\xe4rgen \xe4ndras fr\xe5n gul till orange till djupt r\xf6d det betyder extrem torka.

Hur Nasas satelliter kan r\xe4kna ut det h\xe4r \xe4r lite sv\xe5rt att f\xf6rklara. S\xe5 vi l\xe4mnar det h\xe4r.

Hur som helst har extremt mycket vatten f\xf6rsvunnit. 42 kubik kilometer vatten. Det kanske inte s\xe4ger s\xe5 mycket men t\xe4nk dig en sj\xf6 som \xe4r tio meter djup. F\xf6r att rymma s\xe5 mycket vatten skulle den str\xe4cka sig 64 kilometer i varje riktning. S\xe5 mycket vatten har f\xf6rsvunnit.

Det \xe4r helt oh\xe5llbart s\xe4ger Cedric, \xe4ven om torkan tar slut kommer vi t\xf6mma grundvattenreservoarerna - inte om tusen \xe5r - utan inom v\xe5r livstid. Vatten f\xf6rsvinner \xe4ven n\xe4r det inte \xe4r torka.

N\xe4r de rika storb\xf6nderna borrar djupare och djupare, blir \xe4ven deras grannar lidande.

De starka pumparna suger inte bara fr\xe5n vattent\xe4kten utan ocks\xe5 fr\xe5n sidan fr\xe5n grannarna. Det h\xe4r skapar sp\xe4nningar i dalen. F\xf6r det finns de som inte har r\xe5d att borra djupare.

Janaki Jagannath \xe4r jurist och jobbar f\xf6r en organisation som erbjuder gratis juridiskt st\xf6d till l\xe5ginkomsttagare p\xe5 landsbygden.

\u2013 Allt vatten h\xe4r \xe4r privat\xe4gt av jordbrukarna. Trotts att tusentals m\xe4nniskor jobbar p\xe5 f\xe4lten \xe4r det ingen som har t\xe4nkt p\xe5 deras r\xe4ttigheter. Som rent vatten tillexempel.

I det lilla samh\xe4llet som vi g\xe5r omkring i \xe4r det torrt p\xe5 de sm\xe5 tr\xe4dg\xe5rdspl\xe4ttarna. Vi \xe4r helt omringade av mandel och pistagetr\xe4d.

Men till skillnad fr\xe5n b\xf6nderna f\xe5r inv\xe5narna h\xe4r inte anv\xe4nda vattnet till att vattna med, frukttr\xe4den i tr\xe4dg\xe5rdarna torkar ut. Och p\xe5 sommaren, n\xe4r temperaturen ofta n\xe5r \xf6ver 30 grader, blir det jobbigt f\xf6r barnen som inte kan svalka sig n\xe5gonstans.

Att tappa upp vatten i en liten uppbl\xe5sbar pool \xe4r inte att t\xe4nkta p\xe5.

Mellan de tv\xe5 samh\xe4llena Cantua Creek och El Porvenir g\xe5r en kanal. De b\xf6nder som odlat marken l\xe4nge h\xe4romkring f\xe5r delar av sitt vatten h\xe4rifr\xe5n. Det \xe4r ocks\xe5 k\xe4llan till bybornas vatten.  

Ett reningsverk ska g\xf6ra det rent men det \xe4r gammalt och funkar inte n\xe5got vidare. Nu h\xe5ller sj\xe4lva marken som husen st\xe5r p\xe5 att f\xf6rsvinna.

P\xe5 ett \xe5r har marken som husen st\xe5r p\xe5 sjunkit med 30 centimeter.

Ni kommer kanske ih\xe5g vad Dave Long sa. Han som \xe4gde mandelfabriken. N\xe4r f\xf6r m\xe5nga tar f\xf6r mycket vatten ur marken pressas den ihop. D\xe5 sjunker den.

P\xe5 g\xe5rden utanf\xf6r sitt hus st\xe5r Jennifer Rodriques framf\xf6r en spis. Vattenledningarna \xe4r trasiga s\xe5 det g\xe5r inte riktigt att vara inne i k\xf6ket. och den senaste m\xe5nadens vattenr\xe4kning hamnade p\xe5 400 dollar.

\u2013 Jag dricker det aldrig, ber\xe4ttar hon.

4 000 kronor i m\xe5naden f\xf6r vatten man inte kan dricka. Innan Janakis organisation, grep in tvingades de sj\xe4lva k\xf6pa vatten, Nu kommer det vatten p\xe5 flaska d\xe5 och d\xe5.

Jennifer \xe4r en av f\xe5 som talar engelska h\xe4r i Three Rocks, eller El Porvenir, sanningen som det heter p\xe5 spanska.

Nu \xe4r hon r\xe4dd till och med f\xf6r att duscha i vattnet. Huden blir torr och hon f\xe5r eksem s\xe4ger hon.

F\xf6rr i tiden fanns det brunnar h\xe4r. Men de har sinat ber\xe4ttar Janaki.

Att borra nya brunnar skulle inte l\xf6sa n\xe5got. L\xe5ngvarigt bruk av konstg\xf6dsel och bek\xe4mpningsmedel har f\xf6rorenat grundvattnet. Det \xe4r \xe4nnu giftigare \xe4n vattnet fr\xe5n kanalen.

Det \xe4r ett litet samh\xe4lle. M\xe5nga h\xe4r har blivit arbetsl\xf6sa sedan allt fler odlare i omr\xe5det slutat odla gr\xf6nsaker och g\xe5tt \xf6ver till n\xf6tter.

Jennifer ska flytta till ett annat hus i byn. Hon \xe4r glad f\xf6r att komma fr\xe5n huset med de l\xe4ckande ledningarna. Men ocks\xe5 lite orolig.

Det nya huset ligger bara tiotalet meter fr\xe5n pistagetr\xe4den. Hon \xe4r orolig f\xf6r flygplanen.

Planen kommer p\xe5 kv\xe4llen och sprayar n\xe5gonting. Hon vet inte vad det \xe4r de sprayar. Men det luktar som ruttna \xe4gg

\u2013 Man blir yr och f\xe5r ont i huvudet s\xe4ger Jennifer. Och min son har sv\xe5r astma

Att spraya bek\xe4mpningsmedel s\xe5 h\xe4r n\xe4ra byn, om det nu \xe4r det de g\xf6r \xe4r f\xf6rbjudet \xe4ven i Kalifornien. Men kontrollen \xe4r d\xe5lig ber\xe4ttar Janaki. Staten bryr sig inte om de h\xe4r omr\xe5dena.

M\xe4nniskorna som jobbar inom jordbruket h\xe4r lever bara tre fj\xe4rdedelar s\xe5 l\xe4nge som genomsnittet.

Jag fr\xe5gar vem som \xe4ger farmen. Jennifer vet inte det.

I efterhand lyckas vi hitta \xe4garen. En fastighetspamp fr\xe5n n\xe4rmsta storstaden Fresno. Men vi f\xe5r inte tag p\xe5 honom och kan inte fr\xe5ga vad det \xe4r de sprayar p\xe5 f\xe4lten.

\u2013 Man kan j\xe4mf\xf6ra det med en diskho s\xe4ger hon. N\xe4r disken ligger huller om buller tar den mycket plats. Men n\xe4r man staplat upp den flyttar den sig inte hur mycket vatten man \xe4n h\xe5ller p\xe5. De h\xe5ligheter som en g\xe5ng fanns \xe4r borta f\xf6r evigt.

\u2013 Nu hotas hela infrastrukturen i dalen s\xe4ger hon. Marken \xe4r v\xe4ldigt platt. Och vattnet fr\xe5n kanalerna rinner fram\xe5t tack vare en marginell lutning. \xc4ven sm\xe5 f\xf6r\xe4ndringar kan sabba allt.

Hon \xe4r orolig. S\xe5 h\xe4r kan det inte forts\xe4tta. N\xe5gonting m\xe5ste h\xe4nda.

Bonden Paradali sladdar in p\xe5 g\xe5rden. P\xe5 tomten odlar de gr\xf6nsaker till familjen. En bit utanf\xf6r byn granat\xe4pplen f\xf6r export och s\xe5 plockar han tillsammans med de andra byborna mandlar och valn\xf6tter och lite pistagen\xf6tter uppe i bergen.

Jag har f\xe5tt lift hit med tv\xe5 m\xe4n fr\xe5n exportf\xf6retaget som k\xf6per deras varor. De hj\xe4lper ocks\xe5 till att tolka.

Jag hoppar upp p\xe5 sidovagnen till motorcykeln och vi \xe5ker iv\xe4g genom f\xe4lten d\xe4r de odlar granat\xe4pplen.

H\xe4lften av de l\xe5ga tr\xe4den \xe4r redan inpackade i lera. F\xf6r att skydda dem mot iskylan p\xe5 vintern.

Valn\xf6tstr\xe4den vi passerar \xe4r stora och gamla. De levererar fortfarande. De b\xe4sta kan ge 300 kilo p\xe5 ett enda tr\xe4d. Vi stannar till vid det st\xf6rsta.

Hur gammalt \xe4r det fr\xe5gar jag. Min farfar vet svarar Paradali med ett skratt. Kanske mer \xe4n 150 \xe5r.

N\xe5gra getter ligger under tr\xe4det och idisslar. Jag plockar upp en n\xf6t fr\xe5n marken och smakar p\xe5 den. Smaken \xe4r intensiv.

Byn vi befinner oss i ligger uppe i bergen i s\xf6dra Uzbekistan n\xe4ra gr\xe4nsen till Tadjikistan, 40 mil s\xf6derut, Afghanistan.

Uzbekistan har \xe4nda sedan Sovjetunionens splittring styrts av diktatorn Islam Karimov i vad som n\xe4rmast kan liknas vid ett korrupt familjev\xe4lde. Internationellt har det blivit rubriker i tidningarna n\xe4r det kommit fram att hans s\xe4kerhetstj\xe4nst kokat oppositionella i olja.

All mark i Uzbekistan \xe4gs av Staten, b\xf6nderna f\xe5r hyra landet mot en avgift. Men de vilda n\xf6tterna har inte staten samma kontroll \xf6ver. All produktion h\xe4r \xe4r ekologisk och de vilda n\xf6tterna som plockas \xe4r Fairtrade-m\xe4rkta.

Pardali och de andra pekar upp p\xe5 bergskammen l\xe5ngt bort i fj\xe4rran, det \xe4r n\xe4tt och j\xe4mt jag kan se tr\xe4den. En dryg kvadrat kilometer av mandeltr\xe4d finns det d\xe4r uppe. Sex ton kan det bli ett bra \xe5r.

N\xe4r de plockar n\xf6tterna rider de p\xe5 \xe5snor, s\xe4ger Pardali eller snarare, ibland knuffar vi \xe5snorna upp. Vi brukar stanna n\xe5gra dagar d\xe4ruppe innan vi kommer tillbaka.

N\xf6tterna \xe4r lite mindre \xe4n jag \xe4r van vid. Smaken \xe4r mer intensiv. Koncentrerad.

Dels beror det p\xe5 att de inte vattnas, dels p\xe5 att det \xe4r andra sorter \xe4n de som odlas i Kalifornien. Klimatet \xe4r som sagt extremt, heta somrar, iskalla vintrar och 300 soldagar. Det \xe4r torrt. 

De tr\xe4d som v\xe4xer h\xe4r m\xe5ste vara t\xe5liga. De produktiva mandeltr\xe4den fr\xe5n Kalifornien skulle inte klara en s\xe4song h\xe4r.

Forskningsrapporter som j\xe4mf\xf6rt vilda pistage- och mandelsorter med de kommersiellt odlade har sett att de inneh\xe5ller mycket mer av de fytokemikalier som st\xe4rker v\xe5rt immunf\xf6rsvar och skyddar oss mot sjukdomar

De \xe4r glada i byn. Fairtrade-m\xe4rkningen fungerar s\xe5 att b\xf6nderna ut\xf6ver det vanliga priset f\xe5r en premie. Premien m\xe5ste g\xe5 till n\xe5got gemensamt. Nu ska de borra en brunn.

Premien de fick fr\xe5n Fairtrade p\xe5 100 000 kronor borde t\xe4cka det mesta. \xc4ntligen rent dricksvatten.

Tidigare har de bara haft vatten n\xe4r det kommit sm\xe4ltvatten fr\xe5n bergen. Annars m\xe5ste de \xe5ka en halv mil f\xf6r att h\xe4mta. Men nu ska det bli \xe4ndring

Vi \xe5ker vidare till en annan by. En skumpig grusv\xe4g. Gr\xe5a tegelhus bakom lika gr\xe5a tegelmurar.

Men \xf6ppnar man d\xf6rren hittar man en tr\xe4dg\xe5rdspl\xe4tt framf\xf6r varje hus sm\xe4ckfull med ekologiska gr\xf6nsaker. I varje tr\xe4dg\xe5rd en egen specialitet. En del \xe4ter de sj\xe4lva en del torkas och exporteras.

Elmira Bertagloni \xe4r uppvuxen i Uzbekistan men f\xf6r det mesta bosatt i \xd6sterrike. F\xf6r 15 \xe5r sen startade hon tillsammans med en lokal partner ett f\xf6retag som exporter vilda n\xf6tter och ekologiska, b\xe4r frukter och gr\xf6nsaker som det torkar sj\xe4lva.

I b\xf6rjan handlade det mest om att tj\xe4na pengar. F\xf6rst det ekologiska, en v\xe4xande marknadsnisch. Fairtrade b\xf6rjade de med mest f\xf6r att en brittisk kund tjatade. Men med tiden har hon uppt\xe4ckt att det k\xe4nns bra ocks\xe5. I hj\xe4rtat.

\u2013 Som nu, byborna har f\xe5tt r\xe5d att dra en gasledning till byn. Det kan bli 20 minus p\xe5 vintern och husen \xe4r inte uppv\xe4rmda. Det traditionella s\xe4ttet att \xf6verleva vintrarna har varit att st\xe4nga in hela familjen i ett rum och g\xf6ra upp en eld p\xe5 torkad koskit i ett h\xe5l i golvet p\xe5 mitten. Sen sitter man d\xe4r tillsammans f\xf6r att h\xe5lla v\xe4rmen. I vinter blir det b\xe4ttre.

N\xf6tterna som i Kalifornien hotade hela delstatens vattenf\xf6rs\xf6rjning r\xe4ddar h\xe4r liv. De g\xf6r b\xf6nderna mer oberoende fr\xe5n statens f\xf6rtryck. De kan borra en brunn s\xe5 de f\xe5r rent vatten att dricka och slipper sitta i 18 graders kyla p\xe5 vintern i ett h\xe5l f\xf6r att h\xe5lla v\xe4rmen genom att elda kobajs.

Malin Olofsson och Daniel \xd6hman
daniel.ohman@sverigesradio.se