BROADCASTS.com

F\xf6r mycket socker kan g\xf6ra dig tjock, men EU:s experter kom fram till motsatsen. Daniel \xd6hman och Malin Olofsson granskar hur det gick till. H\xe4r \xe4r historien hur sockerlobbyn p\xe5verkat v\xe5r syn p\xe5 mat.

Lyssna p\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Guide: Myter och sanningar om socker

L\xe4s mer: EU-panelens sockerkopplingar Hela Efsas svar Ekot om industrins p\xe5verkan Forskare helv\xe4nder

In English: Sugar industry behind EU advise on nutriton

Sockerhyllan p\xe5 aff\xe4ren \xe4r bara en meter bred, \xe4nd\xe5 f\xe5r vi ungef\xe4r 15 procent av v\xe5ra kalorier fr\xe5n socker. Det beror p\xe5 att socker finns lite h\xe4r och var idag. Det \xe4r dolt. S\xe5 att det \xe4r mycket sv\xe5rare att undvika.

I dagens Matens pris ska vi granska hur det kommer sig att vi b\xf6rjade \xe4ta s\xe5 mycket socker att vi blivit feta och sjuka. Vi tittar n\xe4rmare p\xe5 sockerindustrins lobby metoder.

Men f\xf6rst ska vi till en \xe5ker i v\xe4stra Sk\xe5ne

H\xe4r kan man odla n\xe4stan vad som helst. Men s\xe5 l\xe5ngt \xf6gat kan se odlas h\xe4r sockerbetor.

Innan Christian Radby b\xf6rjade odla betor h\xe4r i Furulund en dryg mil norr om Lund, gjorde hans far samma sak. Det \xe4r fr\xe5n Christians och andra sk\xe5nska b\xf6nders \xe5krar som n\xe4stan allt socker i svenska livsmedel kommer ifr\xe5n. F\xf6r b\xf6nderna \xe4r det en l\xf6nsam aff\xe4r. F\xe5 andra gr\xf6dor har gett b\xe4ttre avkastning.

\u2013 Jag odlar 500 ton. Det \xe4r ingen gr\xf6da det pratas s\xe5 mycket om som om sockerbetor, s\xe4ger Christian.

Egentligen \xe4r det lite m\xe4rkligt att vi odlar sockerbetor h\xe4r p\xe5 Sk\xe5nes b\xe4sta jordar. F\xf6r att anv\xe4nda Livsmedelsverkets ord: Det finns inga positiva effekter p\xe5 h\xe4lsan av att \xe4ta socker.

Men av n\xe5gon anledning har sockret f\xe5tt en s\xe4rst\xe4llning inom det europeiska jordbruket och skyddas med hj\xe4lp av h\xf6ga tullar fr\xe5n konkurrende import av r\xf6rsocker fr\xe5n Latinamerika.

Vi svenskar s\xe4tter i oss kopi\xf6sa m\xe4ngder socker. \xd6ver 40 kilo per person och \xe5r.

Det motsvarar n\xe4stan tv\xe5 ballerinapaket eller en liter l\xe4sk om dagen. Men att vi \xe4ter s\xe5 mycket socker \xe4r inget nytt.

F\xf6r att f\xf6rst\xe5 varf\xf6r det har blivit s\xe5 h\xe4r m\xe5ste vi resa tillbaka i tiden. Till 30 talet.

Filmen sockerskrinet hade premi\xe4r 1938. Filmen var ett samarbete mellan Sockerbolaget och Svensk filmindustri.

I huvudrollerna som det f\xf6r\xe4lskade unga paret som reser runt i Sverige var tv\xe5 av Sveriges mest folkk\xe4ra sk\xe5despelare och den s\xe5gs av n\xe4rmare en miljon svenskar.

Ulrika Torell \xe4r intendent p\xe5 Nordiska museet och har studerat sockrets historia

\u2013 Sockret blir en probleml\xf6sare, det blir modernitetens emblem, ber\xe4ttar hon.

Sockerbolaget som hade monopol p\xe5 sockertillverkning var ett av Sveriges st\xf6rsta f\xf6retag. Det som var bra f\xf6r sockerbolaget var bra f\xf6r Sverige.

\u2013 Man best\xe4mmer sig politiskt f\xf6r att satsa p\xe5 svensk sockerproduktion som f\xe5r statsunderst\xf6d.

Det allt billigare sockrets s\xe5gs som den ultimata n\xe4ringsk\xe4llan.

\u2013 S\xe5 nu kan vi ge folket mat p\xe5 ett billigt och bra s\xe4tt men d\xe5 m\xe5ste folk b\xf6rja se det som en basvara, s\xe4ger Ulrika Torell.

Staten och Sockerbolaget hj\xe4lptes \xe5t att f\xf6r\xe4ndra sockrets image Fr\xe5n lyxprodukt f\xf6r \xf6verklassen till billig energi f\xf6r arbetarklassen.

\u2013 Maten b\xf6rjar s\xf6tas mycket mer. N\xe4ringsl\xe4ran s\xe4ger s\xe5 h\xe4r man ska kanske inte sleva i sig sockret rent men man kan anv\xe4nda det till v\xe4ldigt mycket

M\xe5ltavlan var de svenska hemmafruarna. En kampanj f\xf6r konservering av frukt och b\xe4r inleddes.

\u2013 Sockerbolaget l\xe4gger upp intrikat propaganda d\xe4r de drar in myndigheter skolk\xf6k och det skriver l\xe4rob\xf6cker d\xe4r det h\xe4r budskapet f\xf6rs ut, s\xe4ger Ulrika Torell.

Propagandan tog skruv. Sockerkonsumtionen steg till 50 kilo per person och \xe5r. Mer \xe4n vi \xe4ter idag. Men n\xe4r den industriella matproduktionen tog fart p\xe5 50-talet och kvinnorna b\xf6rjade g\xe5 ut i arbete blev de oroliga p\xe5 sockerbolaget.

\u2013 Man s\xe5g framf\xf6r sig att kvinnorna inte ville konservera, de vill g\xf6ra annat s\xe5 d\xe5 \xe4r man r\xe4dd f\xf6r livsmedelsindustrin. Man s\xe5g inte att det var den h\xe4r potentiella storkunden.

Men sockerproducenterna oroade sig i on\xf6dan f\xf6r den industriella matproduktionen. Det som h\xe4nt \xe4r att sockret inte l\xe4ngre syns utan \xe4r dolt i andra produkter.

Det fanns ju en viss po\xe4ng i deras argument d\xe5. Om vi skulle \xe4ta frukt och b\xe4r p\xe5 vintern s\xe5 beh\xf6vde de ju konserveras, och d\xe5 funkade ju socker j\xe4ttebra.

Men nu trots att vi har frysar som vi kan fylla med sommarens b\xe4ttre och s\xe5 kan vi k\xf6pa f\xe4rsk apelsinjuice och frukt \xe5ret runt.

S\xe5 \xe4ter vi \xe4nd\xe5 lika mycket socker som vi gjorde d\xe5.

Det som h\xe4nt \xe4r att sockret flyttat fr\xe5n n\xe5got som vi valde sj\xe4lva till n\xe5got som industrin lurar i oss. \u2019

Vi bes\xf6ker \xd6rtofta sockerfabrik i nordv\xe4stra Sk\xe5ne. Fabriken har funnits h\xe4r sen sekelskiftet men det gamla Sockerbolaget finns inte l\xe4ngre. F\xf6rst k\xf6ptes det upp av danska Danisco och sen av tyska Nordzucker. Svenskt socker \xe4gs nu av tyska sockerb\xf6nder.

Sedan 30-talet har f\xf6retagets roll f\xf6r\xe4ndrats drastiskt. Idag \xe4r de framf\xf6rallt en underleverant\xf6r till industrin.

Svenskarnas totala sockerkonsumtion har st\xe5tt r\xe4tt still eller till och med backat n\xe5got. Men sockret har blivit osynligt och ing\xe5r nu i f\xe4rdigmat, l\xe4sk och godis. 85 procent av de dryga 40 kilo socker som vi svenskar s\xe4tter i oss per \xe5r kommer fr\xe5n s\xe5 kallade f\xf6r\xe4dlade livsmedel.

Invertsocker, fraktionssocker, dekorationssocker, sockerl\xf6sning flytande specialprodukter smaksatt sirap \xe4r bara n\xe5gra av de produkter som de nu levererar till industrin.

Men det \xe4r inte bara f\xf6retagets roll som f\xf6r\xe4ndrats Det \xe4r ocks\xe5 samh\xe4llets syn p\xe5 socker.

En fetmaepidemi har drabbat v\xe4stv\xe4rlden.

Till en b\xf6rjan skyllde de flesta p\xe5 den feta skr\xe4pmaten. Men s\xe5 uppt\xe4ckte forskarna n\xe5got: \xc4ven sockret gjorde oss feta och sjuka.

Men hur kan vi bli fetare av socker idag \xe4n f\xf6rut om vi inte \xe4ter mer \xe4n vi gjorde f\xf6rr. Jo en av orsakerna \xe4r antagligen att vi f\xe5r i oss socker p\xe5 ett annat s\xe4tt \xe4n f\xf6rr. Det handlar om de s\xf6tade dryckerna.

1980 drack vi 40 liter l\xe4sk \xe5 andra s\xf6tade drycker. 20 \xe5r senare hade siffran stigit till 100 liter per \xe5r. En av orsakerna \xe4r att socker i flytande form som l\xe4sk i princip inte m\xe4ttar alls. Att vi dricker mer l\xe4sk betyder inte att vi \xe4ter mindre. Tv\xe4rtom den totala m\xe4ngden energi vi s\xe4tter i oss har \xf6kat med tio procent sedan 1980.

Det finns s\xe5 klart flera orsaker till att vi blir fetare Mer skr\xe4pmat mer k\xf6tt, mer stillasittande liv \xe4r n\xe5gra.

Men sockret och framf\xf6rallt l\xe4sken har antagligen spelat en stor roll.

Idag \xe4r de flesta myndigheter och forskare v\xe4rlden \xf6ver eniga om att socker \xe4r skadligt av en radolika anledningar. Wulf Becker \xe4r chefsnutritionist p\xe5 Livsmedelsverket.

\u2013 Det finns m\xe5nga olika typer av h\xe4lsoutfall som \xe4r kopplade till sockerintaget, s\xe4ger han.

Den som \xe4ter mycket socker l\xf6per st\xf6rre risk att bli tjocka, f\xe5 diabetes, hj\xe4rt-, k\xe4rlsjukdomar och n\xe4ringsbrist.

I takt med att bevisen blir allt starkare har fler och fler l\xe4nder och organisationer utf\xe4rdat kostrekommendationer som f\xf6respr\xe5kar en minskning av v\xe5r konsumtion av socker till tio eller fem procent av det totala energiintaget.

Men p\xe5 Nordic Sugar tycker man att debatten blivit skev. Lars Bo J\xf8rgensen \xe4r ansvarig f\xf6r nutrition d\xe4r \xe5 han s\xe4ger att man inte kommer f\xe5 bukt med fetman bara f\xf6r att folk \xe4ter mindre socker.

\u2013 Det \xe4r en onyanserad och riskabelt s\xe4tt att l\xf6sa problemet p\xe5, s\xe4ger han.

Inom branschen r\xe5der en stor oro. Trots att man varit s\xe5 framg\xe5ngsrik p\xe5 att g\xf6mma sockret i f\xe4rdigmat faller konsumtionen i de flesta rika l\xe4nderna. Folk har f\xe5tt en allt f\xf6r negativ bild av socker s\xe4ger Lars Bo J\xf6rgenssen. F\xf6r att se till att korrekt vetenskap om socker n\xe5r allm\xe4nheten har Sockerbranschen i m\xe5nga \xe5r sponsrat vetenskapliga studier. Men det h\xe4r att finansiera forskning kan sl\xe5 fel.

Det g\xe4ller att vara f\xf6rsiktig s\xe4ger han, s\xe5 att det inte uppfattas som att vi best\xe4ller forskningsresultat f\xf6r det vill vi inte. Men, s\xe4ger han, vi blir promoverade n\xe4r s\xe5 mycket osanningar sprids s\xe5 vi m\xe5ste agera.

En utl\xf6sande faktor var den senaste rapporten fr\xe5n V\xe4rldsh\xe4lsoorganisationen WHO. Som kom i v\xe5ras.

I sina nya rekommendationer skriver organisationen att det finns tydliga vetenskapliga bevis f\xf6r att sockret orsakar viktuppg\xe5ng och att man inte b\xf6r f\xe5 i sig mer \xe4n tio procent av sitt energiintag fr\xe5n fritt socker. Helst inte mer \xe4n fem procent

Nordic Sugar och deras europeiska branschorganisation gick i taket.

\u201dDet finns dock inte n\xe5got s\xe5dant starkt vetenskapligt st\xf6d f\xf6r, att det fastst\xe4llda gr\xe4nsv\xe4rdet p\xe5 10 E% \u2019fria sockerarter\u2019 kommer att ha n\xe5gon positiv inverkan p\xe5 h\xe4lsan\u201d, skrev de.

I Nordic sugars senaste \xe5rsrapport skriver f\xf6retaget att man varit f\xf6r passiv. Att man m\xe5ste bli mer offensiv i debatten. De har ett ess i rock\xe4rmen. Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa.

\u2013 Vi baserar oss p\xe5 fakta, vetenskaplig fakta och det \xe4r det som Efsa g\xf6r.

N\xe4r den europeiska livsmedelsmyndigheten granskade sockrets inverkan p\xe5 h\xe4lsan kom de 2010 fram till att det inte fanns n\xe5gra vetenskapliga bel\xe4gg f\xf6r att socker \xe4r s\xe5 skadligt att det motiverar gr\xe4nsv\xe4rden. Efsa s\xe4ger Lars Bo J\xf6rgenssen, till skillnad fr\xe5n WHO, har baserat sin rapport p\xe5 fakta.

Jag blir f\xf6rv\xe5nad. I arbetet med det h\xe4r programmet har jag l\xe4st v\xe4ldigt m\xe5nga vetenskapliga rapporter om socker och h\xe4lsa de allra flesta har kommit fram till att f\xf6r mycket socker \xe4r skadligt f\xf6r oss p\xe5 det ena eller andra s\xe4ttet. Hur kommer det sig att Efsa uppfattat forskningen p\xe5 ett annat s\xe4tt.

Jag best\xe4mmer mig f\xf6r att ta reda p\xe5 hur det gick till n\xe4r den europeiska livsmedelsmyndigheten kom fram till sina slutsatser.

Det f\xf6rsta steget mot nya Europeiska n\xe4ringsrekommendationer tas en kylig och dimmig v\xe5rdag 2006 i Parma.

Sverige och Norden ligger l\xe5ngt fram i arbetet med \u201ddietary guidlines\u201d. Ett par \xe5r tidigare kom de f\xf6rsta nordiska n\xe4ringsrekommendationerna.

Wulf Becker fr\xe5n Livsmedelsverket \xe4r en av stj\xe4rnorna. Som en av de f\xf6rsta talarna f\xe5r han ber\xe4tta om det svenska exemplet, f\xf6r d\xe4r var sockret sj\xe4lvklart n\xe5got som skulle begr\xe4nsas:

\u2013 Vi har haft rekommendationer om att begr\xe4nsa sockret sedan 1980.

M\xf6tet i Parma \xe4r ett startskott f\xf6r att komma fram till nya oberoende n\xe4ringsrekommendationer. S\xe5 mycket hade h\xe4nt i omv\xe4rlden. Inte minst p\xe5 sockeromr\xe5det.

De senaste \xe5ren hade allt fler studier kommit som visade att socker inte bara skadade t\xe4nderna, utan ocks\xe5 var med och orsakade fetma. N\xe5got som \xe4ven medierna uppt\xe4ckt.

Folk var p\xe5 v\xe4g att vakna.

I s\xe5v\xe4l de nordiska som v\xe4rldsh\xe4lsoorganisationens senaste rekommendationer fanns tydliga rekommendationer p\xe5 att h\xe5lla sockerkonsumtionen under tio procent av det totala energiintaget.

Wulf Becker hoppades kunna \xf6vertyga \xe4ven den Europeiska Livsmedelsmyndigheten att s\xe4tta en \xf6vre gr\xe4ns.

\u2013 Mycket var det h\xe4r med n\xe4ringst\xe4theten. De som har ett l\xe5gt kaloriintag m\xe5ste man begr\xe4nsa socker f\xf6r annars blir det f\xf6r lite n\xe4ring. Sen har det kommit fler studier om diabetes, och vikt och hj\xe4rt- och k\xe4rl som har styrkt det h\xe4r.

Men kanske borde Wulf Becker ha anat or\xe5d redan d\xe4r och d\xe5 i Parma. F\xf6r tittar man i deltagarlistan i diskussionsgrupperna s\xe5 finns det alla sk\xe4l att tvivla p\xe5 att de nya riktlinjerna ska bli oberoende fr\xe5n industrin.

Visst finns d\xe4r experter fr\xe5n l\xe4ndernas livsmedelsmyndigheter. Men i \xf6vrigt ser det snarare ut som en branschfest f\xf6r de stora livsmedel och s\xf6tsaksproducenterna.

Unilever, Kraft Heinz, McDonalds, ett tyskt sockerf\xf6retag, World sugar research, som \xe4r en lobbyorganisation f\xf6r sockerindustrin, Flera branschorganisationer f\xf6r l\xe4skedryckstillverkare, och f\xf6r godis och kakproducenter, k\xf6ttproducenter, Kelloggs. Ja kort sagt i princip alla de man minst skulle vilja prata med om man ska ta fram en h\xe4lsosam kost.

Gr\xf6nsaks och fruktbranschen tycks vara de enda som inte blivit inbjudna.

Wulf Beckers presentation gick i alla fall bra. Han valdes in till en speciell expertgrupp som skulle komma med underlag och rekommendationer om socker och andra kolhydrater till en av Efsas paneler som skulle fatta det slutgiltiga beslutet.

Det var en liten grupp och enligt Wulf var de snart \xf6verens om att det vetenskapliga underlaget de l\xe4mnade ifr\xe5n sig klart borde r\xe4cka f\xf6r att komma med en rekommendation med en tydlig \xf6vre gr\xe4ns f\xf6r tillsatt socker.

\u2013Vi hade i n\xe5got skede f\xf6rslag p\xe5 en \xf6vre gr\xe4ns i likhet med de nordiska n\xe4ringsrekommendationerna.

Det fanns en god vetenskaplig grund?

\u2013 Ja tillr\xe4ckligt bra i alla fall.

S\xe5 blev det inte. Snarare tv\xe4rtom. P\xe5 punkt efter punkt d\xf6mer Efsa ut den vetenskapliga grunden f\xf6r att socker skulle vara skadligt.

Karies: Nepp.

Diabetes: Nix.

N\xe4ringsfattigare kost: Nej, inte det heller.

Och \xf6kad kroppsvikt: \u201cStudier hittar ingen koppling mellan totalt sockerintag och fetma, snarare det motsatta.\u201d

S\xe5 skrev Efsas panel i rapporten.

Man kan tycka att professor Wulf Becker skulle g\xe5 i taket n\xe4r han s\xe5g vad som h\xe4nt. Men han verkar inte vara den typen.

\u2013 Det \xe4r v\xe4l s\xe5nt man f\xe5r acceptera. Vi hade ju l\xe4mnat \xf6ver till dem. Det var ju panelens beslut. De har gjort en annan bed\xf6mning.

Men innan rapporten publicerades skickades den ut p\xe5 remiss. En av dem som tog emot rapporten var doktor Chizuru Nishida fr\xe5n V\xe4rldsh\xe4lsoorganisationen.

N\xe4r hon s\xe5g vad Efsas panel hade skrivit kunde hon inte tro det var sant. I avsnittet d\xe4r sockrets p\xe5verkan p\xe5 kroppsvikt diskuterades hade Efsa helt ignorerat WHO:s senaste systematiska granskning.

Det samma g\xe4llde American Heart associations senaste. Och slutsatserna.

Ja de var helt upp\xe5t v\xe4ggarna.

Det h\xe4r skrev hon i sitt remissvar. Men inget h\xe4nde. Rapporten f\xf6rblev som den var.

N\xe4r rapporten publicerades var formuleringarna kvar. Det fanns ingen vetenskaplig grund f\xf6r att s\xe4tta en \xf6vre gr\xe4ns f\xf6r socker.

Jag best\xe4mmer mig f\xf6r att kontrollera det mest kontroversiella avsnittet i Efsas rapport. Det om socker och \xf6vervikt. Jag vill veta vem som betalt de studier Efsa grundar sina slutsatser p\xe5.

Det visar sig att fyra av fem studier som Efsa anv\xe4nder f\xf6r att ifr\xe5gas\xe4tta kopplingen mellan h\xf6g sockerkonsumtion och \xf6kad vikt har ytterst diskutabla finansi\xe4rer.

En \xe4r delfinansierad av den amerikanska godistillverkaren M & M Mars och tv\xe5 av den Europeiska sockerindustrins organisation.

I avsnittet om l\xe4skedrycker skriver Efsa visserligen att det tycks finnas ett visst st\xf6d i forskningen f\xf6r ett samband. Men po\xe4ngterar att detta ifr\xe5gas\xe4tts av en amerikansk vetenskaplig studie.

Det Efsa missar att ber\xe4tta att en av f\xf6rfattarna till den h\xe4r studien jobbar f\xf6r den amerikanska l\xe4skindustrin som ocks\xe5 betalt rapporten.

Jag kontaktar Efsa och ber om en intervju. Men det f\xe5r jag inte. Skriftliga svar f\xe5r jag p\xe5 n\xe5gra av mina fr\xe5gor. \xe5 en talesperson kan t\xe4nka sig l\xe4sa in svaren i en mikrofon. Men n\xe5gra f\xf6ljdfr\xe5gor f\xe5r jag inte st\xe4lla.

\u2013 Det spelar ingen roll om en studie har finansiering fr\xe5n oberoende k\xe4llor eller industrin. det som \xe4r viktigt \xe4r hur studien \xe4r gjord, s\xe4ger talespersonen.

Efsa s\xe4ger allts\xe5 att det inte spelar n\xe5gon roll om en studie \xe4r finansierad av industrin eller ej. Men st\xe4mmer det?

Maria Bes Rastrollo professor p\xe5 Navarra universitet i Spanien har g\xe5tt igenom ett stort antal forskningsrapporter om sockers\xf6tare drycker och viktuppg\xe5ng. Resultatet av unders\xf6kningen publicerades i en ansedd vetenskaplig tidskrift.

Det \xe4r fem g\xe5nger h\xf6gre sannolikhet att forskare som finansierats av sockerindustrin kommer fram till att socker inte p\xe5verkar vikten, s\xe4ger hon. Hennes forskningsresultat har bekr\xe4ftats i andra studier.

Att en vetenskaplig studie finansierats av ett s\xe4rintresse betyder inte med automatik att den \xe4r d\xe5lig. Bara att risken \xe4r st\xf6rre.

S\xe5 g\xe5r det att s\xe4ga n\xe5got om det i det h\xe4r fallet?

Det kanske tyngsta argumentet som Efsa anf\xf6r talar emot en koppling mellan att \xe4ta mycket socker och viktuppg\xe5ng \xe4r en studie som publicerades i International Journal of Obesity \xe5r 2000.

Finansiering kom bland annat fr\xe5n den europeiska sockerindustrin.

I slutsatserna kan man l\xe4sa att personer som \xe4tit en kost med mycket socker minskade i vikt j\xe4mf\xf6rt med en kontroll grupp. En av f\xf6rfattarna var den v\xe4rldsk\xe4nde danske professorn Arne Astrup.

Och jag tr\xe4ffar honom i K\xf6penhamn

Han s\xe4ger p\xe5 den tiden kring millennieskiftet verkade det som att sockret inte var s\xe5 farligt. Men, s\xe4ger han, det d\xe4r har ju motbevisats senare.

\u2013 Jag har sv\xe4ngt 180 grader. Nu varnar jag och s\xe4ger att f\xf6r mycket socker \xe4r d\xe5ligt.

S\xe5 det verkar allts\xe5 som om Efsa inte bara valt studier som haft tveksam finansiering. De har ocks\xe5 valt studier som till och med f\xf6rfattarna tagit avst\xe5nd ifr\xe5n.

Hur blev det s\xe5 h\xe4r? Det vet jag inte men jag hittar en m\xf6jlig f\xf6rklaring.

Panelen som skrivit den rekommendationen om socker. best\xe5r av 21 ansedda forskare

Alla panelmedlemmar i Efsa m\xe5ste l\xe4mna in ett s\xe5 kallat \u201ddeclartion of interest\u201d och n\xe4r jag g\xe5r igenom den framg\xe5r det tydligt att Efsas experter l\xe5ngt ifr\xe5n \xe4r oberoende. Flera har uppdrag f\xf6r livsmedelsindustrins forskningsorganisation ILSI. Vad v\xe4rre \xe4r, n\xe4stan h\xe4lften, 8 av 21, har eller har finansiella kopplingar till f\xf6retag som s\xe4ljer socker eller andra s\xf6tade produkter.

Det handlar om konsultarbete, styrelseuppdrag och forskningsanslag. Bland f\xf6retagen \xe5terfinns, Coca Cola, Pepsi, Kelloggs och Daniscos sugar.

Martin Pigeon p\xe5 organisationen Corporate Europ\xe9 Observatory, som jobbar med att belysa f\xf6retags lobbyarbete i EU s\xe4ger att det \xe4r oacceptabelt och att det strider mot Efsas egna regler.

Men Efsas talesperson s\xe4ger att ingen av panelmedlemmarna trots de finansiella kopplingarna till industri hade n\xe5gon intressekonflikt och att de inte l\xe5tit sig p\xe5verkas av sockerindustrin.

Vi \xe5terv\xe4nder till Lars Bo J\xf6rgenssen p\xe5 Nordic Sugar. Kommer ni ih\xe5g? Det var ju den h\xe4r Efsarapporten han h\xe4nvisade till som den mest vetenskapliga. Jag ber\xe4ttar om de finansiella kopplingarna men han tror inte att panelen p\xe5verkats av det. Och att forskare oftare kommer fram till ett resultat som gynnar den som betalar beh\xf6ver ju inte betyda att resultatet \xe4r fel s\xe4ger han.

Men Chizuru Nishida p\xe5 WHO p\xe5pekar att det \xe4r ju m\xe4rkligt att Efsa kommit till s\xe5 annorlunda resultat \xe4n alla andra.

\u2013 Det \xe4r synd att Efsas slutsatser \xe4r s\xe5 udda, och det \xe4r v\xe4ldigt bra att ni granskat experternas intressekonflikter och finansieringen av studierna. Jag tycker det h\xe4r \xe4r v\xe4ldigt viktigt och m\xe5ste tas i beaktande.

S\xe5 kontentan \xe4r att vi b\xf6r \xe4ta mindre socker. Men livet beh\xf6ver inte vara s\xe5 tr\xe5kigt \xe4nd\xe5. Det \xe4r det tillsatta sockret som \xe4r farligt. M\xf6jligen kan man ocks\xe5 vara lite f\xf6rsiktig med processade s\xf6ta fruktjuicer. Men sockret som finns i b\xe4r och frukter \xe4r bundet till fibrer.

Och s\xe5 \xe4r det en vanesak ocks\xe5. Jag har b\xf6rjat g\xf6ra egen m\xfcsli och nu sockrar jag den v\xe4ldigt lite. Bara lite \xe4ppeljuice mest f\xf6r smakens skull och nu \xe4r det ju inget gott med de h\xe4r k\xf6pmuslina.

P\xe5 morgonen, eller efter tr\xe4ningspasset, finns det n\xe5got b\xe4ttre \xe4n en smoothie?

Malin Olofsson och Daniel \xd6hman
daniel.ohman@sverigesradio.se