BROADCASTS.com

b'

Vad har h\\xe4nt med tomaterna? Daniel \\xd6hman och Malin Olofsson \\xe4r tillbaka med nya delar i den prisbel\\xf6nta serien Matens pris och granskar hur nyttiga gr\\xf6nsakerna egentligen \\xe4r.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skriv ut: Kylsk\\xe5psguide om frukt och gr\\xf6nt

Nyheter: S\\xe4mre skydd, Branschens svar, Kritik mot EU

H\\xf6r mer: P1-morgon, P4 Extra

I mataff\\xe4ren g\\xf6r vi val n\\xe4stan dagligen. Det \\xe4r h\\xe4r vi alla hamnar i dilemman. Vad ska vi \\xe4ta? Vad \\xe4r bra f\\xf6r mig? F\\xf6r milj\\xf6n? F\\xf6r djuren? Och vad har vi r\\xe5d till?

Maten \\xe4r idag p\\xe5 allas l\\xe4ppar. \\xc5sikterna \\xe4r m\\xe5nga: s\\xe5 ska vi \\xe4ta f\\xf6r att bli snygga, s\\xe5 ska vi \\xe4ta f\\xf6r att r\\xe4dda planeten, s\\xe5 ska vi \\xe4ta f\\xf6r att vara trendiga.

Det \\xe4r l\\xe4tt att hamna i total matkoma.

Det h\\xe4r programmet granskar hur maten blir till, vad som d\\xf6ljer sig bakom r\\xf6da prislappar och produktionssystem. Och nystar i den politik som driver v\\xe5r konsumtion.

I det h\\xe4r f\\xf6rsta programmet av fyra ska vi titta n\\xe4rmare p\\xe5 gr\\xf6nsaker Vi \\xe4ter faktiskt mer och mer gr\\xf6nsaker n\\xe4stan dubbelt s\\xe5 mycket per person som vi gjorde 1990. Att vi \\xe4ter mer beror kanske p\\xe5 att vi \\xe4r mer medvetna hur nyttiga de \\xe4r. Men ocks\\xe5 p\\xe5 f\\xf6r att de kommersiella v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlarna tagit fram nya sorter som v\\xe4xer snabbare och ger st\\xf6rre sk\\xf6rdar. Och d\\xe5 blir ju gr\\xf6nsakerna billigare.

Men det \\xe4r n\\xe5got som h\\xe4nt med inneh\\xe5llet i gr\\xf6nsaker n\\xe4r de f\\xf6r\\xe4dlats f\\xf6r att ge s\\xe5 stor avkastning som m\\xf6jligt och det \\xe4r det som vi ska granska nu.

Vi reser n\\xe5gra mil norr om G\\xf6teborg i det lilla samh\\xe4llet Speker\\xf6d. H\\xe4rifr\\xe5n driver Johnny Andreasson och hans fru Barbro Aidelsson fr\\xf6firman Run\\xe5bergs fr\\xf6er.

Sen starten 1982 har de specialiserat sig p\\xe5 att leta upp gamla och ovanliga ekologiska gr\\xf6nsakssorter som inte g\\xe5r att f\\xe5 tag p\\xe5 hos de stora fr\\xf6firmorna.

De visar upp ett litet v\\xe4xthus

\\u2013 Ja, det \\xe4r inte s\\xe5 stort kanske 40 kvadratmeter. Vi provar v\\xe4ldigt m\\xe5nga sorter hela tiden b\\xe5de nya gamla sorter fr\\xe5n stora delar av v\\xe4rlden. Vet inte varf\\xf6r men jag har en vurm f\\xf6r gamla sorter.

Fr\\xf6odlingen ser inte s\\xe5 mycket ut f\\xf6r v\\xe4rlden s\\xe5 h\\xe4r p\\xe5 senh\\xf6sten n\\xe4r jag bes\\xf6ker den. Inne i v\\xe4xthuset k\\xe4mpar n\\xe5gra tomater fortfarande f\\xf6r att leva vidare. Utanf\\xf6r \\xe4r det mesta visset. Men rotar man runt lite p\\xe5 marken hittar man m\\xe4rkliga skapelser som fortfarande h\\xe5ller p\\xe5 att utveckla sina fr\\xf6n. En squash stor som en fotboll tillexempel.

\\u2013 Det \\xe4r en vintersquash. Den kan du lagra p\\xe5 k\\xf6kshyllan hela vintern. F\\xe5r jag tag i n\\xe5gonting s\\xe5 provar jag det. Och om det fungerar s\\xe5 f\\xf6r\\xf6kar jag upp det. M\\xe5nga sorter som vi s\\xe4ljer har vi f\\xe5tt fr\\xe5n kunder som har det fr\\xe5n sina gamla farmor eller mormor och skickar till oss f\\xf6r de tycker vi ska prova det s\\xe5 en del fynd har vi gjort den v\\xe4gen.

De senaste hundra \\xe5ren har v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlingen av frukter och gr\\xf6nsaker g\\xe5tt i rekordfart. Merparten av de plantor som fanns f\\xf6r 100 \\xe5r sedan \\xe4r nu borta eller utrotningshotade och den kommersiella v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlingen har koncentrerats till ett f\\xe5tal f\\xf6retag.

Har det f\\xf6rsvunnit mycket som inte g\\xe5r att f\\xe5 tag p\\xe5 i dag?

\\u2013 Oj, ja massor, man ser i gamla fr\\xf6kataloger fr\\xe5n sekelskiftet s\\xe5 fanns det ett otroligt sortiment. Vi tror att vi lever i b\\xe4sta av tider men n\\xe4r det g\\xe4ller variation p\\xe5 gr\\xf6nsaker s\\xe5 \\xe4r det inte.

\\u2013 Tyv\\xe4rr \\xe4r det s\\xe5 att de stora fr\\xf6firmorna inte \\xe4r intresserade av att h\\xe5lla liv i de h\\xe4r gamla sorterna dels f\\xf6r att de f\\xf6r yrkesodlingen ger s\\xe4mre resultat i kvantitet 

\\u2013 D\\xe4r har det vuxit gammal gotl\\xe4ndsk haverrot

Havrerot?

\\u2013 Inte havre utan haver. Det \\xe4r en vit rot p\\xe5minner lite om morot i formen. Gulvit gr\\xe4ddvit. Den absolut godaste roten \\xe4nd\\xe5 finns inte att k\\xf6pa konstigt nog, vi har blindtestat p\\xe5 barnen flera g\\xe5nger de f\\xf6redrar haverroten.

Morotssmak?

\\u2013 Nej P\\xe5minner lite om svartrot i smaken

Ser det ni som att ni f\\xf6rs\\xf6ker r\\xe4dda sorter som \\xe4r p\\xe5 v\\xe4g att f\\xf6rsvinna?

\\u2013 Ja den h\\xe4r sorten \\xe4r vi helt ensamma om i hela v\\xe4rlden slutar vi med den s\\xe5 finns det ingen som har den alls.

D\\xe5 f\\xf6rsvinner den?

\\u2013 Ja d\\xe5 f\\xf6rsvinner den.

Och han har lagt m\\xe4rke till n\\xe5got som borde intressera m\\xe5nga ekologiska odlare.

\\u2013 De \\xe4ldre sorterna har ofta den f\\xf6rdelen \\xe4r anpassade efter jordbruk d\\xe4r man inte anv\\xe4nder s\\xe5 mycket konstg\\xf6dsel och bek\\xe4mpningsmedel s\\xe5 de \\xe4r ofta t\\xe5ligare, t\\xe5l mindre n\\xe4ringsniv\\xe5er och t\\xe5l torkperioder.

Med tiden har Johnny blivit allt mer \\xf6vertygad om att m\\xe5nga \\xe4ldre gr\\xf6nsakssorter inte bara \\xe4r t\\xe5ligare utan ocks\\xe5 nyttigare \\xe4n gr\\xf6nsakerna du hittar i aff\\xe4ren. Och d\\xe5 menar han inte bara att hans \\xe4lskade haverrot \\xe4r nyttigare \\xe4n en morot utan att \\xe4ldre sorter av v\\xe5ra vanligaste gr\\xf6nsaker som tomater gurkor och tomater var nyttigare \\xe4n de \\xe4r i dag.

\\u2013 Den moderna f\\xf6r\\xe4dlingen har g\\xe5tt ut p\\xe5 att \\xf6ka kvantiteten framf\\xf6rallt och f\\xe5 s\\xe5 stora och j\\xe4mna v\\xe4xter som m\\xf6jligt. De h\\xe4r hybriderna som \\xe4r framtagna f\\xf6r stor kvantitet. Annorlunda celluppbyggnad de inneh\\xe5ller mer vatten. N\\xe4ringsv\\xe4rdet har sjunkit katastrofalt de senaste trettio \\xe5ren.

Om det Johnny s\\xe4ger verkligen st\\xe4mmer s\\xe5 finns det allts\\xe5 en mots\\xe4ttning mellan att plantorna ska vara s\\xe5 nyttiga som m\\xf6jligt och att de ska v\\xe4xa fort.

Och han h\\xe4vdar allts\\xe5 att de \\xe4ldre mer l\\xe5ngsamv\\xe4xande plantorna som han odlar \\xe4r b\\xe5de t\\xe5ligare mot skadeinsekter och sjukdomar, och nyttigare f\\xf6r oss att \\xe4ta men den ger en l\\xe4gre sk\\xf6rd \\xe4n de kommersiellt odlade sorter du hittar i aff\\xe4ren.

I v\\xe5r matkorg har vi gr\\xf6nsakerna som vi k\\xf6per allra mest av i Sverige. Oavsett \\xe5rstid \\xe4r det gurka, tomat, paprika, sallad, l\\xf6k och morot.

 Johnny har verkligen en po\\xe4ng. Det ser ut som ett berg av gr\\xf6nsaker h\\xe4r i butiken men kollar man statistiken s\\xe5 \\xe4r det bara n\\xe5gra f\\xe5 som st\\xe5r f\\xf6r den stora majoriteten av vad vi k\\xf6per.

Det ser v\\xe4ldigt lika ut i alla butiker, samma produkter, i princip samma gr\\xf6nsaker.

Man blir ju n\\xe4stan chockad n\\xe4r man \\xe4r p\\xe5 en lokal marknad i Grekland till exempel. B\\xf6jda gurkor. Kn\\xf6liga tomater.

Det h\\xe4r beror p\\xe5 att n\\xe5gra f\\xe5 f\\xf6retag kontrollerar fr\\xf6f\\xf6r\\xe4dlingen. N\\xe5gra f\\xe5 sorter, de som f\\xf6r tillf\\xe4llet ger flest frukter, eller gr\\xf6nsaker per satsad krona, hamnar h\\xe4r i butiken.

Vi konsumenter vill ju att gr\\xf6nsakerna ska vara billiga. F\\xf6r gr\\xf6nsaker \\xe4r ju bra f\\xf6r oss har vi h\\xf6rt

Att \\xe4ta mycket gr\\xf6nsaker och frukt \\xe4r nyttigt. En massa bra grejer h\\xe4nder n\\xe4r man \\xe4ter gr\\xf6nsaker. Ditt immunf\\xf6rsvar st\\xe4rks, du f\\xe5r l\\xe4ttare att g\\xe5 ner i vikt om du \\xe4r \\xf6vervikt eller att inte g\\xe5 upp i vikt om du \\xe4r normalviktig. Din mage fungerar b\\xe4ttre och du minskar risken f\\xf6r en rad cancersorter och hj\\xe4rt\\u2013k\\xe4rlsjukdomar.

En del av inneh\\xe5llet i gr\\xf6nsaker, vitaminer, mineraler och fibrer \\xe4r v\\xe4lk\\xe4nt f\\xf6r de flesta av oss. Det h\\xe4r \\xe4r n\\xe4rings\\xe4mnen som vi beh\\xf6ver f\\xf6r att \\xf6verleva. De finns i gr\\xf6nsaker men ocks\\xe5 i spannm\\xe5l och animalier.

Men gr\\xf6nsaker och frukt inneh\\xe5ller ocks\\xe5 n\\xe5gonting som \\xe4r sv\\xe5rt att f\\xe5 i sig p\\xe5 annat s\\xe4tt.

Fytokemikalierna \\xe4r en del av plantornas immunf\\xf6rsvar. De skyddar plantorna mot angrepp av insekter, svampar och sjukdomar. Ofta sitter de i skalet och \\xe4r kopplade till olika f\\xe4rg\\xe4mnen.

Det finns tusentals s\\xe5dana h\\xe4r fytokemikalier. Antagligen k\\xe4nner vi inte till alla.

P\\xe5 Stockholms universitet p\\xe5 ett labb f\\xf6r molykyl\\xe4r biovetenskap \\xe4r docent Siamak Haghdoost gruppledare och han har tillsammans med sin doktorand Ali Pour Khavari studerat n\\xe5gra av de h\\xe4r fytokemikalierna n\\xe4rmare.

Det visar sig att fytokemikalierna inte bara skyddar plantorna utan n\\xe4r vi \\xe4ter dem s\\xe5 skyddar de ocks\\xe5 oss.

F\\xf6r att bevisa vilken effekt fytokemikalierna kan ha har Siamak Haghdoost utvecklat ett r\\xe4tt enkelt test och det \\xe4r det som jag ska g\\xf6ra nu

En av de mest potenta och mest studerade fytokemikalierna heter Lykopen. Den finns i vattenmelon och n\\xe5gra andra frukter och gr\\xf6nsaker men framf\\xf6rallt i tomater.

\\u2013 Lykopen om man tar ungef\\xe4r 10 mg om dagen ser man att den har en effekt mot br\\xf6stcancer, mot matstrupcancer, prostatacancer, hj\\xe4rt\\u2013 och k\\xe4rlsjukdomar och mot inflammation.

S\\xe5 en riktigt bra grej med andra ord.

Jag f\\xe5r cykla p\\xe5 en tr\\xe4ningscykel i 18 minuter till det jag ska kolla nu \\xe4r hur kroppen svarar p\\xe5 den stress det blir n\\xe4r jag cyklar h\\xe5rt. N\\xe4r man tr\\xe4nar h\\xe5rt s\\xe4rskilt n\\xe4r man inte \\xe4r van att g\\xf6ra det uts\\xe4tts kroppen f\\xf6r en s\\xe5 kallad oxidativ stress. Det h\\xe4r kan man m\\xe4ta i blodet eller saliven. Lykopen \\xe5 vissa andra fytokemikalier kan neutralisera den h\\xe4r stressen. Ta bort den.

\\u2013 N\\xe4r vi \\xe4ter de h\\xe4r fytokemikaleierna som egentligen \\xe4r lite toxiska reagerar kroppen genom att producera visa komponenter i kroppen som g\\xf6r att vi ocks\\xe5 \\xe4r redo att ta hand om n\\xe4ringsgiver bakterier och virus, s\\xe5 att kroppen blir starkare.

Testpersonerna som gjort det h\\xe4r testet ha druckit mellan 1 och 2 dl tomatjuice i tre veckor. Sen har de gjort om cykeltesten.

\\u2013 D\\xe5 m\\xe4tte vi de h\\xe4r stressmark\\xf6reran som vi utvecklat h\\xe4r p\\xe5 labbet, man ser att bara cyklingen om man inte tr\\xe4nat p\\xe5 l\\xe4nge och tr\\xe4nar h\\xe5rt s\\xe5 f\\xe5r du s\\xe5 h\\xe4r mycket \\xf6kning av den h\\xe4r DNA-skada men dricker man lykopen tomat juice, s\\xe5 f\\xf6rsvinner n\\xe4stan allt. All stress som bildas av h\\xe5rd tr\\xe4ning f\\xf6rsvinner p\\xe5 en g\\xe5ng slutar man dricka och tr\\xe4nar igen s\\xe5 g\\xe5r den upp dricker man igen s\\xe5 g\\xe5r den ner.

Sj\\xe4lv dricker jag tv\\xe5 deciliter och effekten har varit p\\xe5taglig. Den oxidativa stressen som cyklingen utsatte min kropp f\\xf6r minskade till en tredjedel efter tre veckors tomatjuicedrickande.

Det finns Lykopen i tablettform, men det har inte gett alls samma effekt som tomatjuice. Lykopenet \\xe4r ett r\\xf6tt f\\xe4rg\\xe4mne som framf\\xf6rallt finns i och i n\\xe4rheten av skalet p\\xe5 tomaterna.

Det blir l\\xe4ttare tillg\\xe4ngligt i kroppen n\\xe4r tomaterna v\\xe4rms upp och mixas som i tomatjuice.

Det g\\xe5r att f\\xe5 i sig lykopen fr\\xe5n f\\xe4rska tomater ocks\\xe5. Men d\\xe5 g\\xe4ller det att man v\\xe4ljer r\\xe4tt tomater.

I butiken f\\xe5r man inga ledtr\\xe5dar, man f\\xe5r bara veta om gr\\xf6nsakens ursprungsland.

Men det spelar en stor roll vilken tomat vi v\\xe4ljer visare det sig n\\xe4r vi tittar n\\xe4rmare p\\xe5 tomaterna.

Jag har \\xe5kt till Susanna Anderssons tomatodling i hall\\xe4ndska Bua. Ungef\\xe4r tv\\xe5 tredjedelar av tomaterna som s\\xe4ljs i butikerna \\xe4r s\\xe5dana vanliga runda tomater som hon visar mig i sitt stora v\\xe4xthus.

Fytokemikalier finns i m\\xe5nga olika frukter b\\xe4r och gr\\xf6nsaker, som bl\\xe5b\\xe4r, hallon, havtorn broccoli gr\\xf6nk\\xe5l, ja alla gr\\xf6nbladiga gr\\xf6nsaker, l\\xf6k, vitl\\xf6k och en massa frukter inneh\\xe5ller ocks\\xe5 olika fytokemikalier som st\\xe4rker v\\xe5rt immunf\\xf6rsvar och skyddar mot m\\xe5nga d\\xf6dliga sjukdomar.

Men vi h\\xe5ller oss f\\xf6r enkelhets skull kvar vid tomaterna och lykopenet som ju \\xe4r en av de mest potenta fytkomeikalierna. Till skillnad fr\\xe5n de flesta odlare vet Susanna Anderssons en del om lykopeninneh\\xe5llet i sina tomater. Det spelar roll vilken tomat man v\\xe4ljer. 

\\u2013 I Flavance var det mer \\xe4n tv\\xe5 g\\xe5nger s\\xe5 mycket lykopen, som i Arvento, det vill s\\xe4ga vanlig rund tomat som ocks\\xe5 \\xe4r odlad h\\xe4r.

Det \\xe4r stora skillnader?

\\u2013 Ja det \\xe4r j\\xe4ttestora skillnader.

N\\xe4r Susanne l\\xe4t Siamak Haghdoost p\\xe5 Stockholms Universitet testa fyra av hennes tomater visade det sig att den stora runda tomaten som hon odlar allra mest av var den som inneh\\xf6ll minst lykopen. F\\xf6r att f\\xe5 i sig lika mycket lykopen som i ett glas tomatjuice, skulle man beh\\xf6va \\xe4ta ett kilo av de h\\xe4r tomaterna, om dagen.

Men den andra tomaten som hade mer \\xe4n dubbelt s\\xe5 mycket lykopen som de hon s\\xe4ljer mest av heter Flavance, det \\xe4r en vanligt stor rund tomat. Fast med en ovanligt vacker r\\xf6d f\\xe4rg. Susanne pratar g\\xe4rna om resultatet p\\xe5 unders\\xf6kningen. Hon skrev till och med ett pressmeddelande. Men hittills \\xe4r det bara en torghandlare som nappat. Han gillade den r\\xf6da f\\xe4rgen. 

\\u2013 Flavance s\\xe4ljer vi som torgtomat. Och d\\xe4r har vi givetvis informerat om att det \\xe4r mer lykopen.

S\\xe5 varf\\xf6r odlar hon inte mer av den undrar jag. Har det med smaken att g\\xf6ra? Smakar den illa?

\\u2013 Vi ska sk\\xe4ra is\\xe4r dela p\\xe5 tomaterna s\\xe5 ser du skillnad.

N\\xe4r jag testar tomterna utan att veta vilken som \\xe4r vilken visar det sig att tomaten som inneh\\xe5ller mest lykopen ocks\\xe5 \\xe4r den godaste.

Susanna h\\xe5ller med.

\\u2013 Jag tycker nog n\\xe4r jag smakar Flavancen s\\xe5 tycker jag den smakar mer.

Trots att den allts\\xe5 \\xe4r b\\xe5de en godare och nyttigare s\\xe5 har hon bara ett par rader av den tomaten i sitt v\\xe4xthus.

Vad hindrar dig fr\\xe5n att bara s\\xe4lja de d\\xe4r p\\xe5 stortomater?

\\u2013 Vi m\\xe5ste hitta k\\xf6pare som \\xe4r beredda att betala mer

F\\xf6r de kostar mer?

\\u2013 Ja

F\\xf6r att de ger mindre? Hur mycket mindre per kvadratmeter?

\\u2013 5\\u20136 kilo mindre.

Ett normalt \\xe5r f\\xe5r Susanne ut 50 kilo per kvadratmeter av sin stors\\xe4ljare. Den lykopenrika Flavancetomaten \\xe4r allts\\xe5 drygt 10 procent dyrare att producera. Och det vill kunderna inte betala f\\xf6r.

\\u2013 Det \\xe4r bara en br\\xe5kdel av odlingen vi har.

Skulle du vilja odla mer?

\\u2013 Ja skulle jag vilja

Kommer ni ih\\xe5g fr\\xf6odlaren Johnny Andreasson som vi tr\\xe4ffade i b\\xf6rjan av programmet. Han sa ju precis det h\\xe4r. Att vill man ha h\\xf6g avkastning \\u2013 allts\\xe5 mest gr\\xf6nsaker per investerad krona - s\\xe5 blir gr\\xf6nsakerna inte lika nyttiga. Och h\\xf6g avkastning \\xe4r det som g\\xe4ller f\\xf6r den kommersiella gr\\xf6nsaksodlingen. N\\xe4r handeln inte vill betala mer f\\xf6r nyttigare gr\\xf6nsaker \\xe4r det antal kilo per satsad krona som g\\xe4ller.

Susanna erk\\xe4nner motvilligt att samma sak g\\xe4ller f\\xf6r henne.

\\u2013 Det \\xe4r ju s\\xe5 att vi m\\xe5ste f\\xe5 ihop f\\xf6retagen f\\xf6r det m\\xe5ste ge kilo ocks\\xe5.

Hur upplever du prispressen, \\xe4r den stark?

\\u2013 Ja det \\xe4r den.

Liksom de flesta gr\\xf6nsaks och fruktodlare k\\xf6per Susanna sina plantor fr\\xe5n specialiserade v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlare i Holland, bland de mest popul\\xe4ra finns dotterbolag till globala j\\xe4ttar som Monsanto och Syngenta. Plantorna som tagits fram i en noggrann vetenskaplig process d\\xe4r man korsat olika sorter med varandra f\\xf6r att f\\xe5 fram gr\\xf6nsaker som b\\xe4st motsvarar kraven hos de kommersiella v\\xe4xtodlarna.

D\\xe5 handlar det inte om mer n\\xe4ringsrika gr\\xf6nsaker med fler fytokemikalier, s\\xe4ger Irene Mattisson som \\xe4r nutritionist p\\xe5 livsmedelsverket.

\\u2013 V\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dling har man ju inte tittat s\\xe5 mycket p\\xe5 n\\xe4ringsinneh\\xe5ll ofta g\\xe5r det kring avkastning och h\\xe5llbarhet, kunna transportera och s\\xe5 och de egenskaperna ist\\xe4llet f\\xf6r n\\xe4ringsinneh\\xe5ll

S\\xe5 ur n\\xe4ringsinneh\\xe5ll har man tittat p\\xe5 fel saker?

\\u2013 Man har inte tittat alls p\\xe5 n\\xe4ringsinneh\\xe5llet utan hoppats att det ska vara of\\xf6r\\xe4ndrat p\\xe5 annat s\\xe5 p\\xe5 det viset kan man s\\xe4ga fel saker f\\xf6r det \\xe4r inte det som varit i fokus f\\xf6r fokus har varit avkastning och h\\xe5llbarhet.

Resultatet av den h\\xe4r ensidiga v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlingen g\\xe5r tydligt att se i forskningsrapporter d\\xe4r man j\\xe4mf\\xf6rt de kommersiellt odlade gr\\xf6nsakerna, frukterna och b\\xe4ren med \\xe4ldre eller vilda sl\\xe4ktingar. I forskningsrapport efter rapport visar det sig att man i jakt p\\xe5 h\\xf6gre avkastning och t\\xe5ligare frukter f\\xf6r\\xe4dlat bort m\\xe5nga av de viktiga fytokemikalierna.

Utdrag:

Hallon: Vi uppt\\xe4ckte att det genomsnittliga inneh\\xe5llet av fenoler en fytokemikalie I vilda hallon var mycket h\\xf6gre \\xe4n i de odlade varianterna.

Gr\\xf6nk\\xe5l: Det var framf\\xf6rallt de traditionella gamla sorterna som inneh\\xe5ll h\\xf6ga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie.

Tomater: Vilda tomater inneh\\xf6ll h\\xf6gre konventrationer \\xe4n odlade tomater.

\\xc4ggplanta: V\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlingen har resulterat i en minskning av inneh\\xe5llet av fenoler och vilda sl\\xe4ktingar har h\\xf6gre inneh\\xe5ll \\xe4n i de odlade \\xe4ggplantorna.

Det verkar allts\\xe5 som att det \\xe4r v\\xe5r v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dling som valt bort de sorter som har h\\xf6gst halter av de viktiga fytokemikalier. De som ska skydda oss mot cancer och hj\\xe4rt- och k\\xe4rlsjukdomar. F\\xf6r\\xe4dlingen spelar stor roll. Det s\\xe4ger Marie Olsson professor p\\xe5 institutionen f\\xf6r v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

\\u2013 Om man tittar p\\xe5 ett och samma v\\xe4xtslag, p\\xe5 broccoli eller olika typer av b\\xe4r, s\\xe5 kan man nog r\\xe4kna med att man har ett par hundra procent skillnad mellan de som \\xe4r h\\xf6gst och l\\xe4gst.

Det \\xe4r ju v\\xe4ldigt stora skillnader?

\\u2013 Ja det \\xe4r det

Men beh\\xf6ver vi mer av de h\\xe4r \\xe4mnena d\\xe5 f\\xe5r vi inte i oss tillr\\xe4ckligt idag?

\\u2013 Om man ser p\\xe5 de h\\xe4r medicinska unders\\xf6kningarna n\\xe4r man j\\xe4mf\\xf6r de som \\xe4ter mycket och lite frukt och gr\\xf6nt och d\\xe5 ser man att de som \\xe4ter mycket har en b\\xe4ttre h\\xe4lsa och om man d\\xe5 tror att basen till det h\\xe4r \\xe5tminstone delvis \\xe4r att man f\\xe5r i sig mer av de h\\xe4r \\xe4mnena s\\xe5 skulle det f\\xf6rmodligen inneb\\xe4ra positiva effekter f\\xf6r folkh\\xe4lsan om man kunde \\xf6ka dem.

N\\xe4r vi pratar med olika v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlare visar det sig att de \\xe4r mycket v\\xe4l medvetna om att de gr\\xf6nsaker och frukter de s\\xe4ljer inte \\xe4r de nyttigaste. Men vissa av dem har faktiskt gjort f\\xf6rs\\xf6k att ta fram nyttigare varianter.

Kommer ni ih\\xe5g den lykopenrika tomaten i Susanne Anderssons v\\xe4xthus. Flavance, den \\xe4r framtagen av Monsanto \\xe4gda v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlaren De Ruiters.

Det visar sig att De Ruiters, innan de k\\xf6ptes upp av Monsanto 2008, hade en liten satsning p\\xe5 tomater med mer lykopen.

Men i dag tycks satsningen vara mer eller mindre nedlagd.

\\u2013 Vi identifierade tomater som hade h\\xf6gre halt av lykopen, ber\\xe4ttar Sharon Mac Gregor, en av Monsantos marknadschefer.

Enligt henne lades satsningen ner f\\xf6r att man misslyckats att marknadsf\\xf6ra de lykopenrika tomaterna. Flavance finns inte en med i deras fr\\xf6katalog.

\\u2013 Vi uppt\\xe4ckte att vi inte kunde marknadsf\\xf6ra det till konsumenterna

Hon skyller p\\xe5 EU:s h\\xe5rda regler, som g\\xf6r det sv\\xe5rt att marknadsf\\xf6ra de lykopenrika tomaterna med h\\xe4lsoargument om man inte kan bevisa det i dyra kliniska tester.

\\u2013 Det \\xe4r v\\xe4ldigt str\\xe4nga legala riktlinjer om vad vi kan och vad vi inte kan s\\xe4ga och det \\xe4r det st\\xf6rsta hindret.  

Eftersom de lykopenrika tomaterna \\xe4r dyrare blir det sv\\xe5rt f\\xf6r handeln att s\\xe4lja dem.

\\u2013 Handeln ut\\xf6var h\\xf6gt tryck p\\xe5 hela leverant\\xf6rskedjan p\\xe5 att leverera produkter som kostar lite. Och det kr\\xe4ver produkter med h\\xf6g avkastning.

Men hon s\\xe4ger ocks\\xe5 en annan sak, n\\xe5got som vi st\\xf6tt p\\xe5 tidigare i brunchen

\\u2013 Det finns en fara. Om man h\\xe4vdar att n\\xe5got \\xe4r bra, s\\xe5 kan konsumenterna tro att de andra \\xe4r d\\xe5ligt \\xe4ven om det inte \\xe4r det. S\\xe5 det \\xe4r alltid en fara, s\\xe4ger Sharon Mac Gregor.

Jag ber\\xe4ttar om de vetenskapliga studierna som visar att v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlingen gjort att gr\\xf6nsakerna inte \\xe4r lika nyttiga som de \\xe4r f\\xf6rr och undrar vilket ansvar Monsanto har f\\xf6r det h\\xe4r. Sharon har inte l\\xe4st de h\\xe4r studierna men hon erk\\xe4nner att det ofta finns en mots\\xe4ttning mellan h\\xf6gt n\\xe4ringsinneh\\xe5ll och h\\xf6g avkastning.

\\u2013 Om en planta \\xe4r s\\xe4rskilt n\\xe4ringsrik s\\xe5 kanske det kan inneb\\xe4ra att den samtidigt har s\\xe4mre avkastning och vara sv\\xe5rare att hantera.

Det kommer alltid vara en kompromiss mellan n\\xe4ring och avkastning, s\\xe4ger hon.

Men konsekvensen blir att det inte \\xe4r de nyttigaste gr\\xf6nsakerna konsumenterna kan k\\xf6pa i aff\\xe4ren undrar jag?

\\u2013 Det st\\xe4mmer svarar Sharon MacGregor, p\\xe5 Monsanto.

Vi \\xe4r tillbaka p\\xe5 Johnny Andreassons g\\xe5rd i Speker\\xf6d norr om G\\xf6teborg bredvid oss st\\xe5r en h\\xf6g taggig v\\xe4xt, kardborrerot, smakar ungef\\xe4r som kron\\xe4rtskocka, ett g\\xe4ng f\\xe5glar \\xe4r d\\xe4r och pickar bort de mogna fr\\xf6na.

Det f\\xe5r de v\\xe4l inte?

\\u2013 Nej s\\xe5 jag m\\xe5ste nog ta dem innan de t\\xf6mt dem.

Att \\xe4ndra p\\xe5 den moderna v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlingen skulle ha m\\xe5nga f\\xf6rdelar inte bara f\\xf6r v\\xe5r h\\xe4lsa. Fytokemikalierna \\xe4r ju som sagt en del av plantornas immunf\\xf6rsvar. Forskning har visat att h\\xf6gre halter av fytokemikalier ofta ocks\\xe5 betyder t\\xe5ligare plantor, allts\\xe5 att de klarar sig p\\xe5 mindre vatten och n\\xe4ring och utan bek\\xe4mpningsmedel.

Kanske \\xe4r det d\\xe4rf\\xf6r som Johnny Andreassons gamla fr\\xf6sorter klarar sig s\\xe5 bra p\\xe5 hans ekologiska odling.

Han tror det beh\\xf6vs fler oberoende fr\\xf6odlare som han, annars \\xe4r han r\\xe4dd att de stora multinationella v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlarna kommer f\\xf6rst\\xf6ra gr\\xf6nsakerna totalt i sin jakt p\\xe5 h\\xf6gre avkastning.

\\u2013 Det \\xe4r inte bra om all livsmedelsproduktion ligger i h\\xe4nderna p\\xe5 de f\\xf6retagen

Varf\\xf6r \\xe4r det s\\xe5 dumt?

\\u2013 D\\xe4rf\\xf6r att de har otrolig kontroll \\xf6ver hur vi ska leva och m\\xe5nga anser att det vi \\xe4r utsatt f\\xf6r nu \\xe4r v\\xe4rldens st\\xf6rsta biologiska experiment.

Man skulle kunna t\\xe4nka sig att fr\\xf6odling \\xe4r s\\xe5 l\\xe5ngt i fr\\xe5n aktivism som man kan t\\xe4nka men det l\\xe5ter lite som du ser det som aktivistisk verksamhet?

\\u2013 Man k\\xe4mpar ju emot den stora \\xf6verv\\xe4ldigande industrijordbruksgruppen.

De tar ju \\xf6ver mer och mer det finns mycket revolution\\xe4rt att g\\xf6ra i odlingen ocks\\xe5.

Men vems fel \\xe4r det h\\xe4r d\\xe5?

Fr\\xe5gar man de inblandade s\\xe5 skyller alla p\\xe5 alla, v\\xe4xtf\\xf6r\\xe4dlarna som tar fram fr\\xf6erna, odlarna som k\\xf6per och odlar upp gr\\xf6nsakerna, grossisterna som k\\xf6per av dem som sen s\\xe4ljer de till aff\\xe4rerna

Ingen anser att de har n\\xe5got ansvar egentligen.

Sen till sist handlar det om de som har matkedjorna f\\xf6r det \\xe4r de som best\\xe4mmer vilka produkter som ska finnas i butiken.

S\\xe5 vill de v\\xe4lja de nyttigaste gr\\xf6nsakerna s\\xe5 kan de det. Det kostar lite mer bara.

\\u2013 V\\xe5rt ansvar \\xe4r att se till att ha ett bra utbud av frukt och gr\\xf6nt att f\\xe5 upp konsumtionen av frukt och gr\\xf6nt det \\xe4r v\\xe5rt ansvar, s\\xe4ger Kristina Karlsson, dietist och Folkh\\xe4lsoansvarig p\\xe5 Ica.

Hon s\\xe4ger allts\\xe5 att deras roll \\xe4r att f\\xe5 folk att k\\xf6pa mer frukt och gr\\xf6nt, helst s\\xe5 att alla \\xe4ter ett halvt kilo om dagen. Att k\\xf6pa in nyttigare gr\\xf6nsaker f\\xe5r bli en senare fr\\xe5ga.

\\u2013 Det f\\xe5r vi g\\xf6ra n\\xe4r vi n\\xe5tt upp till 500 gram, men vi har l\\xe5ngt dit kan jag s\\xe4ga.

Liknande tankar har Anneli Bylund dietist och h\\xe5llbarhetsstrateg p\\xe5 Coop.

\\u2013 Det vi ska b\\xf6rja med \\xe4r att \\xe4ta 500 gram frukt och gr\\xf6nt varje dag. Det g\\xf6r vi ju inte idag. Tv\\xe5 av tio i Sverige \\xe4ter s\\xe5 mycket, s\\xe5 om alla \\xf6kar lite granna s\\xe5 kanske vi inte skulle beh\\xf6va ha superfoods. F\\xf6r det vi har h\\xe4r \\xe4r bra.

Daniel M\\xe5nsson ansvarig f\\xf6r frukt och gr\\xf6nt p\\xe5 Axfood ser lite annorlunda p\\xe5 saker. Han tycker de fokuserat f\\xf6r lite p\\xe5 att k\\xf6pa in de nyttigaste gr\\xf6nsakerna, och att de borde g\\xf6ra mer.

\\u2013 Det skulle unna vara en f\\xf6rb\\xe4ttringspotential som vi borde titta \\xf6ver vissa sorter vet vi att de har lite h\\xf6gre lykopen och s\\xe5 d\\xe4r.

Tror du konsumenterna k\\xe4nner till att det kan vara s\\xe5 stora variationer mellan sorter att det spelar roll vad vi v\\xe4ljer?

\\u2013 Generellt sett tror jag inte det.

Vems ansvar \\xe4r det framf\\xf6rallt att se till att de gr\\xf6nsakerna vi konsumenter k\\xf6per \\xe4r de nyttigaste s\\xe5 att det inte \\xe4r s\\xe5 att de blir mindre och mindre nyttiga f\\xf6r att man prioriterar h\\xf6g avkastning?

\\u2013 Det var en sv\\xe5r fr\\xe5ga. Vi \\xe4r v\\xe4l absolut delaktiga i det h\\xe4r och vi f\\xe5r v\\xe4l titta p\\xe5 hur vi ska jobba med det h\\xe4r fram\\xf6ver.

Malin Olofsson och Daniel \\xd6hman
daniel.ohman@sverigesradio.se