BROADCASTS.com

Varf\xf6r forts\xe4tter vi \xe4ta s\xe5 mycket k\xf6tt? Daniel \xd6hman och Malin Olofsson granskar politiken bakom v\xe5ra matvanor och hur det p\xe5verkar b\xe5de v\xe5r h\xe4lsa och milj\xf6n.

Lyssna p\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Malin Olofsson och Daniel \xd6hman
daniel.ohman@sverigesradio.se

Imperial Valley i S\xf6dra Kalifornien. Rakt v\xe4sterut p\xe5 andra sidan bergen ligger San Diego, \xe5t alla andra h\xe5ll ligger \xf6ken. Men h\xe4r i Imperial Valley \xe4r det gr\xf6nt.  Spikraka rektanglar av gr\xf6na f\xe4lt inramade av kanaler. Marken \xe4r platt som en pannkaka. H\xe4r odlar Ronnie Leimgruber AlfaAlfa h\xf6. AlfaAlfa h\xf6 (eller bl\xe5lusern som det egentligen heter p\xe5 svenska) ser ut som vanligt h\xf6 men \xe4r egentligen en baljv\xe4xt som passar bra som proteinfoder f\xf6r n\xf6tboskap och f\xe5r.

Men h\xf6et Ronnie odlar \xe4r inte till f\xf6r amerikanska kor.

Ronnie \xe4r h\xf6-export\xf6r.

\u2013Vi s\xe4nder v\xe5rt h\xf6 till massa l\xe4nder. Kina och andra l\xe4nder s\xe4ljer teknikprylar till oss s\xe5 det \xe4r billigt f\xf6r oss att fylla de tomma containerna med h\xf6 n\xe4r de ska tillbaka.

Transportkostnaden \xe4r faktiskt l\xe4gre till Kina \xe4n till norra Kalifornien.

\u2013Havsfrakten \xe4r n\xe4stan gratis. 90 procent av kostnaden \xe4r h\xe4rifr\xe5n till hamnen i Long Beach.

N\xe4r jag \xe4r h\xe4r \xe4r torkan i Kalifornien inne p\xe5 fj\xe4rde \xe5ret. L\xe4ngre norrut m\xe5ste b\xf6nderna borra efter vatten \xe5 i st\xe4derna f\xe5r folk inte vattna gr\xe4smattan eller fylla sina pooler.

Men vatten \xe4r inget problem f\xf6r Ronnie.

Vattnet f\xe5r de fr\xe5n Colorado floden d\xe4r v\xe4rldens st\xf6rsta vattenreservoarer ligger.

Hans farfar b\xf6rjade bruka jorden sen innan andra v\xe4rldskriget har s\xe5 kallade seniora vattenr\xe4ttigheter och kan ta s\xe5 mycket de vill l\xe5ngt innan andra f\xe5r.

\u2013Vi har v\xe4ldigt s\xe4kra r\xe4ttigheter. Vi f\xe5r vatten innan de i Las Vegas eller Phoenix f\xe5r n\xe5got s\xe5 f\xe5r vi.

Alfa Alfa h\xf6 kr\xe4ver mycket vatten, 15  procent av allt vatten som anv\xe4nds i jordbruket i Kalifornien  g\xe5r till Alfa Alfa.

\u2013Jag bryr mig inte om hur mycket vatten jag anv\xe4nder jag bryr mig om hur mycket produktion jag f\xe5r. Valet av gr\xf6da styrs av en enda sak PENGAR

\u2013 Alla beslut hos oss lantbrukare baseras p\xe5 vilka int\xe4kter det ger.

Coloradofloden rinner genom USAs st\xf6rsta vattenreservoar. Lake Mead. Men sj\xf6n har f\xf6rlorat 60 procent av sitt sedan 80 talet. Vattenytan har sjunkit 50 meter.

N\xe4stan en tredjedel av all Alfa Alfa som odlas g\xe5r p\xe5 export. Det betyder att 400 miljoner ton vatten fr\xe5n Coloradofloden f\xf6rvandlas till h\xf6 och skeppas i v\xe4g.

Och konkurrensen om Colorado flodens vatten \xf6kar, de v\xe4xande storst\xe4derna d\xe4r inv\xe5narna inte l\xe4ngre f\xe5r vattna sina gr\xe4smattor eller fylla sina poler. Andra b\xf6nder och naturen:

\u2013Politikerna g\xf6r nya milj\xf6regler som ska r\xe4dda en liten fisk s\xe4ger, Ronnie Leimgruber.
\u2013Det som h\xe4nder \xe4r att vi tar vatten utanf\xf6r det omr\xe5de som floden n\xe5r. Det betyder att floden inte n\xe5r havet. Coloradofloden \xe4r en av de st\xf6rsta floderna i USA och den n\xe5r inte kusten. Det \xe4r en stor p\xe5verkan p\xe5 milj\xf6n, s\xe4ger Cedric David som \xe4r vattenforskare p\xe5 rymdstyrelsen Nasa d\xe4r de med hj\xe4lp av satelliter studerar hur vattnet p\xe5verkas av det moderna jordbruket.

\u2013Majoriteten av vattenr\xe4ttigheterna \xe4gs inte av staten i Kalifornien utan av b\xf6nderna i Imperial Valley. B\xf6nderna Exporterar vatten, s\xe4ger Randall Hanson som jobbar f\xf6r USA:s geologiska unders\xf6kningar h\xe5ller med. Mycket mer \xe4n staten har. Men det \xe4r bara en kortsiktig l\xf6sning enligt Randy. Till slut tar ju vattnet slut.

\u2013De exporterar vatten. De lever p\xe5 l\xe5nad tid, s\xe4ger han.

Den globala k\xf6ttkonsumtionen har dubblats sen 1990, \xe4ven mj\xf6lkkonsumtionen \xf6kar snabbt.

Forskarna s\xe4ger att situationen \xe4r helt oh\xe5llbar. Vi \xe4ter f\xf6r mycket k\xf6tt och mj\xf6lkprodukter. 

Och det \xe4r foderf\xf6rs\xf6rjningen som \xe4r det stora problemet. H\xe4lften av all jordbruksmark i v\xe4rlden g\xe5r \xe5t till att odla djurfoder. \xd6ver hela v\xe4rlden f\xf6rsvinner grundvattenresurserna snabbt. Och det finns en gemensam n\xe4mnare.

\u2013Den gemensamma n\xe4mnaren f\xf6r platser d\xe4r grundvattnet f\xf6rsvinner \xe4r att det sker p\xe5 samma platser d\xe4r det bedrivs ett intensivt jordbruk s\xe4ger Cedric David p\xe5 Nasa.

H\xe4lften av \xe5kermarken i v\xe4rlden g\xe5r idag \xe5t att odla mat till djur. Att f\xf6r\xe4dla mat genom ett djur \xe4r helt enkelt ineffektivt. Det g\xe5r \xe5t upp till fem g\xe5nger s\xe5 mycket vatten att producera k\xf6tt som till vegetariska alternativ som b\xf6nor och linser. Komj\xf6lk kr\xe4ver tre g\xe5nger s\xe5 mycket vatten som sojamj\xf6lk.

Vi kan ta ett annat exempel. Utsl\xe4pp av v\xe4xthusgaser.

2/3 delar av hela jordbrukets utsl\xe4pp av v\xe4xthusgaser kommer fr\xe5n djuruppf\xf6dningen. Men om vi kollar hur stor andel av de kalorier som m\xe4nniskor v\xe4rden \xf6ver f\xe5r fr\xe5n k\xf6tt fisk \xe4gg och mj\xf6lk s\xe5 \xe4r det bara en femtedel.  

En femtedel av maten vi \xe4ter st\xe5r allts\xe5 f\xf6r 2/3 delar f\xf6r utsl\xe4ppen.

Omv\xe4nt f\xe5r vi 4/5 delar av v\xe5r energi fr\xe5n plantbaserade livsmedel men de st\xe5r bara f\xf6r en tredjedel av utsl\xe4ppen.  Det finns med andra ord ett enormt utrymme f\xf6r f\xf6rb\xe4ttringar. Bara genom att l\xe4gga om v\xe5r diet.

Och inte nog med det. Mycket k\xf6tt skadar v\xe5r h\xe4lsa. S\xe4rskilt skadligt \xe4r r\xf6tt k\xf6tt allts\xe5 k\xf6tt fr\xe5n fyrbenta djur som kor och grisar och processat k\xf6tt allts\xe5 korv bacon och skinka.

Forskning visar att det \xf6kar risken f\xf6r cancer hj\xe4rt-k\xe4rlsjukdomar och \xf6vervikt 

Ronnie Leimgruber har annat att t\xe4nka p\xe5 hans traktor har g\xe5tt s\xf6nder och han \xe4r p\xe5 v\xe4g f\xf6r att tr\xe4ffa sl\xe4kten i Colorado.

\u2013Jag har ingen m\xf6jlighet att p\xe5verka politiken. Jag oroar mig f\xf6r saker jag kan p\xe5verka.

Om du var politiker d\xe5 skulle du till\xe5ta export av Alfa Alfa?

\u2013Det beror p\xe5 om man \xe4r socialist eller kapitalist. Jag \xe4r kapitalist och d\xe5 l\xe5ter man ekonomiska krafter styra ekonomin.

Vad driver dig?

\u2013Det \xe4r kul att tj\xe4na pengar.

Vad \xe4r det som du gillar med det?

\u2013Det \xe4r kul att tj\xe4na pengar. Det f\xe5r ekonomin att fungera och jag kan g\xf6ra vad jag vill.

 Det h\xe4r \xe4r bara ett exempel p\xe5 hur den \xf6kande globala efterfr\xe5gan p\xe5 k\xf6tt g\xf6r att det blir allt sv\xe5rare att f\xe5 djurfodret att r\xe4cka till alla djur. Stora delar av v\xe4rldens djur \xe4r beroende av importerat foder och ofta, inte bara i Kalifornien skapas stora problem lokalt i de regioner som odlar fodret. (Lyssna g\xe4rna p\xe5 tidigare reportage om Brasiliens sojaodlingar. 

Makthavarna s\xe4ger ofta att ansvaret ligger hos oss konsumenter att det \xe4r upp till oss att informera oss och g\xf6ra val i butikerna men det \xe4r inte l\xe4tt att h\xe5lla reda p\xe5 alla fakta i den globaliserade industriella k\xf6ttproduktionen. S\xe5 vad g\xf6r d\xe5 de valda politikerna? De som har matten. Jo den svenska regeringen h\xe5ller faktiskt p\xe5 att ta fram en livsmedelsstrategi f\xf6r ett mer h\xe5llbart jordbruk.

\u2013Varje land beh\xf6ver en livsmedelsstrategi. Vad vill vi med v\xe5ra livsmedel? Det flesta l\xe4nder har en s\xe5dan. Vi borde egentligen ha jobbat med de h\xe4r fr\xe5gorna mycket tidigare, s\xe4ger Sven Erik Bucht, s\xe4ger Sven Erik Bucht socialdemokratisk landsbygdsminister med tydligt k\xe4nga \xe5t den f\xf6rra regeringen. (Den f\xf6rra regeringen hade visserligen en strategi ocks\xe5, Den hette \u201dMatlandet Sverige\u201d)

Det handlar s\xe5klart om fler arbetstillf\xe4llen f\xf6r svenska jordbrukare. Men det \xe4r ocks\xe5 ett moraliskt ansvar enligt landsbygdsministern.

Hur viktigt \xe4r milj\xf6aspekterna?

- Det \xe4r givetvis v\xe4ldigt viktigt att man har ett h\xe5llbart jorbdurk inte minst i v\xe5r land men \xe4ven p\xe5verka att det  \xe4r h\xe5llbart globalt.

 Och att just djurproduktionen \xe4r ett stort milj\xf6problem det k\xe4nner landsbygdsministern till:

\u2013Jag s\xe5g en siffra att n\xe4r det g\xe4ller animalieproduktionen p\xe5 v\xe4rldsniv\xe5, 20 procent av utsl\xe4ppen.

 Men att d\xe4rf\xf6r sj\xe4lv skippa k\xf6ttet \xe4r inget han kan t\xe4nka sig.

 \u2013 Jag \xe4ter k\xf6tt jag tycker om k\xf6tt.

Hur mycket d\xe5?

\u2013Jag har inte v\xe4gt det men jag tycker om k\xf6tt.

Du ser inga milj\xf6problem med att vi \xe4ter f\xf6r mycket k\xf6tt i Sverige?

\u2013Nej inte ser jag det inte p\xe5 det s\xe4ttet.

Men du har ju en livsmedelsstrategi som syftar till att det ska bli b\xe4ttre milj\xf6 och b\xe4ttre jordbruk?

\u2013Men det handlar ju mycket om att \xf6ka produktionen i Sverige ocks\xe5 en h\xe5llbar produktion jordbruk d\xe4r \xe4ven det ekologiska kommer in. Men jag tror inte det kommer st\xe5 att nu ska ni inte \xe4ta k\xf6tt det kommer inte Livsmedelstrategin ska handla om.

Inte heller att ni ska \xe4ta mindre k\xf6tt?

\u2013Nej det tror jag inte. Inte den typen av pekpinnar.

Line Gordon \xe4r vice forskningschef p\xe5 Stockholm Resilience Center som \xe4r ett av v\xe4rldens ledande milj\xf6forskningsinstitut. Idag \xe4r man i forskarv\xe4rlden i princip eniga om att ska vi r\xe4dda v\xe5r v\xe4rld s\xe5 m\xe5ste vi \xe4ta mindre mj\xf6lk och k\xf6ttprodukter:

\u2013Vi beh\xf6ver kraftigt minska v\xe5r k\xf6ttkonsumtion. Framf\xf6rallt h\xe4r i v\xe4stv\xe4rlden. De trenderna som finns i dag \xe4r inte h\xe5llbara

Varf\xf6r d\xe5?

\u2013Jo f\xf6r k\xf6ttet har en s\xe5 enorm p\xe5verkan p\xe5 s\xe5 m\xe5nga av de h\xe4r aspekterna av h\xe5llbar utveckling p\xe5verkar vattenanv\xe4ndning, markanv\xe4ndning, n\xe4rings\xe4mnes utsl\xe4pp, f\xf6rlust av biologuisk m\xe5ngfald etc

Vad t\xe4nker du om att livsmedelsstrategin inte har en m\xe5ls\xe4ttning att minska k\xf6ttkonsumtionen?

\u2013Det \xe4r ju f\xf6rv\xe5nande nu n\xe4r vi vet vilka effekterna \xe4r p\xe5 h\xe5llbarhetsfr\xe5gor men ocks\xe5 h\xe4lsoeffekter som kommer upp p\xe5 agendan allt mer. Att man \xf6verhuvudtaget inte tar i den fr\xe5gan \xe4r f\xf6rv\xe5nande

Men Sven Erik Bucht tycker det r\xe4cker att livsmedelsverket har kostr\xe5d som att vi ska \xe4ta mindre k\xf6tt:

 Svenskarna d\xe5 \xe4ter vi f\xf6r mycket k\xf6tt?

\u2013Det m\xe5ste varje enskild individ sj\xe4lv avg\xf6ra. Livsmedlsverket har ju rekommendationer som man ger kring h\xe4lsosamt kostr\xe5d osv. men sen \xe4r det upp till dig att avg\xf6ra. Inte att en politiker kommer och pekar pinnar p\xe5 dig. Det t\xe4nker inte jag att g\xf6ra.

Och dessutom \xe4r ju svensk k\xf6ttkonsumtion mer milj\xf6v\xe4nlig \xe4n utomlands, s\xe4ger han:

\u2013Om man tittar p\xe5 FAOs unders\xf6kningar s\xe5 visar det sig att svensk milj\xf6p\xe5verkan fr\xe5n animalieproduktion och mj\xf6lkproduktion har minskat v\xe4ldigt mycket sedan 1990. S\xe5 vi \xe4r l\xe5ngt framme d\xe4r. Oerh\xf6rt l\xe5ngt framme internationellt.

Men n\xe4r jag g\xe5r till k\xe4llorna visar det sig vara en sanning med modifikation. Att de svenska utsl\xe4ppen minskat beror framf\xf6rallt att det finns f\xe4rre kor \xe4n det gjorde 1990 st\xe5r det i regeringens egna rapporter.    

Det verkar ju inte som att vi \xe4r s\xe5 mycket b\xe4ttre \xe4n andra. eftersom minskningen beror p\xe5 att vi har f\xe4rre djur?

\u2013Jag kan inte de siffrorna i detalj och \xe4r inte r\xe4tta personen att g\xf6ra den analysen. Det m\xe5ste man ju dissekera den som sitter med den kunskapen. Den kunskapen har inte jag att jag kan tr\xe4nga in mig i det s\xe5 djupt.

Men att det har minskat kraftigt sen 1990 beror ju allts\xe5 i princip bara p\xe5 att vi skaffat f\xe4rre djur?

\u2013Det kan jag inte s\xe4ga jag har inga bel\xe4gg f\xf6r det.

Hur har den svenska k\xf6ttkonsumtionen f\xf6r\xe4ndrats de senaste 20 \xe5ren?

\u2013Det g\xe5r ju att man \xe4ter mer svenskt k\xf6tt \xe4n tidigare men fortfarande \xe4r h\xe4lften import fr\xe5n andra l\xe4nder

Men \xe4ter vi mer eller mindre k\xf6tt \xe4n tidigare?

\u2013Jag kan inte exakt den siffran om det \xe4r mer eller mindre det t\xf6rs jag inte s\xe4ga.

Sen 1990 har vi svenskar \xf6kat v\xe5r k\xf6ttkonsumtion med \xf6ver 20 kilo per person och \xe5r.. En uppg\xe5ng med 45 procent. Tidningar teve och radio har varit fyllda av reportage om att vi \xe4ter mer k\xf6tt det har debatterats skrivits interpellationer och motioner. Den \xf6kade svenska k\xf6ttkonsumtionen har ocks\xe5 behandlats i utredningar fr\xe5n svenska myndigheter som Naturv\xe5rdsverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

Det finns en rapport som heter H\xe5llbar k\xf6ttkonsumtion fr\xe5n Jordbruksverket. K\xe4nner du till den?

\u2013Nej det g\xf6r jag inte.

Utredningarna pekar p\xe5 att om vi ska bidra till m\xe5let p\xe5 ett klimatsmart jordbruk i sverige och utomlands m\xe5ste vi svenskar \xe4ta mindre k\xf6tt. Jordbruksverket har r\xe4knat ut att om svenskarna skulle \xe4ta skippa en fj\xe4rdedel av k\xf6ttet vi \xe4ter. Allts\xe5 \xe4ta ungef\xe4r som vi gjorde f\xf6r 20 \xe5r sen d\xe5 skulle utsl\xe4ppen av v\xe4xthusgaser minska med 0,9 Mton om \xe5ret. Det \xe4r mer \xe4n alla jordbruksmaskiner i Sverige sl\xe4pper.

Och gemensamt f\xf6r alla de h\xe4r rapporterna \xe4r att de f\xf6resl\xe5r politiska, ekonomiska styrmedel, olika former av k\xf6ttskatter f\xf6r att f\xe5 oss \xe4ta mindre k\xf6tt.  

 \u2013D\xe4r s\xe4ger jag nej f\xf6r man kan inte inf\xf6ra en k\xf6ttskatt p\xe5 ett st\xe4lle f\xf6r i s\xe5fall m\xe5ste det g\xf6ra p\xe5 globalt plan f\xf6r annars greppar du inte det problemet.

Alla era expertmyndigheter s\xe4ger att det beh\xf6vs politiska styrmedel f\xf6r annars kommer det h\xe4r inte g\xe5. Har de fel

\u2013 Nej jag ifr\xe5gas\xe4tter inte deras syn p\xe5 det h\xe4r och det de rekommenderar de har s\xe4kert r\xe4tt men steget att jag som politiker s\xe4ger att jag som politiker s\xe4ger att nu ska vi inf\xf6ra en k\xf6ttskatt det \xe4r f\xf6r l\xe5ngt det \xe4r jag inte beredd att g\xf6ra.

Men utan ekonomiska styrmedel kommer det bli sv\xe5rt att f\xe5 svenskarna att \xe4ta mindre k\xf6tt tror forskarna.

\u2013 Politiska styrmedel \xe4r det mest effektiva f\xf6r att f\xe5 till st\xe5nd en st\xf6rre beteendef\xf6r\xe4ndring, s\xe4ger Line Gordon p\xe5 Stockholm Resilience Center. 

\u2013Det \xe4r akut. Ska vi klara m\xe5let om max 2 graders uppv\xe4rmning s\xe5 m\xe5ste vi b\xf6rja nu. Det h\xe4r \xe4r en omstyrning som vi m\xe5ste g\xf6ra de n\xe4rmaste 15 \xe5ren . Det har man ju gjort genom hela historien, olika styrmedel. Jag tror att politikerna m\xe5ste anv\xe4nda politiska styrmedel f\xf6r att styra om konsumtionen. Men det har vi inte ens b\xf6rjat att g\xf6ra.

\u2013Vi subventionerar ju k\xf6ttkonsumtionen. Styrmedlet har ju varit att h\xe5lla l\xe5ga priser. Det har ju varit ett v\xe4ldigt viktigt incitament f\xf6r hur vi har utvecklat hela v\xe5r livsmedelsstrategi, s\xe4ger Line Gordon.

Sedan Sverige gick med i EU har priserna p\xe5 k\xf6tt fallit dramatiskt. Samma k\xf6ttbit som kostade 100 kronor 1990 kostar idag 69 kronor om man r\xe4knar bort inflationen.

Det \xe4r den fr\xe4msta orsaken till att vi \xe4ter mer k\xf6tt.  Men inte heller att k\xf6ttet blivit billigare k\xe4nde inte Sven Erik Bucht till.

Har k\xf6ttet blivit billigare eller dyrare  

\u2013Det kan jag inte s\xe4ga. Jag har inte gjort n\xe5gon prisj\xe4mf\xf6relse d\xe4r heller.

Nu \xe4r Sven Erik Bucht l\xe5ngt ifr\xe5n den enda politiker som inte vill l\xe4gga sig i hur folk \xe4ter. Anders Wijkman ordf\xf6rande i regeringens Milj\xf6m\xe5lsberedning, har tidigare f\xf6rs\xf6kt ta upp fr\xe5gan men m\xf6ttes av ett massivt ointresse.

\u2013Jag kommer ih\xe5g n\xe4r jag satt i den f\xf6rra stora statliga utredningen klimatberedningen 2006 -2008 d\xe4r hade vi fr\xe5gan uppe faktiskt. Men det var lite som att tala med en v\xe4gg. Partierna var v\xe4ldigt lite intresserade att g\xe5 inp\xe5 det. Oerh\xf6rt k\xe4nslig fr\xe5ga att diskutera. Och det \xe4r lite konstigt. Vi \xe4r beredda att beskatta bilismen men att \xf6verhuvudtaget l\xe4gga sig i hur m\xe4nniskor \xe4ter det har ju politiken hittills duckat f\xf6r

Annica Carlsson Kanyama p\xe5 F\xf6rsvarets forskningsinstitut tror att politikerna \xe4r on\xf6digt r\xe4dda f\xf6r fr\xe5gan:

\u2013Det finns ju m\xe5nga som har klimat\xe5ngest. Och en hel del skulle ju kunna acceptera en k\xf6ttskatt f\xf6r att man tycker det \xe4r r\xe4tt v\xe4g att g\xe5 s\xe5 det kanske beror vem man lyssnar p\xe5 vem man fr\xe5gar och vilka ens v\xe4ljare \xe4r.