Fel och uppskattningar ligger ofta till grund f\xf6r vetenskapliga uppt\xe4ckter. N\xe5got man b\xf6r ha i \xe5tanke, f\xf6r p\xe5litligheten och exaktheten i v\xe5r v\xe4rld, kan mycket v\xe4l vara mycket mindre \xe4n du tror.
Lyssna p\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Folket kommer inte vara fria s\xe5 l\xe4nge de inte kan r\xe4kna, ska den franske matematikern och revolution\xe4ren Nicolas de Condorcet ha yttrat i argumentation f\xf6r att inf\xf6ra metersystemet. Och 1792 blev det som Condorcet ville, beslutet togs att ta fram ett nytt, universellt l\xe4ngdsystem.
Vid den tiden anv\xe4ndes det 250 000 olika enheter av vikt- och l\xe4ngdm\xe5tt vilket, helt naturligt skapade f\xf6rvirring och skadade den v\xe4xande internationella handeln.
Metern skulle r\xe4dda och befria folket och handeln. Och i sann demokratisk anda skulle det nya m\xe5ttet utg\xe5 fr\xe5n naturen, v\xe5r egen planet. Metern skulle vara exakt en tio-miljondel av avst\xe5ndet mellan nordpolen och ekvatorn, beslutade den franska vetenskapsakademien.
Tv\xe5 astronomer Pierre M\xe9chain och Jean-Baptiste Delambre s\xe4ndes ut f\xf6r att m\xe4ta upp det avst\xe5ndet. Vad de inte visste d\xe5, \xe4r att ingenting kan m\xe4tas exakt.