BROADCASTS.com

Att rangordna skolor, del 2.

Listed in: podcast

Att rangordna skolor, del 1.

Listed in: podcast

KUB-testet.

Listed in: podcast

Att lita pa myndigheter

Listed in: podcast

Matandets mojligheter och problem.

Listed in: podcast

Forsakringslogiken

Listed in: podcast

Att mata personligheten.

Listed in: podcast

Rankningslistor

Listed in: podcast

Vems mal?

Listed in: podcast

New Public Management

Listed in: podcast

Allting gar att mata

Listed in: podcast

Att mata framtiden. Om upphandlingar.

Listed in: podcast

Personlighetstester och rekrytering: att forutse prestation

Listed in: podcast

Forskolan, tilliten och kvaliteten

Listed in: podcast

NPM nu och i framtiden

Listed in: podcast

Risk och tillit

Listed in: podcast

Att rakna pa risk

Listed in: podcast

Att hantera risk

Listed in: podcast

Att mata risk.

Listed in: podcast

Manniskans matt. Om rankning - jamforandets grans.

Klyftan blir allt st\\xf6rre mellan deskolor i Sverige som presterar bra, och de som presterar d\\xe5ligt. \\xc4nd\\xe5 m\\xe4ts de och rangordnas p\\xe5 samma rankningslistor, med syftet att det ska s\\xe4tta fokus p\\xe5 vilka skolor som beh\\xf6ver mer st\\xf6d och kanske ocks\\xe5 b\\xe4ttre ledning. Kan rankningen hj\\xe4lpa de svaga skolorna genom att peka ut dem? Eller \\xe4r rankningen en del av problemet? Och vad f\\xe5r det f\\xf6r konsekvenser n\\xe4r skolorna inte bara anv\\xe4nder rankningslistorna som analysredskap, utan som ett led i marknadsf\\xf6ringen?

I det fj\\xe4rde och sista programmet om rankning, h\\xf6r vi \\xe5terigen H\\xe5kan S\\xf6rman som \\xe4r VD p\\xe5 Sveriges Kommuner och Landsting, och ocks\\xe5 Jenny Engdahl Westbratt  - opinionschef p\\xe5 L\\xe4rarf\\xf6rbundet som publicerar den konkurrerande skolrankningen B\\xe4sta skolkommun varje \\xe5r. Vi h\\xf6r ocks\\xe5 Emma Leijnse som bevakar skolor och utbildning f\\xf6r Sydsvenskan, och Mats Amnell som \\xe4r lokalreporter p\\xe5 samma tidning.

Producent: Fredrik P\\xe5lsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Christian Rosenberg

Listed in: podcast

Manniskans Matt. Om rankning - ingen vill vara en loser.

Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat \\xd6ppna J\\xe4mf\\xf6relser inom en l\\xe5ng rad omr\\xe5den\\u2013 fr\\xe5n \\xe4ldrev\\xe5rd till grundskolan. Id\\xe9n \\xe4r att anv\\xe4nda statistik f\\xf6r att m\\xe4ta och j\\xe4mf\\xf6ra kvaliteten inom svensk, offentlig verksamhet. Och resultatet redovisas i en rankinglista d\\xe4r den fj\\xe4rdedel som ligger i topp markeras med gr\\xf6nt, de som ligger i mitten markeras med gult, och de som har s\\xe4mst resultat markeras med r\\xf6tt.

Rangordningen f\\xe5r ofta stor uppm\\xe4rksamhet i media. Men hur p\\xe5verkar rankingen verksamheten i kommunerna? Fungerar den stimulerande, p\\xe5 det s\\xe4tt som Sveriges Kommuner och Landsting hoppas? Och g\\xe4ller det i s\\xe5 fall ocks\\xe5 f\\xf6r kommuner som inte f\\xe5r s\\xe5 bra resultat?

Vi tr\\xe4ffar H\\xe5kan S\\xf6rman, VD p\\xe5 Sveriges Kommuner och Landsting, f\\xf6r att ta reda p\\xe5 hur det kommer sig att de valt att l\\xe4gga ett s\\xe5dant fokus just p\\xe5 rangordningen. Vi ber\\xe4ttar om en sk\\xe5nsk kommun som best\\xe4mde sig f\\xf6r att placera sig i topp p\\xe5 rankningslistan, men som ist\\xe4llet f\\xf6ll 140 placeringar. Medverkar g\\xf6r ocks\\xe5 l\\xe4raren Cornelia Falkentoft, journalisten Mats Amnell, och betygsforskaren Alli Klapp.

Producent: Fredrik P\\xe5lsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Christian Rosenberg

Listed in: podcast

Manniskans matt. Rankning och lankning.

Det var en sak vi inte ber\\xe4ttade om konst\\xe5kerskan Anne-Line Gjersem i f\\xf6rra programmet av M\\xe4nniskans M\\xe5tt: n\\xe4mligen att hon \\xe4r en\\xe4ggstvilling. Hennes syster, Camilla,\\xe4r b\\xe5de hennes b\\xe4sta v\\xe4n och n\\xe4rmaste konkurrent. Hela livet har de t\\xe4vlat med och mot varandra: en t\\xe4vling som intensifierats ju b\\xe4ttre de har blivit, eftersom Norge i de flesta sammanhang bara har en plats till de stora m\\xe4sterskapen.

Det andra programmet i M\\xe4nniskans m\\xe5tts serie om rankning handlar om k\\xe4rlek, social samvaro, och rankning. Elaine Aron \\u2013 f\\xf6rfattare till boken I m\\xf6tet mellan k\\xe4rlek och makt - ber\\xe4ttar om hur hon ser p\\xe5 rankning som psykologiskt fenomen. F\\xf6rutom Anne-Line Gjersem tr\\xe4ffar vi Inger Bladh, en av landets fyra miljoner Facebookanv\\xe4ndare, och Mohammed Ahmed som driver egen fris\\xf6rsalong i Malm\\xf6; ett yrke d\\xe4r kundernas betygss\\xe4ttande blivit en allt viktigare del av verksamheten. Vi h\\xf6r ocks\\xe5 Nora Makander som ber\\xe4ttar om n\\xe4r hon hyrde ut sin l\\xe4genhet p\\xe5 n\\xe4tet.

Producent: Fredrik P\\xe5lsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Jonas Mattsson

Listed in: podcast

Om rankning. Tavlingsinstinkten.

Listed in: podcast

Den gamla och den unga tiden

I Apple Watch finns det tre cirklar. Varje cirkel representerar ett dagligt m\\xe5l f\\xf6r hur mycket du b\\xf6r r\\xf6ra dig, hur m\\xe5nga kalorier du b\\xf6r f\\xf6rbr\\xe4nna p\\xe5 en dag, och hur m\\xe5nga g\\xe5nger du b\\xf6r ta sm\\xe5pauser och resa dig upp, ifall du har ett stillasittande jobb. S\\xe5 varje dag b\\xf6rjar med att cirkeln \\xe4r tom \\u2013 och n\\xe4r det blir dags att g\\xe5 och l\\xe4gga sig, d\\xe5 \\xe4r cirkeln, f\\xf6rhoppningsvis, sluten.

Att s\\xe4tta m\\xe4tbara m\\xe5l och f\\xf6lja upp dem h\\xe5ller p\\xe5 att bli en lika sj\\xe4lvklar del av vardagslivet som att h\\xe5lla koll p\\xe5 vad klockan \\xe4r. Men vems m\\xe5l \\xe4r det egentligen vi m\\xe4ter?

I sommarens sista avsnitt av M\\xe4nniskans M\\xe5tt f\\xe5r du h\\xf6ra \\xe4ldreforskaren Laura Carstensen ber\\xe4tta om sin forskning kring hur m\\xe4nniskors m\\xe5l f\\xf6r\\xe4ndras n\\xe4r vi blir \\xe4ldre och v\\xe5ra tidshorisonter krymper. Vi reflekterar kring hur det h\\xe4nger ihop med den unga generationens upptagenhet med en digital teknik som s\\xe4tter m\\xe5l \\xe5t oss. Vi tr\\xe4ffar de unga p\\xe5 p\\xe5 m\\xe4tr\\xf6relsen Quantified Selfs meet-up i Berlin och p\\xe5 Internet of Things-konferens i Lund, och vi f\\xe5r f\\xf6lja med p\\xe5 hemtj\\xe4nstbes\\xf6k hemma hos det gamla paret Gilbert och Gullbritt Svensson i Malm\\xf6. Vi tr\\xe4ffar ocks\\xe5 IT-forskaren Mimmi Sj\\xf6klint som doktorerat p\\xe5 hur m\\xe4nniskor f\\xf6rh\\xe5ller sig till de m\\xe5l som den digitala tekniken s\\xe4tter upp \\xe5t dem \\u2013 och kommit fram till att de flesta inte lyckas leva upp till id\\xe9n om att m\\xe4tbara m\\xe5l ska leda till f\\xf6rb\\xe4ttrade resultat.

Laura Carstensen fick vi upp \\xf6gonen f\\xf6r genom Atul Gawandes fantastiskt fina bok om att \\xe5ldras och d\\xf6 med v\\xe4rdighet, Being Mortal. H\\xe4r nedan finns det inslag Fredrik P\\xe5lsson gjorde i Obs om boken, n\\xe4r den kom ut p\\xe5 engelska. Nu finns den ocks\\xe5 p\\xe5 svenska, med titeln Att vara d\\xf6dlig.

Listed in: podcast

Tiden i framtiden

Internet of Things \\u2013 Sakernas Internet \\u2013 \\xe4r ju ett samlingsnamn f\\xf6r alla produkter som kommer att kunna skapas n\\xe4r fler och fler apparater b\\xf6rjar kommunicera inte bara med m\\xe4nniskor utan ocks\\xe5 med varandra. F\\xf6r att den potential som finns i den h\\xe4r utvecklingen ska kunna f\\xf6rverkligas, beh\\xf6ver fler och fler saker m\\xe4tas och registreras. V\\xe5ra kylsk\\xe5p, v\\xe5ra \\xf6rngott och v\\xe5ra bilar kommer att samla in massor av information, och all denna data kommer att kunna samk\\xf6ras med de m\\xe4tningar du sj\\xe4lv g\\xf6r av vad som h\\xe4nder i din egen kropp.

Vad detta inneb\\xe4r f\\xf6r v\\xe5rt f\\xf6rh\\xe5llande till tiden f\\xf6rs\\xf6ker Fredrik P\\xe5lsson f\\xe5 kl\\xe4m p\\xe5 genom att bes\\xf6ka en Internet of Things-konferens i Lund. Ut kristalliserar sig en hypotes. Vilken kontroll vi kan ta \\xf6ver tiden i framtiden kommer att bli alltmer beroende av vilka relationer vi har. Relationer till b\\xe5de m\\xe4nniskor och ting. Om detta kommer att leda till konstant \\xf6vervakning eller konstant omh\\xe4ndertagande \\u2013 det beror p\\xe5 vem du fr\\xe5gar.

Medverkar g\\xf6r Troed S\\xe5ngberg, futurist som arbetar p\\xe5 Sony Development Program, Lisa Kaati som \\xe4r koordinator p\\xe5 Internet of Things Sverige vid Uppsala Universitet, Magdalena Graf p\\xe5 Ewa Home, Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg som skrivit boken Administrationssamh\\xe4llet, samt arbetslivsforskaren Calle Rosengren.

Listed in: podcast

Att organisera tiden

N\\xe4r Apple lanserar sin nya smarta klocka, Apple Watch, s\\xe5 presenteras tiden som n\\xe5got individuellt, som var och en kan fylla efter sina egna behov. Ansvaret att inte bara ha koll p\\xe5 tiden, utan ocks\\xe5 att organisera den tycks vila p\\xe5 oss alla. Det f\\xf6rst\\xe4rks ytterligare av att fler och fler m\\xe4nniskor \\u2013 inte minst inom offentlig sektor \\u2013 m\\xe5ste sk\\xf6ta sin egen administration n\\xe4r sekreterarna har f\\xf6rsvunnit och IT-systemen tagit \\xf6ver.

M\\xe4nniskans M\\xe5tt handlar den h\\xe4r veckan om hur vi b\\xe4st organiserar tiden, i en v\\xe4rld d\\xe4r m\\xe5nga jobbar p\\xe5 arbetsplatser d\\xe4r man inte m\\xe4ter tiden, utan ist\\xe4llet bed\\xf6mer olika prestationer. Fredrik P\\xe5lsson tr\\xe4ffar Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg, f\\xf6rfattare till boken Administrationssamh\\xe4llet, och han bes\\xf6ker Malm\\xf6 Yrkesh\\xf6gskola d\\xe4r Marie Bjelks\\xe4ter demonstrerar sin nyanskaffade Apple Watch. Han deltar i en Quantified Self-meet up i Berlin, d\\xe4r Marina Schmidt ber\\xe4ttar om sin syn p\\xe5 att m\\xe4ta tid och effektivitet, och han tr\\xe4ffar slutligen ocks\\xe5 spelproducenten Oliver Merl\\xf6v p\\xe5 Massive Entertainment i Malm\\xf6 som har den delikata uppgiften att organisera arbetsprocesser som kan p\\xe5g\\xe5 i flera \\xe5r och d\\xe4r ingen p\\xe5 f\\xf6rhand vet hur slutresultatet ska bli. Medverkar g\\xf6r ocks\\xe5 arbetslivsforskaren Calle Rosengren, och Jenny Andersson.

Listed in: podcast

Att mata tid.

Under senare \\xe5r har olika, digitala tidm\\xe4tningssystem inf\\xf6rts inom hemtj\\xe4nsten i m\\xe5nga kommuner, och m\\xe5nga protester har h\\xf6rts, fr\\xe5n Stockholm till V\\xe4rmland. Medan m\\xe5nga \\xe4r \\xf6verens om att arbetsf\\xf6rh\\xe5llandena inom hemtj\\xe4nsten ofta \\xe4r d\\xe5liga, g\\xe5r meningarna is\\xe4r om huruvida det \\xe4r bra eller d\\xe5ligt att anv\\xe4nda planeringsverktyg som registrerar vilken tid personalen l\\xe4gger p\\xe5 olika uppgifter.

S\\xe5: vad inneb\\xe4r det egentligen att m\\xe4ta tid? Och vilka konsekvenser f\\xe5r det?

Sommaren 2015 s\\xe4nds fyra nya program i serien M\\xe4nniskans M\\xe5tt \\u2013 och alla kommer p\\xe5 olika s\\xe4tt att handla om att m\\xe4ta tid. I det h\\xe4r inledningsprogrammet tr\\xe4ffar Fredrik P\\xe5lsson arbetslivsforskaren Calle Rosengren som forskar kring hur industrialismens tidsstudieman fortfarande tycks ha en plats i huvudet p\\xe5 m\\xe4nniskor som idag jobbar p\\xe5 arbeten som vid f\\xf6rsta anblick inte tycks ha mycket gemensamt med fabrikerna. Vi h\\xf6r ocks\\xe5 Adam Blomgren som arbetat inom hemtj\\xe4nsten i Malm\\xf6 i m\\xe5nga \\xe5r, och som \\xe4r en av de som protesterat mot brist p\\xe5 tid och detaljstyrning. Enhetschef Margareta Karlsson m\\xf6ter kritiken, ocks\\xe5 g\\xf6r vi en utflykt till Brom\\xf6lla d\\xe4r Sofie \\xd6hman och Jennika Anderberg arbetat med ett f\\xf6r\\xe4ndringsarbete som fokuserar mer p\\xe5 resultat \\xe4n tid.

Listed in: podcast

Vi har ett resultat!

Listed in: podcast

Det omatbara

Listed in: podcast

Inuti och utanpa

Listed in: podcast

Sifferrevolutionen

Listed in: podcast