Frysboxar pa Naturhistoriska vittnar om fraschare fisk
b'
Efter f\\xf6rra veckans milj\\xf6larm om gift i fisk h\\xf6r vi forskarna som konstaterar att fisken inneh\\xe5ller allt mindre m\\xe4ngder milj\\xf6gifter. Fisk \\xe4r mycket bra mat, s\\xe4ger Mattias \\xd6berg som \\xe4r toxikolog p\\xe5 Institutet f\\xf6r milj\\xf6medicin p\\xe5 Karolinska Institutet. Han anser att problemet snarast \\xe4r att vi \\xe4ter f\\xf6r lite fisk. Det var som i Vetenskapsradions nyheter avsl\\xf6jade felaktigheter i Naturskyddsf\\xf6reningens rapport "Den flams\\xe4kra fisken". Professor Anders Bignert \\xe4r chef p\\xe5 enheten f\\xf6r milj\\xf6giftsforskning p\\xe5 Naturhistoriska riksmuseet. Han ansvarar f\\xf6r de stora frysboxarna p\\xe5 Naturhistoriska som inneh\\xe5ller frusen fisk insamlad sedan 1960-talet. Prover fr\\xe5n de frusna fiskarna bekr\\xe4ftar bilden av att halterna f\\xf6r de flesta milj\\xf6gifter som man m\\xe4ter sjunkit de senaste decennierna. \\xc4ven internationellt \\xe4r milj\\xf6giftshalten sjunkande, s\\xe4ger Anders Bignert. Orsaken b\\xe5de i Sverige och internationellt \\xe4r att m\\xe5nga av de sv\\xe5ra milj\\xf6gifterna har f\\xf6rbjudits. Han tror inte att v\\xe4rlden riskerar att kastas tillbaka 40-50 \\xe5r i tiden vad g\\xe4ller milj\\xf6gift i fisk av det sk\\xe4let att samh\\xe4llet idag \\xe4r b\\xe4ttre rustat f\\xf6r att uppt\\xe4cka och f\\xf6rbjuda skadliga \\xe4mnen. I Sveriges radios skolsatning g\\xe5r vidare. Under Naturvetenskapens dagar i \\xd6rnsk\\xf6ldsvik har mellan- och h\\xf6gstadieelever f\\xe5tt chansen att m\\xf6ta m\\xe4nniskor som jobbar med forskning inom natur och teknik. V\\xe5r reporter Ingela Hofsten f\\xf6ljde med ett g\\xe4ng niondeklassare ut p\\xe5 ett forskningsfartyg. Lena Nordlund som jobbar p\\xe5 radioprogrammet Kossornas planet ber\\xe4ttar om toalettdesign och toalettforskning. Orsaken till detta tema V\\xe4rldstoalettdagen d\\xe4r det uppm\\xe4rksammats att 40% av alla m\\xe4nniskor saknar toalett. Det \\xe4r ett stort problem b\\xe5de socialt och vad g\\xe4ller h\\xe4lsa. Kossornas planet s\\xe4nds i P4 efter klockan tolv p\\xe5 l\\xf6rdag. Inf\\xf6r den stora klimatkonferensen i Durban tycks det politiska intresset och mediaintresset f\\xf6r klimatfr\\xe5gan ha svalnat. Men finns det verkligen vetenskapliga sk\\xe4l till att klimatfr\\xe5gan har hamnat i skymundan, Marie-Louise Kristola p\\xe5 Vetenskapsradions milj\\xf6program Klotet som f\\xf6ljer klimatfr\\xe5gan, s\\xe4ger:- Nej, de vetenskapliga bevisen f\\xf6r en global uppv\\xe4rmning blir bara starkare och starkare.
'