BROADCASTS.com

b'

Runt 90% av allt arkeologiskt gr\\xe4vande i Sverige g\\xf6rs i samband med stora v\\xe4gbyggen eller husbyggen. Det kallas f\\xf6r uppdragsarkeologi. Idag \\xe4r det l\\xe4nsstyrelsen som best\\xe4mmer vilka arkeologif\\xf6retag som f\\xe5r uppdragen, men ett nytt regeringensf\\xf6rslag syftar till att det ist\\xe4llet ska var markexploat\\xf6rerna (de som bygger v\\xe4garna) som ska upphandla det arkeologiska arbetet. Orsaken \\xe4r att regeringen vill \\xf6ka konkurensen mellan arkeologif\\xf6retagen och att nya och \\xe4ven sm\\xe5 f\\xf6retag ska kunna komma in p\\xe5 marknaden. - Det h\\xe4r f\\xf6rslaget vill skapa b\\xe4ttre f\\xf6ruts\\xe4ttningar f\\xf6r konkurrens men det oroar mig att den vetenskapliga kvalit\\xe9n blir lidande, s\\xe4ger Agneta \\xc5kerlund som jobbar som l\\xe4nsantikvarie i Uppsala.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arkeologen Agneta Lagerl\\xf6f p\\xe5 Riksantikvarie\\xe4mbetets samh\\xe4llsavdelning har studerat hur det h\\xe4r systemet fungerar i andra l\\xe4nder, bland annat Holland, England och Irland d\\xe4r det h\\xe4r systemet har funnits i 20 \\xe5r

– N\\xe4r f\\xf6retag handlar upp vill de att det ska g\\xe5 snabbt. De vill ha det till l\\xe4gsta pris. S\\xe4rskilt om marknaden \\xe4r liten blir det prispress. D\\xe5 blir det l\\xe5g l\\xf6nsamhet f\\xf6r arkeologerna. Det inneb\\xe4r i sin tur att de inte kan investera i kompetens, forskning och metodutvecklimg. Kvalitén sjunker g\\xe4rna p\\xe5 de arkeologiska f\\xf6retagen i och med att de inte kan investera i forskning och metodutveckling. Det blir ett st\\xf6rre glapp mellan uppdragsarkeologin och forskningen, den vetenskapliga processen. Anl\\xe4ggningsf\\xf6retagen \\xe4r intresserade av att f\\xe5 bort fornl\\xe4mningen och f\\xe5 marken fri s\\xe5 fort som m\\xf6jligt och \\xe4r inte s\\xe5 intresserade av det forstatta arbetet med bearbetning analys och rapporter. Reslutat fr\\xe5n unders\\xf6kningar har inte kommit som de ska, de har inte blivit spridda till allm\\xe4nheten. Kunskapsuppbyggnaden har blivit lidande. kunskapsuppbygganden har blivit lidande och man har f\\xe5tt enorma rapportskulder i England, Holland och Irland.

N\\xe5gra av de b\\xe4sta kommer fr\\xe5n Tr\\xf6ndelag. Sverker S\\xf6rlin, professor i milj\\xf6historia vid Kth har skrivit en bok om skid\\xe5kning. Tv\\xe5 av bokens huvudpersoner \\xe4r Marit Bj\\xf6rgen och Petter Northug. Det \\xe4r tv\\xe5 av v\\xe4rldens b\\xe4sta skid\\xe5kare som b\\xe5da tv\\xe5 kommer fr\\xe5n Norska Tr\\xf6ndelag. Det \\xe4r ett l\\xe4n, ett s\\xe5 kallat fylke, i h\\xf6jd med J\\xe4mtland och H\\xe4rjedalen. Att de b\\xe4sta kommer just fr\\xe5n Tr\\xf6ndelag, det \\xe4r ingen slump menar Sverker S\\xf6rlin.

Str\\xe5lningen fr\\xe5n mobiltelefonen, \\xe4r den farlig eller \\xe4r den inte farlig? I veckan publicerades en studie i den v\\xe4lrenomerade medicintidskriften Jama, d\\xe4r forskare har konstaterat att det verkligen syns effekter av mobilstr\\xe5lning i hj\\xe4rnan. Ulrika Bj\\xf6rkstén, chef p\\xe5 Vetenskapradion, har under flera \\xe5r f\\xf6ljt det h\\xe4r forksningsomr\\xe5det. Hon konstaterar att studien \\xe4r beh\\xe4ftad med stora brister.

Folk luktar v\\xe4rre \\xe4n getter

K\\xe4nslig information om framtida nobelpristagare har stulits. Det handlar om fem inbundna gr\\xf6na b\\xf6cker med detaljerad information \\xf6ver m\\xf6jliga pristagare i fysiologi eller medicin som stals ur en parkerad bil f\\xf6rra \\xe5ret. Det rapporterade tidskriften Dagens Medicin i veckan. Men vad inneb\\xe4r det att de h\\xe4r b\\xf6ckerna stulits fr\\xe5n Nobelkommittén?
Kan vi \\xe4ven i \\xe5r f\\xe5 reda p\\xe5 vem som kommer f\\xe5r medcinpriset i f\\xf6rv\\xe4g?

Redakt\\xf6r Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se