BROADCASTS.com

b'

Violinisten Ludmila Spektor flydde 1978 fr\\xe5n den starka antisemitismen i sovjetrepubliken Ukraina. Tyska nazister avr\\xe4ttade hennes farmor Berta Lea och 33 770 andra judar i Babij Jar 1941.

Lyssna p\\xe5 alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Violinisten Ludmila Spektor flyr 1978 fr\\xe5n Kiev i Ukraina, som d\\xe5 tillh\\xf6r Sovjetunionen. Hon flyr till K\\xf6penhamn med sin man och sin tre\\xe5riga dotter Milena och hon flyr med anledning av den starka antisemitismen i sitt hemland. Ett par \\xe5r senare blir hon fastanst\\xe4lld i Danmarks Radios Symfoniorkester. Hon stannar d\\xe4r i 34 \\xe5r, tills hon pensioneras. 2014 ger Ludmila Spektor ut sin sj\\xe4lvbiografi Emigrant p\\xe5 livstid.

Ludmila Spektor f\\xf6ds 1952 i Kiev. B\\xe5de mor och far \\xe4r judar. Sin h\\xf6gre musikutbildning f\\xe5r hon i Moskva.

\\xc5ret \\xe4r 1941 - mer \\xe4n tio \\xe5r innan Ludmila Spektor f\\xf6ds. Det \\xe4r en vacker septemberdag och Ludmilas farmor Berta Lea \\xe4r ensam i sin l\\xe4genhet i Kiev. Pl\\xf6tsligt stormas d\\xf6rren och in st\\xf6vlar SS Einsatzkommando och tvingar Berta Lea att f\\xf6lja med. De tyska nazisterna f\\xf6r henne till ravinen Babij Jar en bit utanf\\xf6r Kiev. Namnet betyder Den gamla kvinnans ravin.

Berta Lea \\xe4r en av 33 771 judar, halva Kievs judiska befolkning, som den 29 och 30 september 1941 m\\xf6rdas av tyska nazister.

I Babij Jar m\\xf6rdar de tyska nazisterna hundratusentals judar, romer, homosexuella, sovjetiska krigsf\\xe5ngar, partisaner och kommunister. M\\xe4nniskor f\\xe5r kl\\xe4 av sig nakna, tvingas ned i ravinen, de f\\xe5r l\\xe4gga sig p\\xe5 \\xe4nnu varma lik och skjuts till d\\xf6ds med maskingev\\xe4r. Sm\\xe5barn begravs levande.

Efter massakern fraktas 300 f\\xe5ngar fr\\xe5n koncentrationsl\\xe4gret i Syretsk till Babij Jar f\\xf6r att gr\\xe4va upp kropparna och r\\xe5na dem p\\xe5 v\\xe4rdesaker. Kropparna br\\xe4nns sedan p\\xe5 b\\xe5l. D\\xe4refter krossar man benen i speciella maskiner och str\\xf6r slutligen ut askan i Den gamla kvinnans ravin. D\\xe4refter blir \\xe4ven dessa f\\xe5ngar m\\xf6rdade av nazisterna.

Dmitrij Sjostakovitj\'s 13:e symfoni heter Babij Jar. Ludmila Spektor spelar aldrig symfonin i Sovjetunionen. Inte ens vid den h\\xf6gre musikutbildningen. F\\xf6rsta g\\xe5ngen hon spelar den \\xe4r med DR\'s symfoniorkester.

-Den symfonin undveks, eftersom det handlade om judar. Och d\\xe4rf\\xf6r att ukrainare ocks\\xe5 var aktiva vid avr\\xe4ttningarna. Vi fick ingen information om f\\xf6rintelsen.

-Det \\xe4r en ohygglig symfoni, tycker Ludmila. \\xc4mnet \\xe4r ohyggligt och det h\\xf6r vi i musiken.

I programmet h\\xf6r vi \\xe4ven Sjostakovitj\'s f\\xf6rsta violinkonsert med David Ojstrach. Den vackra f\\xf6rsta satsen \\xe4r ett slags Requiem \\xf6ver de utrotade i Babij Jar.

Under sina 26 \\xe5r i Sovjetunionen upplever Ludmila Spektor  en mycket stark antisemitism.

-I Sovjetunionen var jude en nationalitet, s\\xe4ger hon. Redan p\\xe5 f\\xf6delseattesten stod det att vi var judar och om du var det p\\xe5 mors eller fars sida. Var du hel-jude, som jag, s\\xe5 hade du inte s\\xe5 m\\xe5nga chanser i det sovjetiska samh\\xe4llet, f\\xf6rklarar Ludmila Spektor. De som hade en f\\xf6r\\xe4lder som inte var jude hade st\\xf6rre m\\xf6jlighet att klara sig b\\xe4ttre i tillvaron. D\\xe5 kunde du v\\xe4lja mellan att skriva jude eller sovjetmedborgare i dina papper.

-Myndigheterna h\\xf6ll \\xf6gonen p\\xe5 oss. \\xd6verallt anv\\xe4ndes kvoter. Jude-procent kallades det. Myndigheterna best\\xe4mde hur m\\xe5nga procent judar som fick komma in vid speciella utbildningar eller bli anst\\xe4llda vid olika arbetsplatser.

-N\\xe4r jag efter gymnasiet skulle s\\xf6ka vidareutbildning som violinist ber\\xe4ttade min mor, som ocks\\xe5 var musiker, att de endast tog in 2,3 judar p\\xe5 den skolan jag ville g\\xe5. Jag t\\xe4nkte Herregud, vi judar \\xe4r inte ens hela m\\xe4nniskor. Vi \\xe4r komma n\\xe5got!, ber\\xe4ttar Ludmila Spektor, som mycket riktigt inte kom in p\\xe5 skolan i Kiev.

-Mamma \\xf6vertalade mig att s\\xf6ka in vid musikskolan i en liten ort som heter Sumy, l\\xe5ngt bort fr\\xe5n Kiev. Den ligger p\\xe5 gr\\xe4nsen till Ryssland. D\\xe4r fanns en bra judisk violinl\\xe4rare vars judiske man var matteprofessor vid skolan. De tv\\xe5 undervisade i Sumy eftersom jude-kvoten redan var fylld i Kiev.

Ludmila var endast 16 \\xe5r, k\\xe4nde inte en sj\\xe4l i Sumy och bodde under miserabla omst\\xe4ndigheter under tv\\xe5 \\xe5r i en slags barack.

-Hade jag inte varit med om detta s\\xe5 hade jag nog aldrig v\\xe5gat fly fr\\xe5n mitt hem, min familj och mina sl\\xe4ktingar, konstaterar Ludmila Spektor. Jag visste att jag kunde klara mig under sv\\xe5ra villkor. Jag v\\xe5gade emigrera och fly.

Ludmila Spektor kom in p\\xe5 en h\\xf6gre musikutbildning i Moskva. I en liten obskyr konsertsal i Moskva h\\xf6rde hon ett uruppf\\xf6rande av tons\\xe4ttaren Sofija Gubajdulina, vars musik d\\xe5 var f\\xf6rbjudna i Sovjetunionen.

Ludmila var 20 \\xe5r och s\\xe5g upp till Sofija Gubajdulina, som hon uppfattade som fantastisk, men \\xf6dmjuk och klart nedtryckt. Hon ville g\\xe4rna g\\xe5 fram till Sofija och tacka f\\xf6r den fina musiken. Men hon v\\xe5gade inte. Orsaken var blyghet men \\xe4ven r\\xe4dsla f\\xf6r KGB som alltid var n\\xe4rvarande vid dessa s a s \\u201dhemliga\\u201d konserter i Moskva.

-Jag t\\xe4nkte att jag \\xe4r kvinna och jag \\xe4r jude och jag beh\\xf6ver inga fler problem. S\\xe5 jag h\\xf6ll mig tillbaka, ber\\xe4ttar Ludmila Spektor.

M\\xe5nga \\xe5r senare m\\xf6ter hon Sofia Gubajdulina igen, denna g\\xe5ng i K\\xf6penhamn d\\xe5 Danmarks Radios symfoniorkester skall spela tons\\xe4ttarens symfoni Stimmen Verstummen, R\\xf6ster som tystas.

-Jag h\\xe4lsar p\\xe5 tons\\xe4ttaren. Hennes kompositioner spelas nu \\xf6ver hela v\\xe4rlden. Hon ser lika beskedlig ut som i Moskva, men har mer sj\\xe4lvtillit och h\\xe5ller huvudet h\\xf6gre, s\\xe4ger Ludmila Spektor, som gav tons\\xe4ttaren en guidad tur l\\xe4ngs den vackra Strandv\\xe4gen mellan K\\xf6penhamn och Helsing\\xf8r.

Emigrant p\\xe5 livstid heter Ludmila Spektors biografi. Varf\\xf6r fr\\xe5gar jag?

-Jo, jag \\xe4r f\\xf6dd emigrant eftersom jag f\\xf6ddes i ett land som aldrig betraktade mig som inf\\xf6dd, s\\xe4ger Ludmila Spektor. Jag var alltid fr\\xe4mmande. Jag var varken ryss eller ukrainare. Jag var jude. M\\xe5nga, m\\xe5nga sl\\xe4ktingar och familjemedlemmar f\\xf6rintades under nazisterna.

-Jag lever med en st\\xe4ndig r\\xe4dsla att jag skall beh\\xf6va fly igen, att mina barn eller barnbarn skall tvingas fly, emigrera. S\\xe5 som det har varit i min familjehistoria. Jag \\xe4r emigrant. Jag k\\xe4nner inte till n\\xe5got annat.



Musiklista:

Nahawand, improvisation

Bashar Sharifa, cello



SYMFONI NR 1 D-DUR

Gustav Mahler

Leif Segerstam/ Danmarks Radios Symfoniorkester

CHANDOS007038, CHAN 9242



SYMFONI NR 13 B-MOLL OP 113

Dmitrij Sjostakovitj,

Jevgenij Jevtusjenko

Rudolf Barsjaj/ SergejAleksasjkin/ K\\xf6r-Akademi (Moskva)/ K\\xf6lner Rundfunk-Sinfonieorchester

REGIS RECORDS025162, RRC 1102



KONSERT FO\\u0308R VIOLIN & ORKESTER NR 1 A-MOLL OP 99 (77)

Dmitrij Sjostakovitj,

David Ojstrach/ Maksim Sjostakovitj/ New Philharmonia Orchestra(London)

INTA GLIO017092, INCD 7241



UVERTYR OP 34 C-MOLL (ORIGINALVERSION FO\\u0308R KLARINETT, PIANO & STRA\\u030aKKVARTETT)

Sergej Prokofjev

Stepan Kos/ Tjeckiska Nonetten/ Vladimir Klansky

PRAGA18323, PRD DSD 250216



DIVLJUS JA NA NEBO

M Petrenko

Anatolij Solovjanenko/Jakov Orlov/ Kievs Folkinstrumentorkester

MELODIJA000412, C10-14471/72



PAPIROSN

Judisk Trad

Hermann Jablokoff

Renata Biterman/ Estera Katz

GASON RECORDS24041, CD 702



SYMFONI Stimmen Verstummen

Sofia Gubajdulina,

Gennadij Rozjdestvenskij / Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm)

CHANDOS007038, CHAN 9183



KONSERT FO\\u0308R VIOLIN& ORKESTER NR 1 A-MOLL OP 99 (77)

Dmitrij Sjostakovitj

David Ojstrach/ MaksimSjostakovitj/ New Philharmonia Orchestra (London)

INTA GLIO017092, INCD 7241