BROADCASTS.com

Trots att Bonnier AB i en remiss erkänt att koncernen ligger bakom den hemliga anmälan till EU-kommissionen, vägrar EU-kommissionären att lyfta den hemligstämpel Bonnier har krävt i Bryssel. Samtidigt säger Svenskans vd att det enbart varit via Bryssel han lyckas få fram åtminstone en del information i saken. I det öppna Sverige har det varit helt omöjligt!Och Eritreas president lockade hem Dawit Isaak och flera andra som gillade en fri press. Det berättar en svensk filmare som träffade Dawit innan han återvände till Eritrea.

Det är EU-parlamentarikern Jens Holm (v), som nu fått svar från EU-kommissionär Neelie Kroes. Kroes bekräftar att det mer än årsgamla klagomålet från Bonniers existerar. Men kommissionen ”måste hörsamma den klagandes begäran om att det hela ska vara hemligt”. Fast frågan är var det är hemligast? Svenska Dagbladets vd har fått fram det lilla han lyckats få veta via EU-tjänstemän i Bryssel, inte via Sverige.Ger en falsk bild?-Det är bara genom att åka ner till Bryssel som vi har lyckats ta reda på sanningen. Och regeringen och Bonnier ger en falsk bild. Det är de svenska instanserna som försöker hemlighålla vad som faktiskt har hänt, säger Raoul Grünthal - vd på Svenska Dagbladet.-Bonnier-koncernen har betett sig på ett otillständigt sätt. Jag skulle skämmas om jag var i Bonniers kläder! slutar Raoul Grünthal.   Repetition av fallet Dawit IsaakÄven om de flesta lyssnare tycker det är rätt att driva kampanj för fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, är det en del som tycker att ”han får skylla sig själv som reste tillbaka till Eritrea. Hur kunde han förvänta sig att regeringen skulle gilla kritik”, är deras syn på saken.Presidenten uppmanade till kritik-Men det var faktiskt så att Dawit Isaak och hans kollegor till och med uppmanades av president Esayas Afeworki att vara kritiska även mot makthavarna, säger Marianne Mathlein, som träffade Dawit kort innan han reste tillbaka. Marianne Mathlein har följt den politiska utvecklingen i Eritrea i många år och även besökt landet ett flertal tillfällen, dels under de båda krigen mot Etiopien och under de sju fredsåren. Älskad befrielserörelse Flera av hennes filmer har dessutom sänts i eritreansk tv. Så vi bad henne om en kort repetition av hur läget i Eritrea förändrats och förvärrats. -Man måste hålla i minnet att eritreanerna var oerhört eniga, befrielserörelsen var älskad och omfattade varenda människa i landet. Något förtryck annat än utifrån förekom inte, berättar Marianne Mathlein. Förvandlad till förtryckare och diktator-Stödet från de exileritreaner som ofta eller periodvis flyttade hem och investerade sparade pengar i företag och bostäder var massivt. Esayas Afeworki brukade fika och prata med folk varsomhelst i Asmara. -Att presidenten skulle ha förvandlats till en förtryckare och diktator var det och är det svårt för den breda massan att tro på.Men hennes syn på Eritreas framtid är inte särskilt ljus.Exileritreaner passiva och besvikna -Sorgligt nog är exileritreanerna helt passiva, rädda för repressalier mot släktlingarna i Eritrea, besvikna och bittra.-Själv är jag mycket ledsen och pessimistisk om framtiden, slutar Marianne Mathlein.Hoppas på UDDäremot hoppas Dawits fru och tre barn och bror Esayas Isak i Göteborg på svenska UD:s tysta diplomati. -Just nu är det dödstyst om hans situation. Men vi hoppas fortfarande på UD:s ansträngningar och informeras regelbundet, säger Esayas Isak.Han har tidigare berättat att hans bror haft tillgång till en kortvågsradio och följt påminnelserna om hans situation i radioprogrammet Vår grundade mening. Det hann Dawit nämna under den mycket korta tid för ett par år sen då han plötsligt fick lämna fängelset, bara för att spärras in igen.